Alléer, träd och trädvård

Kategori: Trädgård

En av Skånes mycket få alléer med al. Anledningen till det ovanliga trädslaget är de fuktiga markerna. Allén har en ålderdomlig karaktär med gräsremsa i mitten och är i mycket bra skick. Fotograf/Illustratör: Anders Hallengren och Patrik Olsson

Träden utgör ett viktigt inslag i kulturlandskapet i synnerhet då de bildar alléer. De äldre alléträden ger också livsrum för fåglar, fladdermöss, insekter, lavar och mossor. Vården av träden bör därför ta hänsyn till både kultur och natur.

En bild som många förknippar med Skåne. Pilevallarna planterades i första hand för att binda jorden och visa vägens sträckning i snö och dimma. Fotograf/Illustratör: Anders Hallengren och Patrik Olsson

Alléträdens organiska form, inordnade i arkitekturens geometri låter osökt det naturliga landskapet övergå i det byggda.
Landskapsarkitekt P.I. Gustavsson 1985

Pilen och pilevallen ger karaktär åt det skånska kulturlandskapet. På andra håll i landet är lind, alm och lönn de betydelsefulla alléträden, som förenar höga natur- och kulturvärden. När bilismen kom försvann en stor del av våra alléer. Småningom har trenden vänt och nu är samtliga alléer skyddade enligt naturvårdslagen. Vägverket har inventerat alléer längs det statliga vägnätet. Enskilda alléägare kan få skötselersättning ur miljöstödet.

Vad som saknats är utbildning för att möta det ökande intresset för alléer och deras skötsel. Inom ramen för miljövårdsprojektet Markernas mångfald har Regionmuseet i Skåne i samarbete med Svensk Trädvård arrangerat ett flertal heldagskurser i ämnet.

Makt och skugga

Alléns historia sträcker sig minst 4 000 år tillbaka i tiden. Väggmålningar i egyptiska pyramider visar träd planterade i rader. Till Sverige kom allén under barocken på 1600-talet. De första skånska alléerna dök upp i trädgårdar och parker i början av 1700-talet men var ovanliga, exempelvis nämner Linné alléer endast vid tre gods i f. d. Kristianstads län: Skillinge, Maltesholm och Vittskövle. Om Skillinge skriver Linné år 1749:

Köksträdgården lågt högt och öster om lustträdgården med många fruktträn, där man utur ett centro, som var omgivit med de högsta träd, vilka voro uppdragne som en hög mur, kunde se över hela lustträdgården igenom åtta alléer, som alla lupo åtskilt från ett centro.

Alléer i slottslandskapet anlades för att manifestera makt och rikedom. De ledde ofta till en målpunkt (kyrka, plattgård, kvarn, gräns). Ordet allé (allée gång, aller gå) härstammar som många andra trädgårdstermer från franskan. Från slutet av 1700-talet planterades alléer även utmed allmänna vägar. Anledningarna var flera. Allén gav skugga under soliga sommardagar, regn- och vindskydd samt en uppfattning om vägens sträckning i landskapet. För bönderna tjänade allén vintertid som utmärkning av vägen. Det var annars vanligt att märka ut vägen med käppar av ungträd (i stället för dagens plastkäppar). En ytterligare anledning var skogsbristen. Under 1700- och 1800-talen genomförs flera planteringskampanjer för att binda jorden. Det är nu de berömda skånska pilevallarna skapas.

Alm blev snabbt det vanligaste trädslaget, men även lind, kastanj, lönn, ask och i viss mån ek planterades. Linné beskriver även poppel, ett trädslag som idag är ovanligt som alléträd. Alléerna innehöll lika ofta flera arter som en enda. Bonden planterade även frukt- och pilalléer.

Skalbaggar och fladdermöss

Naturvärdena ligger i de äldre ihåliga träden som utgör goda boplatser för fåglar och fladdermöss. Ruttna träd med ihåligheter är viktiga för lavar, vedlevande insekter och svampar. Det är idag ofta bara i alléerna man finner gamla, öppet stående träd med god solinstrålning. Sådana var tidigare vanliga i ängs- och hagmarker. Tills vi lyckats återskapa tillräckligt mycket av de gamla miljöerna bör stor hänsyn tas till de naturvärden som idag är knutna till alléträden.

Även lagstiftaren har insett vad alléerna betyder för den biologiska mångfalden, och har därför sett till att allén har blivit en lagskyddad biotop.Hotet mot många av jordbrukslandskapets arter utgörs av olika landskapsvårdsåtgärder, till exempel sanering av hålträd, grenkapning och buskröjning. Vissa vedlevande skalbaggar kräver träd som utgör en stabil miljö i mer än hundra år. Detta leder till att många av de hotade arterna har en låg spridningsförmåga. Idag är minst 130 olika skalbaggar, knutna till alléer, hotade i det skånska jordbrukslandskapet. Därför är det viktigt med en lång kontinuitet av stora och gamla träd, levande och döda, stående och liggande.

Fladdermössen glöms ofta bort. Idag anses endast fyra arter vara knutna till träd. Flera arter har ändrat beteende och flyttat inomhus (vindar, logar, källare etc.) på grund av bristen på lämpliga bomiljöer. Flera av de hotade arterna uppträder endast i Skåne.

Trädvård

Arborister (trädvårdare) är en yrkesgrupp som har kunskap om och arbetar med hela trädet, även med rötterna och deras miljö.

När ska jag beskära?

Blödande trädslag som björk, lönn, avenbok och kastanj beskärs bäst under jas-perioden, dvs. juli-augusti-september. Beskärning av blödande trädslag bör undvikas på det nya året, dvs. januari-maj. Övriga trädslag som alm, lind, ask och oxel kan beskäras under hela året, dock ej under själva lövsprickningen. Trädet behöver då all näring för att få ut sina nya blad så att fotosyntesen kommer igång.

Enkla grundregler vid beskärning

- Använd bra redskap (sekatör och handsåg). Var noga med att underhålla dem.
- Kapa inte grenar över 10 cm i diameter. Om du måste beskära grövre grenar är du helt enkelt för sent ute. Inom två till tre år uppstår röta i snittytorna.
- Hellre många och små snittytor med sekatör än få och stora med motorsåg!
- Beskärningssnittet läggs alltid utanför grenkragen (se teckningen till vänster).
- Fruktträd och bärbuskar beskärs när knopparna är små och få knoppar skadas, vilket ökar mängden frukt. Övriga träd däremot, beskärs för att få fin form och vacker krona där grenarna inte korsar varandra.
- Hamling av träd påbörjas när träden är unga. Hamlingen sker sedan kontinuerligt med jämna mellanrum, 2–5 år beroende på trädslag.
- Toppkapa aldrig träd. Är trädet för stort för sin plats är det kanske bättre att fälla det och ersätta med ett mera lämpligt trädslag.

Farliga träd

Sjuka träd kan tappa grenar eller falla när det blåser. Människor, hus och fordon som finns runt omkring kan komma till allvarlig skada. Träd påverkas negativt av torr eller våt jord, dåligt utrymme för rötterna, saltning, dränering, packnings- och påkörningsskador etc. Man måste ha i minnet att rotsystemet når lika långt i sidled som trädet är högt. De tunna fina rottrådarna i ytskiktet är viktiga för trädets vatten- och näringstillförsel. De grövre rötternas funktion är att hålla trädet på plats.

Många skadesvampar syns endast under en del av året, vanligen sommar-höst, varför det är viktigt att under denna period studera sina träd lite närmre. Alla svampar är inte rötsvampar och de uppkommer bara om förutsättningarna är de rätta. Honungsskivlingen tar långsamt död på träd och buskar. Tickor som växer på stammar och grenar kan orsaka stor förödelse.

Skador och problem i kronan

Är trädet skadat visar det sig genom flagnande bark, »rinnande vätska« (våtved), ihåligheter, tvära grenvinklar, långa och tunga grenar, dubbeltopp m. m. Dubbelstammar är relativt vanligt och med dessa ökar fläkningsskadorna. Med tidig och regelbunden uppbyggnadsbeskärning av trädet undviks dessa skador.

Hur kan jag se om rötan är allvarlig?

Kaninhål under trädet och rikligt med myror är kanske lekmannens tydligaste tecken på rötskador. Finns misstankar om rötskador bör trädet besiktigas av kunnig arborist som kan »läsa« de tecken som rötan visar. Undvik tillväxtborr vid rötundersökning, det finns moderna instrument som endast åsamkar trädet obetydlig skada.

Trädvårdsplan

En trädvårdsplan bör innehålla en inventering av trädbeståndet, åtgärder och förslag till när dessa skall utföras. I denna bedömning sätter arboristen säkerheten för omgivningen och förbipasserande främst. Utgör något träd fara, rekommenderas nedtagning, vanligen efter det att en rötundersökning utförts. Följer man upp en sådan trädvårdsplan får man fina och friska träd till glädje för flera generationer.

Hur?

Varje träd inspekteras ingående, och behoven klarläggs. Ett gemensamt mål arbetas fram. Budgetera och sätt av arbetstid till skötsel av träden. Mycket är vunnet, både i tid och pengar, genom att utföra rätt åtgärd i rätt tid. Detta är av särskild vikt de första åren efter en nyplantering, den så kallade etableringen.

Rätt träd på rätt plats!

Påståendet kräver svar på en del följdfrågor. Hur stora och breda får träden bli? Kommer de att skugga solplatsen? Kommer de att växa ut över taket? Ska de främst blomma eller är höstfärgen det viktigaste? När vill jag att de ska blomma? Vill jag ha frukter? Hur mycket får det kosta att underhålla/beskära? Tänk på att träd är billiga men att skötseln på sikt kommer att kosta då vissa träd ska beskäras kanske vartannat eller vart tredje år, för att bibehålla sin karaktäristiska form. Vilken storlek ska jag köpa? Ska jag köpa ett träd med svenskt eller utländskt ursprung? Hur förvaras träden på plantskolan. När kan de levereras? Vilken typ av jord har jag? Kort sagt - en hel del att beakta innan trädvalet görs.

Det finns flera olika trädslag (t. ex. ask, avenbok, oxel, turkisk hassel), former (t. ex. pelarform, hängande, oval, paraplyform eller stor och bred som en sparbanksek) och färger (gulgröna, röda, mörkgröna, vitaktiga m. fl.) att välja mellan så låt det ta lite tid och gå ut och fundera.

Plantera

Se till att beställa träden i god tid, dvs. gärna ett halvår innan du tänkt plantera. Besök eventuellt plantskolan och välj ut de träd som du är intresserad av. Det är inte bara priset som avgör. Kvalitet och leveranssäkerhet är andra faktorer som skall vägas in.

Avsätt tid för plantering, gör en handlingsplan, eventuellt i samarbete med plantskolan som levererar träden. Se till att träden planteras i lämplig matjord för det trädslag som avses (ska det vara lätt jord eller lerjord?). Planteringsavståndet bestäms utifrån trädets bredd samt avstånd till vägar, hus etc. Planteringsgropen bör grävas 1x1 m och 0,6 m djup. Även om rötterna mycket väl får plats i denna stora grop, så är det bra om jorden vänds och därmed luckras.

Idag planteras mycket lind som ersättning till döda almar. På våra kurser har vi gemensamt försökt påverka i annan riktning. Fler borde inse att med en alltför ensidig lindplantering har vi snart samma situation som med almsjukan. Redan nu finns det rapporter om sjukdomar som går på lind i Tyskland. Monokulturer är aldrig bra. Förr var flerartsallén lika vanlig som enartsallén medan det idag är mycket sällsynt med blandad nyplantering.

Ek och poppel förekom i de tidigaste skånska alléerna och borde fungera som fullgoda alternativ till linden. I kustnära områden är oxeln ett dominerande trädslag. Eftersom oxeln inte blir så hög står den emot vind på ett bra sätt. Glöm dock inte att ta hänsyn till jordmånen, om jorden är t. ex. sandblandad, kalkhaltig eller lerjord. Rätt träd på rätt plats, vare sig det gäller jordmånen eller avståndet till väg eller hus.

Går det att förena träd-, kultur- och naturvård?

De kurser som Regionmuseet i Skåne har genomfört tillsammans med Svensk Trädvård visar att det går! Samarbete är en förutsättning för arbetet med den skånska allén. Risk för konflikt kommer alltid att föreligga. En och annan totempåle i alléerna är något vi måste acceptera tills dess de gamla ängs- och hagmarkerna har återskapats med sina gammelträd. Detta är av största vikt om vi skall värna den biologiska mångfalden, vilket Sverige tog på sig i och med Riokonferensen 1992. Extra viktigt är detta i de södra delarna av Skåne som i stort sett saknar gamla träd utöver dem som finns i alléerna.

Skötseln av träden har ur naturvårdssynpunkt ändrats i positiv riktning under senare år. Man lämnar torra grenar ut mot åkermark i större utsträckning än vad som gjordes tidigare. Det är vårt gemensamma ansvar att värna såväl säkerhetsaspekterna som de biologiska och kulturhistoriska värdena. Ta väl hand om och vårda dina träd så får du stor glädje av dem under lång tid. Varför inte plantera ett träd när man får barn eller barnbarn, eller annan högtid. Sen finns det ju också sådana som alltid hittar en anledning till att plantera ett träd. Lev väl och se om dina träd.

_______________________________________________________________

Referenser

Trellid. H. 1996. Rapport från länsstyrelsen i Kristianstads län: Den skånska allén - en del av kulturlandskapet under ständig förändring.
Bengtsson, R., Bucht, E., Degerman, S., Pålstam, Y. 1996. Svenska landsvägsalléer, SLU, Alnarp.

Utgiven i nummer:
1/1999
Författare
Anders Hallengren och Patrik Olsson

Anders Hallengren (ekolog) och Patrik Olsson (kulturgeograf) arbetar vid Regionmuseet i Skåne, Kristianstad.
Lena Litchfield (trädgårdsingenjör) arbetar i företaget Svensk Trädvård, Ballingslöv.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in