Förträdgård rekonstrueras i Göteborg

Kategori: Trädgård

Wernerska villan i Göteborg hade ursprungligen imponerande förträdgårdar med grusgångar och rabatter. Vid en trädgårdsarkeologisk utgrävning påträffades de välbevarade gångarna under matjordslagret. Den västra förträdgården kommer nu att rekonstrueras.

Förträdgårdarna blev en viktig del i den nya bebyggelse som växte fram utanför den befästa stadskärnan i Göteborg under 1800-talets slut.

Stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg gjorde redan vid 1800-talets början en mycket medveten planering av den växande staden med ett omfattande "grönt stråk". När den nya bebyggelsen senare lades ut i anslutning till detta gröna område var det tomter avsedda för större villor och bostadshus.

Stadens representationsvåning 
Den kanske förnämsta av dessa villor är det så kallade Wijkska palatset, som senare fick namnet Wernerska villan. Byggnaden ritades av Göteborgsarkitekten Adrian C. Peterson och uppfördes under åren 1885–89 som bostad åt köpmannen Carl Wijk. Villan var ett av de elegantaste privathusen i Göteborg, både till det yttre och till det inre. 

År 1915 övergick fastigheten i industrimannen Gustav Werners ägo och kom därefter att kallas Wernerska villan. År 1958 mottog Göteborgs Stad villan med sin välbevarade interiör enligt testamente som gåva från köpmannen Gustav Werner. Villan har sedan dess använts som stadens representationsvåning.

Gräs, grusgångar och rabatter
Byggnadsritningarna finns bevarade. Men de omfattar tyvärr ej villans båda förträdgårdar, vilkas utformning därför endast delvis är känd genom några fotografier från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Byggnaden hade en förträdgård på var sida som omgavs av gjutjärnsstaket på huggen granitsockel. Trädgårdarnas utformning skiljde sig något åt, men båda hade, enligt äldre fotografier, centralt liggande gräsytor omgivna av grusgångar och rabatter. Utmed staketet löpte en rabatt med träd, troligen rosenhagtorn och däremellan en mer lågväxande vegetation med både perenner och annueller. Rabatten avslutades med en gräslist mot den grusade gången och utmed den västra fasaden en bredare rabatt. 

Under 1900-talets första del skedde en del förändringar, trädraden utmed staketet försvann och istället planterades barrträd i grupper i de södra delarna. Barrväxter har även planterats utmed västra fasaden vid något tillfälle och i den östra trädgårdens vinkel mot före detta stallet finns fortfarande ett stort rhododendronbuskage.

Under det senaste halvseklet har trädgårdarnas utseende förändrats avsevärt genom att gångsystemet försvunnit och växtligheten minskat, då i princip ingen återplantering gjorts. Idag består trädgården av en sammanhängande gräsyta med några mindre rhododendronbuskar.

Undersökning och dokumentation 
Wernerska villan med sina staketinhägnade trädgårdar är byggnadsminnesförklarad och förvaltas av Higabgruppen, ett fastighetsbolag inom Göteborgs Stad. En förfrågan från en hyresgäst i byggnaden om att få anlägga en cykelparkering i den ena förträdgården föranledde länsstyrelsen att begära en undersökning och dokumentation av trädgårdens ursprungliga utseende.

Med tanke på villans centrala placering skulle en återgång till ett tidigare utseende med gångar, träd och planteringar i hög grad försköna och markera den exklusiva miljö patriciervillan omgavs av. 

För att kunna rekonstruera trädgårdarna i enlighet med det ursprungliga utseendet beslöts att genomföra en mindre arkeologisk undersökning.

Tät stenpackning 
Åtta schakt togs upp i den västra trädgården i de lägen där gångarna förmodades ha legat. Schakten torvades av och grävdes för hand. På ungefär 25 cm:s djup påträffades i samtliga schakt en stenpackning över vilken ett varierande tjockt grus och sandlager kunde iakttagas. Anledningen till att gångarna låg så djupt var att man fyllt på ett ca 20 cm tjockt matjordslager över hela trädgården i samband med att gångsystemet lades igen. 

Stenpackningen hade en något välvd yta och var ca 140 cm bred. Packningen var ganska tät och bestod av skärvsten och tegel med en del rivningsmaterial inblandat, såsom glasfragment och spik. Stenarna låg i grusblandad sand och utgjorde ett "omvänt filter" med mindre stenar överst och allt grövre längre ner. Packningens tjocklek var 25–30 cm i mitten av gången. 

Stenpackningen var mycket bra dränerad. Trots flera regniga dagar stod inget vatten i schakten. Ytgruset var av varierande tjocklek, tunt i de flesta där grus och sand blandat sig med matjorden.

Gångarna följer staketsockeln på ca 1,5 meters avstånd. Den centrala gången från grinden mot loggians trappa låg något förskjuten mot söder i förhållande till grinden och de rundade hörnen har en mjukare rundning än vad som från början förmodades.

Exempel på bevarande 
Det visade sig att gångarnas underlag var så väl bevarat och att de var av så bra utförande att det beslöts att de skulle "restaureras" istället för att nyanläggas.

Rekonstruktionen av den västra förträdgården genomförs under försommaren och förhoppningen är att detta kommer att bli ett bra exempel på hur man kan bevara de återstående förträdgårdarna i centrala Göteborg. Det blir dessutom ett vackert litet tillskott till stadens stora satsning Göteborgs Lustgårdar 2008.

 

Utgiven i nummer:
2/2008
Författare
Inger Ernstsson

är antikvarie och f d intendent på Gunnebo Slott.

Hon driver egen verksamhet med antikvarisk rådgivning och undersökning i samband med park- och trädgårdsrestaureringar.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in