Tak

Håll taket tätt!

Det är lätt att glömma det enkla och viktigaste, särskilt om man behöver hämta stegen för att kunna se det. Och taket är ju tätt – ända tills det börjar läcka. Men det finns mycket besvär att spara in för den som ser efter sitt tak. Kersti Lilja ger här goda råd om både plåt och tegel.

Materialhörnan - Eternittak

Vi fortsätter genomgången av tak och takmaterial. l detta nummer får vi en beskrivning av hur man går tillväga vid renovering av ett asbestcementtak, som populärt brukar gå under varunamnet eternittak. På grund av sitt asbestinnehåll råder speciella regler om hur man hanterar detta material, som för några decennier sedan var vanligt för både tak och beklädnad av ytterväggar. Arkitekt Ingela Pålsson Skarin berättar om detta material.

Materialhörnan: Tjärade papptak

I vår serie om takmaterial har turen kommit till de tjärade papptaken, förr så vanliga och typiska för Sydsverige och ofta använda till uthus. Kerstin Barup berättar hur man underhåller de gamla papptaken då papp av den gamla typen inte längre tillverkas och stenkols tjära inte får användas eftersom den är giftig.

Underhåll av plåttak

Underhåll av järnplåttak är inte enkelt. Plåt rostar i kontakt med fukt och ett tak är extremt utsatt för väder och vind. Vad är idag rimliga avvägningar mellan kulturhistoriska värden av olika slag, miljöhänsyn och ekonomi - på kort och lång sikt? Magnus Henriksson gör här en översikt av olika ytbehandlings- och underhållsmetoder.

Materialhörnan - Vasstak

Vi fortsätter vår genomgång av tak och takmaterial. l detta sommarnummer får vi en beskrivning av hur det går till att lägga ett vasstak. Det är en tradition som nästan har gått förlorad, men kunskapen lever kvar och bl.a. genom Hornborgaprojektet har man tagit den tillvara. Antikvarie Ann-Katrin Larsson och arkitekt Mikael Hedin berättar hur man går tillväga.

Hållbart taktegel kasseras

Äkta taktegel är en kvalitetsstämpel som borgar för både vackra och hållbara tak. Tyvärr gäller det inte de tegelpannor som redan ligger på taken. De kasseras efter bara 50 till 80 år, trots att de skulle kunna ligga länge till. På köpet förloras patinan – den följer med pannan och krossas i containern. Bengt Wahlgren har undersökt varför ett omtyckt material byts ut i förtid.

Skiffer till tak

Skiffertak hade en storhetstid under det sena 1800-talet och i början på 1900-talet. Perioden sammanfaller med framväxten av det moderna svenska samhället. Många nya kyrkor och olika typer av offentliga byggnader uppfördes då och fick ofta skiffertak.

Materialhörnan - Halmtak

Vi fortsätter vår genomgång av tak och takmaterial. l detta nummer får vi en beskrivning av halmtaket, ett tak som inte längre är så vanligt då halmen i dagens jordbruk inte går att använda till täckning. Byggnadsantikvarie Paul Hansson har medverkat i projektet Sydsvenska stråtak, vilket syftar till att lägga och använda halmtak på traditionellt sätt.

Vasstak i Hornborgabygd - ett byggnadsvårdsprojekt

Vasstaken blev på 1800-talet i vissa regioner en ersättning för halmtaken, som genom nya tröskningsmetoder nästan försvann.
En sådan region är området vid Hornborgasjön i Västergötland. Men även vasstaken hotades så småningom av utrotning.
Genom ett byggnadsvårdsprojekt har man nu återupptagit vasstäkt och vasstaksläggning i hornborgabygden.

Detaljerna gör huset

Takfoten är takets fot, foten som står på väggen. Taksprånget springer ut från väggen - Samma byggnadsdel men två ord som beskriver den så olika. Det är fråga om två olika sätt att se på förhållandet mellan tak och vägg.

Så räddades ett målat barocktak på Gripsholms slott

Gripsholms slott har genom århundraden blivit tillbyggt, ombyggt och anpassat för olika behov. Då sprickorna i ett av taken nyligen undersöktes, fann man att den vitmålade putsen dolde ett medfaret trätak med målningar från barocken. Hur man beslöt att frilägga trätaken och hur man gick till väga för att restaurera bräder och målningar berättar här Lars Rosenberg (i samarbete med Eva Göransson, ark sar, arksam, samt Ingrid Hemgren, målerikonservator vid Riksantikvarieämbetet i Stockholm.

Materialhörnan - Pappspänt tak

Vi fortsätter vår genomgång av tak och takmaterial. l detta nummer får vi en beskrivning av hur man spänner ett invändigt papptak. Detta är ett hantverk som man knappast kan rekommendera amatören att göra själv. Hjälp kan man få av yrkesmålarna, det tillhör deras hantverksområde. Målarmästare Kurt Fredriksson i Märsta berättar här om hur pappspänning av tak går till.

Konsten att lägga ett skiffertak

Hur lägger man ett skiffertak, som med god marginal överlever sin takläggare? Den konsten lärdes ut av Byggnadsvård Nääs vid en kurs under hösten 2004. Det är spikarna som är den svaga punkten - själva taket kan hålla hur länge som helst. Av Sven Lundstedt.

Materialhörnan - Torvtak - material och teknik

Tak med näver som tätskikt och torv som täckning har lång tradition i Sverige. Ännu vid 1800-talets mitt var torvtak vanliga i Syd- och Mellansverige, både på landsbygden och i städerna. Men därefter försvann de snabbt. Idag är det nästan bara på friluftsmuseer och hembygdsgårdar som de finns bevarade.

Tegelpannan - en svensk klassiker

Lertegel, betongpannor - eller plåt? Vad passar egentligen att lägga på taket? Mimmi göllas berättar här takpannans historia och om hur den ska läggas. Hon vill också slå ett slag för den röda stugan med det röda taket, som står så vackert mot både grönska och snö!

Materialhörnan - Tegeltak

Med detta nummer av Byggnadskultur inleder vi en ny materialgenomgång, denna gång av olika takbeläggningar.
Vi börjar med ett av de klassiska taken - tegeltak - som nu åter vinner terräng bland yttertaksmaterialen från att ha varit nästan utträngt av betongpannor och moderna material. Nils Plöjel ger oss här takteglets historia och moderna användning.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in