1800-tal med tapetgrupp på modet

Kategori: Trädgård

Starka färger och brokiga mönster var på modet i inredningen under det sena 1800-talet. Idealet slog igenom också i parkerna. Se här hur tapetgrupperna blommade!

Det nyväckta intresset för hortikultur och inte minst behovet av hälsosamma promenader gjorde att 1800-talet blev de offentliga parkernas århundrade. En av de tidigast anlagda parkerna som fortfarande till en stor del har kvar sitt ursprungliga utseende är Göteborgs Trädgårdsförening. Parken kom till på initiativ av stadens borgerskap och finansierades bland annat genom privata donationer.

Första parkbyggnadsminnet
Efter en lång glansperiod som en av landets främsta parker med stor betydelse för hortikulturens utveckling har parken haft en något mindre framträdande plats under senare delen av 1900-talet. Kalla krigsvintrar under 1940-talet och en försämrad ekonomi bidrog till detta, men det i sin tur har haft en bevarande verkan. Stora förändringar har uteblivit vilket gjort att parken idag är så pass välbevarad att den 1994 förklarades som landets första parkbyggnadsminne.

Anläggningen följde tidens smak med slingrande gångar, omväxlande slutna och öppna rum, hänförande vyer och intressant växtlighet. 

En av det sena 1800-talets mest karaktäristiska företeelser var stora arrangemang med blomstergrupper och tapetgrupper. Blomstergrupperna var ofta komponerade flera tillsammans i en sammanhängande form, där växterna planterades i bårdformationer med höga växter i mitten omgivna av lägre i rader eller ringar omkring och med kontrasterande färger, gärna komplementfärgerna, intill varandra.

Tapetgruppen hade mer intrikata mönsterformationer där mönstret "ritades" med mer lågväxande arter i olika färgkombinationer. Benämningen tapetgrupp i Sverige kommer från tyskans Teppich, matta, och syftar på den orientaliska mattans yttäckande mönster. I England kallas de i enlighet med detta för Carpet beddings.

Ökat intresse för färg
Vid 1800-talets början ökade intresset för färg efter den bleka och sofistikerade klassiska eller sengustavianska perioden. Engelsmännen hade börjat utforska den grekiska konsten och arkitekturen och uppmärksammat att de marmorvita skulpturerna i själva verket hade varit målade i starka färger. Polykroma detaljer smyckade tempelgavlarna på Parthenon och reaktionen lät inte vänta på sig. Intresset för färg, Goethes färglära och annan filosofisk litteratur om färgens funktioner fick stor spridning. 

Snabbt spred sig också modet med starka färger på väggar och i textilier i hemmen. Färgade glasrutor i vissa fönster gav också rummen "enastående vackert skimmer", enligt samtida beskrivare.

Tapetgrupperna blommade
Ingenting kommer ensamt och allt hänger ihop. Bostädernas interiör översattes i blommor och grönt ute i trädgården – blomster- och tapetgrupperna slog ut i full blom. Först formmässigt, sedan med en allt större variation av växter. Och modet växlade, det började med starka färger i centrum av gruppen som gärna omgavs av blommor i komplementfärgerna för att sedan övergå till blekare och mer samstämda kulörer.

Växtmaterialet bestod främst av ettåriga blommor, ofta med en exotisk växt, agave eller palm i centum. Idag ses dessa ettåringar inte som något märkvärdigt ur hortikulturell synvinkel, det är pelargoner och petunior, lobelior, och verbenor tillsammans med lågväxande marktäckare och suckulenter som var möjliga att "brodera" med. Men färgerna var klara och intensiva och sorterna rikt varierade. Även perenner som knölbegonior, fuchsior med mera användes i planteringarna, men dessa fick naturligtvis övervintras inomhus.

Att försöka att återskapa en historisk blomstergrupp är en lärorik resa. Stort detektivarbete och mycket tur behövs, men framför allt kontakter med hängivna odlare som sparat sina gamla sorter. Svårigheten idag är att finna just de sorter som användes – moderna hybrider och retarderingsbehandlade plantor skall man helst glömma – men få tillhandahåller dessa plantor och fröer idag.

Återskapar de gyllene åren 
Alldeles snart, i slutet av juni kommer den största trädgårdsutställningen i Sverige, kanske någonsin, att invigas. Det är Göteborgs Lustgårdar 2008. Utställningen omfattar fyra stora anläggningar; Göteborgs Trädgårdsförening, Botaniska Trädgården, Gunnebo Slott och Trädgårdar samt Liseberg. Trädgårdsföreningen blir den centrala och största delen i lustgårdssatsningen. Alla fyra parkerna har ett eget tema som man arbetat med och för Trädgårdsföreningens del blir det ett försök att återskapa de "Gyllene Årens" park med flera blomster- och tapetgrupper, men även en presentation av framtidens idéträdgårdar.

Utgiven i nummer:
2/2008
Författare
Inger Ernstsson

är antikvarie och f d intendent på Gunnebo Slott. Hon driver egen verksamhet med antikvarisk rådgivning och undersökning i samband med park- och trädgårdsrestaureringar.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas