Levande konstverk - kan det bevaras?

Kategori: Trädgård

Få har haft en sådan betydelse som Ulla Molin när det gäller 1900-talets trädgårdsideal. Hon var pionjären och opinionsbildaren som slogs för den goda bostaden och en vackrare trädgård – för alla. Den trädgård hon själv skapade i Höganäs, Skåne, är på god väg att byggnadsminnesförklaras.

Kan en 800 kvadratmeter stor villaträdgård skapad och formad under knappt 20 års tid från 1978 och framåt anses vara kulturhistoriskt värdefull och till på köpet "synnerligen märklig"? Och kan man verkligen byggnadsminnesförklara trädgårdar?

Dessa frågor ställdes jag inför när jag för några år sedan som antikvarie fick i uppdrag att utreda Ulla Molins trädgård i Höganäs sedan frågan väckts om byggnadsminnesförklaring. Att uppdraget utmärkte sig på flera sätt blev jag snart varse. Det handlade alltså om en "vanlig" egnahemsträdgård som började omstruktureras och delvis nyanläggas så sent som i slutet av 1970-talet. Men inte av vem som helst. Kvinnan bakom verket var ingen mindre än trädgårdsarkitekten, trädgårdskonstnären, redaktören, författaren och inspiratören Ulla Molin!

Som tur var hade jag redan i egenskap av trädgårdsintresserad, nybliven villaägare stött på Ulla Molin genom hennes bästsäljare Leva med trädgård utgiven 1986. Genom att läsa den boken förstod jag den förre ägarens intentioner med sporadiskt utplacerade buxbomklot och idegranar och vågade mig äntligen ut i min nya trädgård, ledsagad av Ulla Molins uppmaning "klipp till och forma"! Jag tog tacksamt emot råden från en ovanligt trevlig och tilltalande trädgårdshandbok.

Ulla Molins verksamhet – råd och dåd
Så var boken också skriven av en person med stor kunskap och insikt i 1900-talets trädgårdsideal. Vid en återblick på Ulla Molins livsverk måste arbetet med tidskriften Hem i Sverige komma i första rummet. Det är förmodligen främst för detta redaktörsskap Ulla Molin kommer att bli ihågkommen. Under hennes ledning förändrades tidningens inriktning radikalt. Tidigare hade den enbart varit ett organ för småbrukare och egnahemsägare, nu fick den en vidgad uppgift: att verka för en förbättrad småhusproduktion, eller som Ulla Molin själv uttryckte det: "ge flera möjlighet att till rimlig kostnad bo i välplanerade hus med trädgård".

Ulla Molin var alltså en mycket aktiv opinionsbildare, främst genom sitt ovan beskrivna redaktörsskap. Härigenom var hon djupt involverad i samhällsdebatten där hon envist förde fram sina visioner om det goda hemmet och den vackra trädgården – för alla. Utgångspunkten fanns i egnahemsrörelsen, och hon kom att bli betydelsefull för uppbyggnaden av folkhemmet och en drivande kraft inom 50-talets satsning på hemmet och den privata trädgården. Det var under denna period hennes idéer om trädgårdens utformning tog form, vilka hon i ett senare skede av livet fick möjlighet att praktisera i verkligheten genom rådgivning och anläggandet av egna trädgårdar.

Medvetna växtkompositioner
Två huvudprinciper kan urskiljas i Ulla Molins trädgårdskonst. Det ena är begreppet växtväv, den andra devisen vackert och praktiskt för liten trädgård! Med utgångspunkt i dessa principer skapade Ulla Molin olika "växtuttryck", vilket var det samma som uttrycksfulla växtkompositioner. Det var alltså fråga om medvetna sammansättningar av växter där det fanns en tydlig vilja att förmedla en speciell karaktär. T ex rundklippt buxbom och idegran, som för tankarna till historiska stilträdgårdar. Fält av kattfot och malört, som ger intryck av strand och havsmiljö. Uppstammade plommonbuskar och förgätmigej, vilket ger karaktären av en lund.

Alla nämnda exempel på olika växtuttryck är hämtade från hennes trädgård i Höganäs, vilket också visar att flera olika växtuttryck gärna fick samverka eller åtminstone existera parallellt. Så här kan man sammanfatta hennes verksamhet:

  • Det var den lilla trädgården kring det egna hemmet det handlade om.
  • Den pedagogiska ambitionen var alltid tydlig.
  • Från början till slut fanns en klar uppfattning om samspelet mellan vackert och praktiskt.
  • Det skulle vara personligt och enkelt. 
  • Utgångspunkten var visionen om det goda hemmet och den vackra trädgården – för alla.

Trädgårdar som byggnadsminnen
Tillbaka till nutid och utredningen som ligger till grund för en nära förestående byggnadsminnesförklaring av Ulla Molins trädgård i Höganäs. I detta sammanhang har jag förstås läst om Leva med trädgård. I boken beskriver nämligen Ulla Molin hur den egna trädgården i Höganäs växte fram, om olika vedermödor och förutsättningar. Genom illustrativa foton, men också genom teckningar och skisser av Lisa Bauer ges en värdefull inblick i trädgården. Även om det säkert finns trädgårdsanläggningar som döljer sig under andra byggnadsminneskategorier, där de ingår i en intressant bebyggelsemiljö, vågar man påstå att möjligheten att skydda även parker och trädgårdar enligt KML inte fått någon större genomslagskraft.

Hur bevarar man ett förlopp?
Kanske beror detta på svårigheten att applicera rådande bevarandebegrepp, som ju formulerats med tanke på byggnader (dvs död materia som förvisso åldras, bryts ner och därmed förändras), på trädgårdar. När det gäller trädgårdar står vi inför "levande konstverk" som kräver särskild kunskap och inkännande för att bevaras och skyddas. Det är i högre grad fråga om bevarande av ett förlopp än av ett statiskt tillstånd. Härav följer en något annorlunda syn på de förändringar som trädgården genomgått. När det gäller tillskott och borttagande av växtlighet måste man helt enkelt ta hänsyn till att små plantor en gång blir stora. Detta ställer stora krav på förvaltaren, att genom insiktsfull planering upprätthålla "rätt" karaktär och parera detta med långsiktigt tänkande. En skötselplan är a och o i sammanhanget.

Huvudsyftet med byggnadsminnesförklaringen när det gäller trädgårdsanläggningar är att bevara de viktigaste trädgårdsarkitektoniska dragen och att irreversibla förändringar inte får komma till stånd. Det väsentliga vid bedömning av presumtiva byggnadsminnesvärda trädgårdar är att strukturen och de rumsliga sammanhangen i den ursprungliga trädgården inte gått förlorade.

De åtta trädgårdsrummen i Höganäs
Det mest slående med Ulla Molins trädgårdar är just den genomtänkta grundformen, strukturen, som hon sedan fyller med mening och innehåll. Trädgården i Höganäs är ett utmärkt exempel på detta, indelad i åtta trädgårdsrum olika till karaktär och funktion: Entrén, Plommonlunden, Lusthuset, Fågelbadet, Norrsidan, köksträdgården, Växthuset och Terrassen. Samtliga trädgårdsrum finns utförligt beskrivna i Leva med trädgård.

I samband med utredningen inventerade jag de åtta trädgårdsrummen tillsammans med dåvarande ägaren, som dessutom kunde tillhandahålla en förteckning över växtmaterialet i trädgården. Stor vikt lades även på dokumentation av gångar och öppna ytor samt deras markbeläggning liksom övrigt av intresse som "möblerar" trädgården. 

En bärande tanke i Ulla Molins trädgårdsplanering var att skapa en naturlig koppling mellan ute och inne. På så sätt är förstås bostadshuset på tomten också en viktig del av trädgården och det är av stor betydelse att åtminstone exteriören bevaras efter Ulla Molins intentioner. 

Ursprungliga strukturer och rumsliga sammanhang i trädgården är fortfarande väl bevarade liksom trädgårdens karaktär i stort. Ett av trädgårdsrummen, köksträdgården, har genomgått en större förändring, delvis påbörjad redan av Ulla Molin för att göra trädgården mera lättskött. Men trädgårdsrummet har fortfarande kvar sitt ursprungliga innehåll och sin funktion som köksträdgård. När det gäller den övriga trädgården har vissa gångar vuxit igen, men "stationerna", vilo- och sittplatserna utplacerade på olika håll i trädgården finns kvar. Markbeläggning av olika slag är likaså välbevarad.

Det har i år 2008 gått 30 år sedan Ulla Molin började anlägga sin trädgård i Höganäs. Givetvis märks detta, framförallt på växtvolymerna. Vid en jämförelse med de intentioner Ulla Molin ger uttryck för i Leva med trädgård kan man dock se att många av hennes visioner om hur det skulle bli har infriats. Inga större förändringar i växtmaterialet, som ju medvetet hölls begränsat, har heller gjorts. Vissa växter har, precis som Ulla Molin förutspått, tagit överhand på bekostnad av andra. Generellt kan man konstatera att de formklippta buxboms- och idegranskloten blivit färre. Nutida förändringar i trädgården har gjorts och görs tillsammans med trädgårdsmästare som gick sida vid sida med Ulla Molin.

Ulla Molins trädgård i framtiden
Ulla Molins trädgård i Höganäs är en privat villaträdgård från slutet av 1900-talet, planerad, anlagd och brukad av trädgårdskonstnären och skribenten Ulla Molin. På ett sätt är det alltså en vardaglig miljö och som sådan i byggnadsminnessammanhang en prioriterad miljö att lyfta fram. Men någon vanlig villaträdgård kan man ändå inte påstå att det rör sig om. Den starka personhistoriska kopplingen till Ulla Molin utgör stommen och blir den avgjort viktigaste utgångspunkten vid en kulturhistorisk värdering av miljön.

Ulla Molin som person har haft en mycket betydande påverkan när det gäller spridandet av 1900-talets trädgårdsideal. Hon betraktas som en pionjär och hennes tankar om betydelsen av att skapa olika trädgårdsrum med hjälp av medvetet komponerade växtuttryck har fått stort genomslag inom den modernistiska trädgårdsarkitekturen.

Just trädgården i Höganäs är oerhört representativ för Ulla Molins samlade livsverk. Här har hon medvetet fördjupat de ideal om utformning som hon tidigare under sitt yrkesverksamma liv tillägnat sig. Överhuvudtaget har trädgården ett högt dokumentvärde, främst arkitektur- och trädgårdshistoriskt, men även som dokument över en tidsanda, samhälls- och socialhistoriskt. Upplevelsemässigt har trädgården höga arkitektoniska och konstnärliga värden, vilket förstärks av anläggningens höga kvalitet när det gäller planlösning och struktur såväl som innehåll och utförande. Trädgården är dessutom välbevarad, med ursprungliga strukturer och rumsliga sammanhang, som helhet betraktat, intakta.

Vidare kan man inte blunda för att genusperspektivet gör miljön extra intressant. Kulturmiljövården har här möjlighet att lyfta fram en modern yrkeskvinna och hennes gärning under 1900-talet. Härmed lämnas ett viktigt bidrag till en mer nyanserad bild av hur det moderna samhället har formats och vem som stod för vilka idéer. Med tanke på Ulla Molins stora betydelse för utvecklingen av den moderna bostaden och dess trädgård, är hennes trädgård i Höganäs en viktig representant för det moderna samhällets kulturarv.

Fotnot: Idag är buxboms- och taxuskloten i min egen trädgård mer välklippta och praktfulla än någonsin. De finns där som en hälsning från Ulla Molin!

 


LÄS MER

Först och främst rekommenderas förstås Ulla Molins egen Leva med trädgård. Men också:

  • Anna-Maria Blennow, Ulla Molin – trädgårdsarkitekt. Ett porträtt. 1998, T & M Förlag Lund.
  • Eva Gustavsson, Trädgårdsideal och kunskapssyn. En studie av meningens uttryck med exempel från Gösta Reuterswärds och Ulla Molins skapande handling. 2001, Agraria 262, Institutionen för landskapsplanering Alnarp, SLU.
  • Kristina Nilén, Ulla Molins trädgård i Höganäs. Byggnadsminnesutredning 2004. RegionmuseetKristianstad, Rapport 2005:16.
  • Ulla Rylander, Ulla Molin och villaträdgården under 1900-talet. Inspiration, principer, växtuttryck. Stad & Land Nr 63 1988, Alnarp.
Utgiven i nummer:
2/2008
Författare
Kristina Nilén

är byggnadsantikvarie på Regionmuseet/landsantikvarien i Skåne.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas