Järnskorstenen som kronan på verket

Kategori: Skorsten, kakelugn och eldstäder

Brattfors masugn i Värmland. Här göts många järnskorstenar.

I Bergslagen finns ännu byggnader som ståtar med högresta skorstenar av gjutjärn. Några av dem har iögonfallande kronor med spretande piggar, som förmodats skydda mot onda makter. AnnMarie Gunnarsson har fördjupat sig i ämnet och presenterar här ett sammandrag av sina studier.

Exempel på skorstenskronor av »piggmodellen«. Det är vanligast med fyra piggar och bågar, men på dessa är det tre resp. fem
Jämför skorstenarna här på Tynnelsö slott med bilden intill.

Det finns ingen samlad kunskap om de praktfulla kronskorstenarna av järn men ganska mycket åsikter. Det sägs att de flesta sitter på bergsmansgårdar, men det visar sig ofta att skorstenarna har flyttats, köpts, sålts, ärvts eller nybeställts. Min nyfikenhet väcktes på allvar när jag insåg att järnskorstenarna i Bergslagen hade en viss likhet med Riddarhusets ståtliga skorstenar. Jag började studera litteratur och äldre bildmaterial om kronskorstenar samt gjorde fältstudier på olika platser i Mellansverige. Målet var att förstå skorstenarna ursprung och närma mig mystiken kring deras kronor.

Kort om skorstenens historia

I Sverige förekom skorstenar redan under medeltiden, även om det dröjde till 1700talet innan de blev vanliga hos gemene man. Tegel och gråsten var de vanligaste materialen, men i Bergslagen, där gjutjärn fanns att tillgå, göts också skorstenar av järn, vilket blev hållbarare. Kronskorstenar av gjutjärn är kända framför allt från Örebro län och Värmlands län. Skorstenarna göts för hand vid höga masugnar vars huvuduppgift dock var en annan, nämligen att smälta järnmalm för att utvinna järnet och sedan i smedjor förädla det till smidbart järn. Som en sidoproduktion göts vid vissa masugnar bruksföremål, främst grytor och pannor, för avsalu. Ibland tillverkades på beställning eller för eget bruk, även större föremål som gravhällar, kaminer och skorstenar. Masugnarna ägdes kooperativt av bergsmän, men kunde också tillhöra större järnbruk.

Kronskorstenarnas utformning

De järnskorstenar vi ser idag är antingen runda eller fyrkantiga. De senare anses vara från 1800­talet och har ej ingått i min undersökning. De runda skorstenarnas ursprung är äldre. De består av tre delar, en häll, ett eller två rör och en krona, alla med samma diameter på hålet. Allt var av gjutjärn. Hällen kan vara fyrkantig, åttkantig eller rund och ligger på den översta delen av murstocken, som sticker upp genom yttertaket. Över murstockens och hällens hål placerades rören och allra överst kronan. Allt hålls på plats av falsar och sin egen tyngd. Många rör har »band« runtom. Vissa är utformade med insvängd midja eller utsvängd krage nedtill eller upptill. Även lätt koniska rör förekommer. Jag har bara hittat ett rör som försetts med utsmyckningar – stjärnbeströdda band och löv i rokokostil samt initialer. Om det finns initialer, är det just på rören eller möjligen på hällen de tycks förekomma. Kronorna är utformade på olika sätt. De bildas av breda band som samlas ihop upptill – som korgar. På vissa förekommer utstickande bågar och piggar, på andra inte. Av ännu okänd anledning tycks »piggmodellen« bara finnas i Örebro län och »korgmodellen« i Värmlands län. Inom båda modellerna förekommer flera varianter.

Gjutarens hantverk

Gjutning av föremål kunde utföras vid de flesta masugnar. För att få en bra produkt spelade såväl malmkvalitet som smältprocessen i masugnen stor roll. Masmästaren ansvarade för smältningen, men inför gjutningen tillkallades särskilda gjutare, om det inte var fråga om mycket enkla saker. Gjutarna hade en gedigen specialutbildning. först. Först efter cirka åtta år fick de rätt att avlägga mästarprov. En mästare måste bland annat kunna gjuta skorstenar. När vårfloden kom med vattenkraft sattes masugnen igång. Gjutformen, som var av lera, grävdes ner i sanden framför mas ugnen och det smälta järnet tappades flytande ner i formen. Det var ett mycket hett och farofyllt arbete.

Kronornas ålder och ursprung

I ett inrasat brygghus i bergsmansbyn Greksåsar, Örebro län, hittade jag ett gjutet skorstensrör från 1689. På dess övre kant var årtalet ingjutet samt några initialer. Även en järnhäll sågs i rasmassorna. Kanske är denna skorsten den äldsta bevarade i Sverige, i Europa, eller rent av i hela värden? Även i Värmland finns järnskorstenar noterade från slutet av 1600­talet. I en inlaga till Filipstads tingsrätt i början av 1700­talet står skrivet, att flera järnskorstenar sattes upp på Kroppa Kungsgård år 1698. Vid Trettioåriga krigets slut 1648 tog hemvändande adelsmän med sig erfarenheter av den nordeuropeiska adelns bostadsskick och ersatte sina gårdar med representativa slott. Samtidigt byggdes Riddarhuset i Stockholm. I 1600­talsverket Suecia antiqua et hodierna, som trots eventuella överdrifter ändå ger en fingervisning om tidens trender, tecknar Erik Dahlberg palatsstaken fulla av utsmyckningar i form av tornprydnader, flöjlar, spiror – och höga skorstenar. Många av dessa är försedda med kronor eller kronliknande former, exempelvis på Tidö, Rosersberg och Målhammars. Kronskorstenar visas också på uppmätningsritningar av Tynnelsö slott 1687 samt i det Stockholmska Murmästarämbetets mästarstycken från samma tid. Denna detalj ur renässansens byggnadsideal, har i sin tur rötter i romartiden, runt tiden för Kristi födelse. 1600­talsslottens skorstenar var troligen av tegel. Idag finns bara Riddar husets skorstenar kvar. De är höga och kopparklädda med förgyllda kronor som pekar uppåt samt åt olika vädersträck. Bergslagens kronskorstenar av järn tycks också uppträda efter trettioåriga krigets slut. Bergsmän och bruksägare var inte främmande för att låta kopiera åtråvärda föremål av sköra material och översätta till gjutjärn. Tydliga exempel är trädgårdsurnor av järn i stället för av keramik från andra hälften av 1600­talet liksom »järnkakelugnar« som förekom redan från andra hälften av 1500­ talet. Så varför inte skorstenar?

Kronornas ursprung och funktion

Många hävdar att järnskorstenarnas funktion var att skydda mot onda krafter, att kronor och piggar speglade bergsmannens ekonomi respektive deras andelar i masugnen. Andra menar att piggarna har med talmystik att göra eller föreställer horn, symboler för styrka och beskydd. Detta kan förefalla främmande för oss, men religion och magi hade förr en plats i det dagliga livet på ett sätt som vi inte kan föreställa oss. Det tidiga 1900­talets store folklivsforskare Sigurd Erixon framhöll att skorstenarnas »takformiga överbyggnader« skulle förhindra nedfall av regn och snö i eldstaden. Det kan ha varit ett viktigt syfte på kontinenten, men i Sverige utvecklades tidigt spjället. Därför är det troligare att huvudfunktionen var gnistskydd. I brandförsäkringar kallas också kronorna »gnisterhufvar«. Före vedspisarnas tid eldade man på ett annat sätt, med större risk för brand orsakad av gnistor ur skorstenen. Men det ger ingen förklaring till piggar och bågar. Kanske hade en kronskorsten av järn ytterligare en funktion, det vill säga att skydda mot onda makter? Fyllde möjligen också Riddarhusets gyllne kronor flera syften? Kan de varit avsedda som rökutsläpp och samtidigt, enligt kristen tro, att stå som symboler för seger över det onda? Vid mitten av 1800­talet upphörde tillverkningen de handgjutna järnskorstenarna successivt. De nya industrierna tillhandahöll fabriksmässig tillverkning av olika produkter och järnvägens tillkomst medförde snabbare transporter av varor från andra orter. Rökgångarnas konstruktion i skorstenarna ändrades liksom sättet att elda. De tunga kronorna blev onödiga. I samband med jord­ skiftena förnyades många hus och fick moderna skorstenar. Kanske gick gamla skorstenskronor som skrot till de nya järnverken eller hämtades av uppköpare från Tyskland, som under världskrigstiden betalade bra för vårt järnskrot. Runt Bergslagens kronskorstenar av gjutjärn svävar fortfarande obesvarade frågor. Varför är det främst i i Värmlands och Örebro län som kronskorstenarna gjordes, trots att järn samtidigt framställdes på många andra platser i Sverige? Varför har kronorna i Örebro län piggar och bågar och inte de i Värmland? En god vän har ett gammalt skorstensrör med spår av grön färg. Antyder den att skorstenarna kan ha varit be målade för att likna ärgad koppar, som Riddarhusets?

Författare
Ann-Marie Gunnarsson

byggnadsantikvarie i Ludvika.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas