Trä och snickerier

Unikt i Uppsala

Det gamla trähuset i Uppsala bjöd på oanade överraskningar. Bitvis rötskadade locklister visade sig dölja en paneltyp som nästan helt försvann när stora delar av Uppsalas träbebyggelse revs i mitten av förra seklet. I dag är huset med det anonyma namnet C59:12 åter klätt i slät Uppsalapanel. Johan Dellbeck var med under renoveringen och berättar hur det gick till.

Hantverk på japanska?

Vad skiljer en japansk stolpverkskonstruktion från en norsk? Vilka timmermanstraditioner förekommer på den engelska landsbygden? Och hur gör man för att lära av varandra när man samtidigt ska bygga ett hus? Det är frågor som hantverksdoktoranden Ulrik Hjort Lassen numera kan besvara. I den här artikeln berättar han om tre internationella arbetsseminarier för hantverkare vilka han har haft chansen att delta i.

Detaljerna gör rummet

Åldern hos ett rum kan avläsas på flera sätt, men tydligast syns den på dörrar och fönster. Deras stil, konstruktion och storlek talar sitt mer eller mindre tydliga språk. Andra delar som har en karakteristisk form är listerna. De är till för att dölja de ofrånkomliga springor som finns kring dörr- och fönsterkarmar, liksom där väggarna möter golv och tak. Det oförmedlade mötet mellan två plana ytor har länge betraktats som oskönt. Kanter och fogarsom drar åt sig blickarna döljs därför av lister, socklar och foder. De har omsorgsfullt formats för att försköna dessa kritiska mötesplatser. Listernas vinklar och omväxlande svängda och plana ytor bidrar till rummets -karaktär eller personlighet, liksom dörrens proportioner och fönstrets profiler. Här en introduktion till snickeriernas formlära och grammatik av Anders Franzén (text och foto).

Husets överrock - träpaneler till skönhet och nytta

Husen byggdes först i timmer eller skiftesverk i Norden. Men så småningom började man att klä in stommen med träpanel av olika slag. Varför gjorde man så? Naturligtvis skyddade panelen huset mot regn och blåst, men viktigast var att man ville få husen att senare ut, ytan blev slätare och kunde målas och därmed efterlikna mer åtråvärda material. Så har det varit en stor del av träpanelens historia även om exempel på framhävande av träet också förekommer. Det skriver här arkitekten och länsantikvarien Erik Nordin och berättar om träpanelens historia i vårt byggande.

Skiftesverk - när - var - hur

Skiftesverk på Öland» heter en skrift som riksantikvarieämbetet gett ut med Gunnar Henriksson som huvudförfattare. I den står husen i Eketorp, den forntida borgen på Öland, i fokus. I Eketorp har man i dagarna börjat bygga det första huset i en planerad medeltidsgård i traditionell skiftesverksteknik. Om tre år ska husen stå färdiga.

Timring utan drag - Rumänien

I augusti förra året samlades deltagare från sex länder i Rumänien för den första workshopen under rubriken Wooden Cultures of Europe, ett projekt som drivs av Timmerdraget i Östersund. Rumänien hade som ämne för sin workshop valt -restaureringen av två kyrkobyggnader i de närbelägna byarna Baica och Racâs. Workshopen är den första i en serie av sex och deltagarna kommer från Finland, Litauen, Polen, Rumänien, Sverige och Turkiet. Huvudsyftet är erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan hantverkare. Varje land får sända två timmermän och en arkitekt.

Husets snickerier - vad kan de säga oss.

Att lära sig snickeriernas profiler är som att läsa grammatik. De är uppbyggda efter antika förebilder och deras formvärld hittar vi i stenarkitekturen - i arkitraven och kolonnbasen. Vi ska här inte fördjupa oss i denna grammatik. Stellan Ridderstrand ger oss i stället en exposé över svensk snickerikultur under två perioder. 1750-1800 och 1850-1890. Artikeln utgör valda delar av hans betygsuppsats i konsthistoria som behandlar just dessa perioder.

Byggnadsvårdare av en slump

När Lars Sundin ärvde gården i Hälsingland hade han knappt hört ordet byggnadsvård. Men en ny kärlek och en gammal hyvel väckte hans nyfikenhet på gamla tiders byggnadssätt. Anne Ralf Hållbus åkte till Joners – 80 meter släktgård som bit för bit håller på att återställas till ursprunget.

Att välja trä

Inte många ställer längre krav på trä, eller kan skilja på olika kvaliteter. Mycket kunskap är bortglömd. Låt oss därför lyssna på några goda råd om vad vi byggnadsvårdare bör söka efter i trävaruhandeln.

Drömmen om snickerifabriken - En berättelse om vackra fönster - och mycket mer...

Tranemo är en liten tätort i södra delen av Västra Götaland. Det är en bygd präglad av industrialismen och 1900-talets bebyggelseexpension. I utkanten av centralorten ligger Snickerifabriken Tranemo AB, en låg, anonym putsad fabriksbyggnad vid sidan av vägen. Här har man tillverkat snickerier sedan 1940-talet. Idag drivs snickeriet av tre mycket olika personligheter som förenas av en dröm - att driva en snickerifabrik.

Knuten tät och väggen slät...

Timmerhus i Sydsverige byggdes annorlunda än i Nordsverige, i fråga om både teknik och form. Man arbetade gärna i torrt timmer och gjorde ibland väggarna släta. Knutarna skulle vara täta utan fasning. Här får vi veta hur utbildningen i sydsvenskt timmermansarbete bedrivs på Byggnadsvård Qvarnarp.

Plywood, lamellträ, träfiber (board), spån

I början och i mitten av 1900-talet fick tillverkningen av träbaserade skivor stor betydelse. Skogsindustrin kunde utnyttja den värdefulla skogsråvaran effektivare. Träskivorna var efterfrågade då de var mycket väl lämpade för den växande byggindustrin, som innebar seriebyggande och en högre grad av mekanisering. Även inom möbel- och inredningsindustrin fanns ett ökat behov av träskivor.

Timmerhus i Moçambique

Timmerhus i Afrika? Det är kanske inte så otroligt som det låter. I Sydafrika finns sedan ett antal år en fabriksmässig timmerhustillverkning, och i de ekonomiskt välutvecklade delarna av landet finns en växande marknad för just timmerhus.

Trä förr och nu

Den kunskap om trä, trähantering osv som vår traditionella träarkitektur vittnar om har ett vidare intresse: där finns erfarenheter som kan tillämpas även vid nybyggande idag.

Snickarbocken – byggd på erfarenhet

Om du har genomlevt några renoveringsprojekt vet du att stadiga arbetsbockar är näst intill oumbärliga. Lägg ett par plank på bockarna och du har en utmärkt arbetsbänk. Bra bockar har en tendens att försvinna. Du hittar dem i grannens garage, eller under midsommarbordet. Nils-Eric Andersons snickarbockar finns nog lite här och var, de är nämligen ovanligt stadiga och användbara.

Fernissat trä i fasader

När kunskapen flyttat från målaren till färgtillverkaren gäller det för antikvarien att bygga upp ett nätverk av kompetens för att renovera äldre hus. Här berättar Claes Reichmann hur han fann ett sätt att behandla trävirket kring fönstren i hus från funkistiden där materialet har stor betydelse för uttrycket.

Komplettera snickerier

Det är sällan bra att vara klåfingrig i I synnerhet om det går ut över gamla hus. Ändå kan hus behöva förändras. De kan behöva repareras på grund av eftersatt underhåll, och man kan vilja ta bort tidigare generationers mindre lyckade förändringar. Det kan också röra sig om tillskott som måste göras för att huset skall kunna användas och därmed bevaras. I dessa sammanhang behöver snickerierna kompletteras.

Träskivor plywood lamellträ träfiber (board) spån

I början och i mitten av 1900-talet fick tillverkningen av träbaserade skivor stor betydelse. Skogsindustrin kunde utnyttja den värdefulla skogsråvaran effektivare. Träskivorna var efterfrågade då de var mycket väl lämpade för den växande byggindustrin, som innebar seriebyggande och en högre grad av mekanisering. Även inom möbel- och inredningsindustrin fanns ett ökat behov av träskivor. Träskiveindustrin har skilda produktionsanläggningar och produktionen kan delas in i fyra olika huvudprodukter: plywoodskivor, amellträskivor, träfiberskivor, spånskivor.

Årsringar ger svar

De som byggde gården lämnade inga ritningar eller annan dokumentation efter sig. Några hus finns på storskifteskartan från 1826. Men är det samma hus som står här nu? För att få svar anlitades dendrokronologen Bertil Israels. Tack vare hans åldersbestämning av timret kunde flera frågor om släktgårdens historia besvaras.

Fördel trä

Trä är det naturliga byggnadsmaterialet i vårt land. Men av olika skäl (brandsäkerhet, status etc.) har vårt byggande i teori och praktik varit inställt på tegel och betong. Trä har föredragits till småhus och speciella nischer. Nu finns nya skäl att använda trä även till stora hus. "Träbyggande är nu på agendan. Politikerna i Sverige vill att vi använder träet mer för att skapa fortsatt välstånd. För gör vi det, skapar det troligen arbete i glesbygden." Så beskriver arkitekten Anders Landström läget och de förväntningar han känner och ger oss följande funderingar om trä som byggnadsmaterial.

Massiva träsystem utmanar betongindustrin

Nu utvecklas parallellt, och i konkurrens både med varandra och med betongindustrin, olika träsystem. I klimatkontrollerad fabriksmiljö tillverkas volymer som transporteras till byggplatser för montering. Trätekniken ger många fördelar - lätt konstruktion, inhemsk förnyelsebar råvara etc. - och har stöd av staten, som ser positiva effekter på både miljön och sysselsättningen på landsbygden. Träindustrin kan vinna mycket på att förädla skogsråvaran och det kommer även nationalekonomin till godo. Här beskriver Olle Jakobsson och Gun-Britt Zetterholm Vetenskapsstadens bidrag till utforskandet av den nya tekniken, som lett till ett par patent på träbyggnadssystemet med skiktlimmat trä med luftkanaler och ljudspärren av stål, som har den dubbla uppgiften att isolera mot ljudresonans och tillåta exakt montering av volymer.

Timmermannen och hans verktyg

Vad hade timmermannen i sin verktygslåda förr - och vad har han nu? Anna Blomberg har jämfört innehållet i Daniel Åkermans verktygslåda med den uppsättning som en äldre kollega hade för drygt 70 år sedan. Det mesta är sig likt, men verktygslådan har utökats. Var tid behöver sitt verktyg.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in