Trädgård

Trädgårdskonstnären Helges känsla för sten

Sten och vatten var Helge Lundströms passion. Han anlade allmänna parker och privata trädgårdar enligt samma filosofi: Att återskapa det naturliga landskapet. Ann Larås tecknar ett porträtt av den skånske konditorn som skolade om sig till konstnär och kom att bli ett av de stora namnen inom svensk trädgårdsanläggning.

Punkig idyll Lassegården är mer än sina grönsaker

Vi har alla åkt förbi dem, kostallarna och ladorna som en gång var bondens stolthet men idag förfaller sedan jordbruket avvecklades. I decennier har vi också matats med bilder av den sorgesamma landsbygden vars invånare inte har vett att flytta. Nå, det finns mer att säga. Eva Löfgren besökte Lassegården, som är allt annat än sorgesam.

Lummigt 60-tal med kvalitet

Generationsskiftet är nu på gång i en av våra vanligaste bostadsmiljöer, villaområdena från 60-talet. Här är husen enkla, både på utsidan och inuti, och tidens funktionella ideal syns också i trädgårdarna. Nya ägare har behov av förändringar av både hus och trädgård. Då gäller det att se och få med sig de kvaliteter som är värda att bevaras.

Levande konstverk - kan det bevaras?

Få har haft en sådan betydelse som Ulla Molin när det gäller 1900-talets trädgårdsideal. Hon var pionjären och opinionsbildaren som slogs för den goda bostaden och en vackrare trädgård – för alla. Den trädgård hon själv skapade i Höganäs, Skåne, är på god väg att byggnadsminnesförklaras.

Bevara våra trädgårdar

Trädgårdsintresset ökar – men våra trädgårdar är samtidigt i fara. Tomter delas, staden förtätas och de små grönytorna försvinner i snabb takt. Gamla uppvuxna trädgårdar som skapats i samklang med huset schaktas bort när huset byter ägare. Insikterna om farorna ökar dock. En slags motståndsrörelse är på väg att växa fram i många delar av världen.

Vårbruk i trädgården

Våren är de snabba förändringarnas tid i trädgården. Från att vara brun och lite skräpig med några få tidiga lökväxter förvandlas den på bara en månad till ett blommande hav. Ja, det är nu på våren och försommaren vi helst vill förändra och förbättra i trädgården!

Våren är en trevlig tid för trädgårdsarbete och plantering av nya växter. Att dela och ansa, beskära och dona är njutning för en trädgårdssjäl. Men redan under vintern bör man planera och sätta upp mål för utvecklingen av utemiljön kring kulturbyggnader. Innan man går till plantskolan ska inköpslistan vara noggrant genomtänkt för att t ex inte generera framtida skötseltid som inte finns. Växterna ska trivas i växtzonen, med jorden och ljusinstrålningen på platsen.

Att på nytt anlägga en »sekelskiftesträdgård«

Vid Mundekulla gård i Småland anläggs under sommaren en bondträdgård med rötter i gamla traditioner från sekelskiftet. Här tas spår av den tidigare trädgården tillvara och kompletteras med det man känner till om bondträdgårdar från denna tid.
I Mundekulla anordnas i sommar en trädgårds- och byggnadsmässa den 22-23 juli.

I Landskrona är koloniträdgårdar kultur

Frihet att bygga efter eget huvud och dekorera lite extra är väl något man förknippar med koloniområden. Att det inte alltid är eller var så framgår av de råd som gavs ut av de styrande i Landskrona redan 1920. Här berättar Örjan Ekström om arkitektens och trädgårdsmästarens syn på kolonistugornas estetik då och reflekterar över tradition och förnyelse, regler och frihet. I själva verket har de flesta koloniträdgårdsföreningar bestämmelser för hur den yttre miljön ska skötas.

Odling för husbehov och hus till lyst

Historien om koloniträdgårdar i modern mening är mer än hundra år gammal i vårt land. Varifrån idén kom, var det började, hur trädgårdar i städernas närhet växte till en rörelse och bredde ut sig över hela landet berättar här Leif Thorin.

Älskade trädgårdsprydnader

Svenska trädgårdar pyntas som aldrig förr. Det är som om vi tillåter oss mer extravagans och detaljrikedom i det gröna rummet, än vi gör i våra sparsmakade, ljusa-och-fräscha vardagsrum. Ulrika Rydh ger oss ett smakprov på både nutida och historiska trädgårdsprydnader.

Äng och hage återskapas

När Kolbjörn Wærns farfar köpte Skärbo i Dalsland i början av förra seklet låg den i ett öppet ängs- och haglandskap omgivet av storskog. Men sedan dess har skogen invaderat både åker och äng. Räddningen kom i form av en naturreservatsbildning, med målet att skydda och återställa kulturlandskapet runt gården.

När trädgårdsodlingen kom till Norrland

Vid 1800-talets mitt ville myndigheterna att svenska folket skulle börja odla grönsaker, frukt och bär för att öka självförsörjningen. Kunskap spreds till allmogen och trädgårdsodlingen satte fart – åtminstone i södra Sverige. Men norrlänningarna nappade inte på den statliga propagandan, eftersom odlingsråden inte var anpassade till det kalla klimatet. Till sist slog odlandet ändå igenom även i norr – mycket tack vare hushållningssällskapen.

Förträdgård rekonstrueras i Göteborg

Wernerska villan i Göteborg hade ursprungligen imponerande förträdgårdar med grusgångar och rabatter. Vid en trädgårdsarkeologisk utgrävning påträffades de välbevarade gångarna under matjordslagret. Den västra förträdgården kommer nu att rekonstrueras.

Villaträdgården genom tiderna

Många byggnadsvårdare lägger ner stor möda på att få fram rätt originaldetaljer till sitt hus. Men om man eftersträvar en tidstypisk karaktär får man inte glömma tomten och detaljerna där. Man måste lyfta blicken och även titta på trädgården, dess material, former och detaljer. Även en alldeles vanlig villaträdgård har en spännande kulturhistoria i ryggen.

Rädda de sista handelsträdgårdarna!

Under 1900-talets första hälft fanns tusentals stadsnära handelsträdgårdar i Sverige. Förutom att erbjuda stadsborna blommor och grönsaker, var trädgårdarna också viktiga som gröna stråk i en alltmer exploaterad miljö. Idag är få av dem bevarade och ännu färre är i bruk. Anders Ryberg berättar om arbetet med att skapa opinion och rädda de gamla handelsträdgårdarna.

Gröna Skönstaholm in i framtiden

På 1950-talet kunde man konsten att skapa flerbostadsområden där det kändes både tryggt och inspirerande att vistas. Idag förfaller eller förtätas många av dessa miljöer, ofta på grund av okunskap, men utanför Stockholm finns ett lysande undantag. Bibbi Leine och Åsa Setterby Modéus berättar om restaureringen av Skönstaholms fina grönstrukturer.

Byggnadsvårdsläger - Vi utforskade en slottspark

Svenska föreningen för byggnadsvård anordnar varje år ett antal läger på olika platser i landet. Under ett par sommarveckor får man under sakkunnig ledning deltaga i restaureringen av något äldre hus. Deltagarna, som brukar ha mycket skiftande ålder och bakgrund, får förutom nöjet en god portion utbildning i praktisk byggnadsvård. Här skriver ledaren Inger Ernstsson om lägret på Nääs i Västra Götaland i juli förra sommaren. Det arrangerades i samarbete med August Abrahamsons Stiftelse och var helt inriktat på trädgården och parken.

Koloniträdgårdar

Ursprungligen nyttoodlingar för husbehov, snart även tillflyktsorter för skönhetstörstande stadsbor. I en del trädgårdar finns det stugor, i andra bara odlingsland, bärbuskar, fruktträd, prydnadsrabatter och omgärdande häckar. Frodiga, lummiga, prunkande oaser mitt i staden. Det är sinnebilden av en koloniträdgård för många av oss. Ändå kan de se så olika ut. Här finns nyttoträdgården där årets behov av potatis, lök och bönor odlas. Här finns den perfekta prydnadsträdgården med välansade gångar och prydliga rabatter och den intensivt odlade lotten där man knappt tar sig fram mellan alla grönsaker och blommor. Men också samlarträdgården med den ena växten mer ovanlig än den andra.

Rothoffska museikolonin i Landskrona

1993 köpte Landskrona museum Rothoffska kolonin i Citadellets koloniområde. Eftersom Landskrona är Sveriges kolonitätaste stad är det naturligt att landets första kolonimuseum ligger just här. Citadellkolonierna ligger på ett av landets äldsta bevarade koloniområden. Redan 1870 fördelades vallotter till arbetskarlar, timmergesäller som arbetade på Landskrona Citadell.

Utomhusterapi

Att grönska, frisk luft och dagsljus gör oss människor gott är kanske ingen överraskning för någon. Men det finns faktiskt forskning som visar att vistelse i naturmiljö har direkt läkande effekter på vår psykiska och fysiska hälsa. Monica Dellborg och Tove Axelsson beskriver Alnarpsmetoden och några av landets så kallade terapiträdgårdar.

Världsvan svenska i grön bransch

Ulla Bodorff var en av få kvinnor i 1930-talets Sverige som skolade sig internationellt. Hon blev också först med att enbart driva verksamhet som trädgårdsarkitekt. Bengt Persson och Boel Persson berättar om hennes gärning och om ett av hennes verk – Källängsparken i Vimmerby. Hur tar man hand om ett kulturarv som ständigt förändras?

Odla med Svensk Trädgård!

Att rusta och vårda ett äldre hus innebär ofta att få ta hand om en trädgård. Hur gör man? Räddningen finns och heter Svensk Trädgård – en organisation för trädgårdsintresserade där man kan få råd och inspiration.

Förträdgården som försvann

I Göteborgs centrala stenstad har ett 20-tal gator haft förträdgårdar, små gröna lungor med gräsmattor, gångar och rabatter inhägnade av gjutjärnsstaket. Av dessa finns idag bara ett fåtal kvar. De övriga har fått lämna plats för parkeringsplatser och uteserveringar.

Staden växer – underifrån!

Tycker du att det är för lite grönt i staden? Finns det bortglömda platser eller torftiga planteringar där du brukar röra dig? Det är fler som tyckt som du men som också gjort något åt det. Ulrika Rydh berättar om en rörelse som i smyg, försedda med frön och växter, förvandlar dessa platser till levande och vackra oaser. Guerilla gardening föddes i 1970-talets New York och blommar nu ut i Sverige.

En skollärares livsverk

Folkskolläraren Carl Edvard Goës skapade en unik skolträdgård i inre Lappland under 1940- och 50-talen. Skolan lades dock ner 1959 och ingen ville ta hand om hans livsverk. Men idag har kanske nya möjligheter öppnat sig. Malå kommun, byföreningen och landskapsarkitekten Anders Glassel sätter nu sitt hopp till bland annat EU för att kunna finansiera vårdplan och upprustning. Om den blev av skulle Malå kunna få ett nytt turistmål.

Egnahemsträdgården - den planerade folkhemsdrömmen

Den första svenska trädgårdsstaden, Enskede villastad, kom till i början av seklet. På 20-talet började de så kallade egnahemsområdena att uppföras. Trädgårdarna till de egenbyggda prefabricerade husen var strängt planerade och standardiserade. Här berättar Mari Wahlström om dem.

Sitt som förr i trädgården

Trots att intresset för trädgårdshistoria är större än någonsin är kunskapen om hur man genom historien möblerat sina utomhusrum inte tillfredställande. Trädgårdsmöblernas kulturhistoria väntar på att bli skriven. Särskilt intressant är det sena 1800-talet och början av 1900-talet då trädgårdsmöblerna spreds utanför de finare trädgårdarna. I väntan på framtida forskning måste vi vårda detta bortglömda kulturarv.

Trädgårdsmästare i 1700-talsmiljö

Hur är det att arbeta och driva ett företag mitt i en av landets mest kända kulturmiljöer? Eva Löfgren har pratat med trädgårdsmästaren Josephina Wesström Juhlin som har ett drivhus från 1700­talet som sin arbetsplats.

Odlat kulturarv vårdas av POM

Våra svenska kulturväxter lever inte längre fullt lika farligt. De härdiga gamla lökväxterna, perennerna med kulturhistoria och den svenska sparrisen värnas av POM – Programmet för odlad mångfald. POM inventerar och bevarar, forskar och informerar, allt för att hålla det odlade svenska kulturarvet levande.

Nytt liv i gammal trädgård

Att äga en äldre trädgård är att äga ett kulturarv som man fått att förvalta till nästkommande generationer. Det är också en fantastisk förmån som ger njutning åt såväl kropp som själ – och lite ont i ryggen! Men trädgården kan också orsaka en viss uppgivenhet. Hur och med vad ska man börja?

Föränderligt men hållbart

Till skillnad från byggnader så förändras trädgårdar av sig själv. Med åren växer sig träden stora och årstiderna får växtligheten att spira, blomma och vissna. Föränderligheten är en del av kvalitén. Ändå är hållbarhet och trädgårdsodling tätt förknippade. Ann-Catrin Thor ger oss här både odlingsråd och sorttips.

Visionärt parkprojekt når nya höjder

Ungefär tio meter upp i luften, byggd på en gammal tågbana, finns ett av New Yorks mest spännande kulturbevarande projekt för tillfället – The High Line Park. En mötesplats där gammal funktion möter ny och ger människor utrymme för både meditation och umgänge, mitt i och ovanför storstadens brus. Anneli Abrahamsson visar vägen.

Grusgångar i trädgården

Trädgårdsgångens roll i trädgården är inte bara att göra det möjligt för oss att komma fram på ett enkelt sätt. Trädgårdsgången skapar trädgårdens struktur och bildar dess stomme. När vi betraktar en plan över en äldre trädgård (t.ex. en barockträdgård) är det ofta bara trädgårdsgångarna vi ser - gångvägarnas dragning ger oss en god uppfattning om hur anläggningen är disponerad och hur den skall upplevas.

Marika Irvine, en mästare i trädgården

Att vara trädgårdsmästare är det bästa av alla jobb. Det tycker Marika Irvine som med sin familj just lyft från Gunnebo slott i Mölndal utanför Göteborg till Tomarps gård vid vägs ände i trakten av Kristianstad. Då talar hon inte om att odla trettiotusen begoniaplantor utan om grödor som behövs just på platsen. Om kål och luktärter och rödbetor till exempel. Om att kunna bära in vackra, pinfärska grönsaker till kocken i köket och se människor njuta av den mat som för bara någon timme sedan växte i hennes jord.

Städernas gröna rum - kulturlandskapet som park och trädgard

Städernas utbredning har slukat åkrar, ängar, skogsdungar och trädgårdar. Men fortfarande kan man se det ursprungliga landskapets spår i stadsstrukturen. Detta är ett arv att vårda och sköta och vi måste prioritera vilka kulturhistoriskt intressanta landskap, parker och trädgårdar vi ska bibehålla, skriver här landskapsarkitekt Sture Koinberg.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in