Snickarsgården återskapad till 1850-tal

Kategori: Restaurering

2001. Snickarsgården som den såg ut när de nya ägarna tillträdde. Fotograf/Illustratör: Anna Blomberg/Eva Kvarnström

Snickarsgården återskapad till 1850-tal Snickarsgården i södra Dalarna fick nya ägare hösten 2001. Gårdens förfall hade då hunnit ganska långt, till och med längre än de nya ägarna anade. Idag står gården färdig och standarden är modern. Men arbetsmetoderna och materialen har varit traditionella. Av anna blomberg och eva kvarnström.

2002. Timmerskadorna visade sig vara omfattade. Fotograf/Illustratör: Anna Blomberg/Eva Kvarnström

- Vi sökte efter ett utvecklingsbart restaureringsobjekt. Vi bevakade utbudet på nätet, tog kontakt med lokala mäklare och följde upp vad som fanns på marknaden. Men att finna något inom området vi sökte i visade sig vara svårt. Ägarbyten sker inom familjen. Företräde ges ibland till köpare med anknytning till byn, och många fastigheter är redan radikalt ombyggda till "hästgårdar".

- De flesta mäklare saknar dessutom kunskap om och intresse för kulturbyggnader och söker hellre snabba avslut.
Efter ett års sökande fann paret Snickarsgården, en gammal parstuga med ekonomibyggnader i en liten by i södra Dalarna. Då hade de sänkt kraven, men kvar fanns önskemål om bra läge, dokumenterad historia och vacker omgivning. Och de hade konstaterat att eftersatt underhåll måste accepteras för att en affär skulle kunna bli av.

Planen var att rusta upp gården med traditionella metoder och material för att komma så nära tiden ca 1850 som möjligt, den tid då parstugan hade flyttats till gården.

I bergsmansbygd

Snickarsgården ligger i anrik bergsmansbygd, bland numera nedlagda gruvor och hyttor. När de nya ägarna tog över bestod gården av ett antal byggnader kring ett gårdstun med en manbyggnad i ett och ett halvt plan, förmodligen ditflyttad i mitten av 1800-talet. På gården fanns också det ursprungliga boningshuset från sent 1700-tal samt en bodlänga från 1700-talet med vidbyggd vedbod. Ladugården från 1923 var hopbyggd med ett äldre stall. En bit utanför gårdsfyrkanten fanns gårdens smedja.
Gårdens ägarlängd finns dokumenterad sedan 1600-talet - den hade gått i arv i åtta generationer. En tidigare son på gården bor i närheten, och han har förmedlat mycket av gårdens historia.

Ny infastruktur

Första sommaren, 2002, ägnades åt rivningar och att skapa en ny "infrastruktur". Vad var alltför dåligt, vad måste bort? När det gällde vagnslidret gav det sig själv, eftersom snölasten hade tagit det under vintern. Brunn borrades, trekammarbrunn anlades och el drogs fram.
Uthusen och den mindre stugan rustades och byggdes om. På platsen för den förfallna vedboden, som revs, byggdes "brygghuset", ett nytt fristående hus för tvättstuga, bastu, dusch och vatten, elcentral och VVS. Det huset kom sedan att bli ovärderligt under den fortsatta byggtiden.
Det blev dags att ta sig an huvudbyggnaden.

- Nog hade vi haft på oss rosafärgade glasögon. Vi betraktade huset som lite förfallet men inte förstört. Att timret var så dåligt som det var trodde vi inte. Vi hade räknat med att få byta syllstockar och timret under fönstren, men det visade sig behövas mer...

En viktig kontakt

Då hade byggnadsvårdsintresset tagit fart ordentligt och planen lades fast: upprustning med traditionella metoder och material. Paret hade gått med i Svenska byggnadsvårdsföreningen och bland annat gått en lerkliningskurs, ledd av Byggnadsvårdsföreningens dåvarande ombud i Dalarna, Stefan Östberg. I och med det knöts en viktig kontakt för det fortsatta arbetet.
- Om man ärver ett hus eller på annat sätt är etablerad på orten vet man vilka hantverkare man ska anlita i närheten. När man kommer helt ny, som vi gjorde, har man inga sådana kontakter.

Flera olika hantverkare och byggfirmor har engagerats för olika delar av projektet.
- Men alla passar inte till alla jobb. Första sommaren, när bodtaket lades om, hade snickarna vi anlitat stora problem att acceptera det som var snett och vint. De hade rätat upp taket på en bodlänga som i övrigt lutar. Det såg inte alls bra ut, så vi bad att få det omgjort. Snickarna insåg till sist att det sparade in upprätningen av takets andra sida, men de tyckte inte att de hade gjort "ett bra jobb". Vi blev i alla fall nöjda!


Till rimligt pris

Ägarna har lagt ner mycket arbete på att få tidstypiskt material till rimligt pris. De berättar till exempel hur de skaffade lister, foder, socklar och lockpanelen till vindstaket:
- I lillstugan fanns de handhyvlade listerna och de gamla profilhyvlarna kvar från mitten av 1800-talet och vi behövde cirka 500 löpmeter liknande listverk. Till vindstaket behövdes 120 kvadratmeter bred lockpanel. Vi fann tyvärr inget hyvlat av rätt typ, och köpte därför en bunt furuplank som vi sorterade för olika ändamål efter längd och kvalitet. Ett lokalt hyvleri anlitades, som beställde stål i rätt profiler, klöv och hyvlade vad vi behövde till en kostnad långt under standardutbudet.

Att få tag på den handsmidda spiken - det gick åt ett antal tusen - krävde också ett visst detektiv-arbete. Stefan Östbergs kontaktnät ledde till bygget av Stockholmsbriggen i Stockholm och vidare till en spiksmed i Dalsland - som kunde leverera till ett mycket bra pris.
Snickarsgården är idag en bostad med alla moderna bekvämligheter. Diskmaskin finns dold bakom en skåplucka i köket, dusch och toalett har modern standard och elvärme kompletterar eldstäderna.
- Man måste ju se lite praktiskt på det hela också. Ett hus förändras ju hela tiden. Vi har inte skapat ett museum, utan ett hus som vi ska kunna leva i!

________________________________________________________________
Snickarsgårdens ägare ger råd till dig som ska restaurera

FÖRSTUDIER

När du läser skönmålande beskrivningar av restaureringsprojekt i veckopress och specialmagasin - läs som fan läser bibeln! Läs allt som antyder ett problem, komplikation eller försening en gång till och försök förstå vad som ligger bakom! En mera realistisk uppfattning får man genom studier av böcker som till exempel Så renoveras torp och gårdar, Hantverket i gamla hus, Riksantikvarieämbetets skriftserie (fönster, trä, osv) och av tidskriften Byggnadskultur. Välj vad som passar ditt projekt från en aktuell litterturlista.

PLANERING

Vi närmade oss det skede i livet där "framtiden är nu" och bestämde därför att projektet inte fick dra ut på tiden. Det skulle genomföras under en treårsperiod. Alla arbeten utfördes under perioden mars till november. Regn, snö och kyla försvårar allt arbete och god ventilation krävs för att lerklining och linoljebaserade färger ska torka.
Planera långt i förväg. Duktiga hantverkare har svårt att komma loss med kort varsel. Hösten är rätt tid att boka arbeten som ska påbörjas nästa vår. Det tar också tid att få fram rätt material. Vinterhugget sågat virke måste torka luftigt utomhus under vår och försommar för att vara användbart till bygget och torkas ytterligare till snickerierna.

PROJEKTLEDNING

Var tillgänglig! Dels för att det är intressant att vara med i byggprocessen, men också för att i stunden kunna fatta de beslut som krävs när något oförutsett uppstår. Koordinera verksamheten med VVS- och elfirman, muraren, kakelugnsmakaren, målaren och andra hantverkare för att de ostört ska få utföra sitt arbete och undvika förseningar.
Håll regelbundet protokollförda byggmöten! Hur följer vi tidsplanen? Vad krävs för att komma ikapp? Vad ska utföras de närmaste veckorna? Vad borde vi klara av fram till nästa möte?

KOSTNADSUPPFÖLJNING

Kostnaderna måste hållas inom rimliga gränser, och traditionella arbetsmetoder är tyvärr tidskrävande.En meriterad hantverkare kostar inklusive skatter minst sex kronor per minut. Vi hade gjort en budget och gjorde en kostnadsuppföljning en gång i månaden.Eftersom arbetskostnaderna är cirka två tredjedelar av totalkostnaden finns oanade möjligheter att genom egen arbetsinsats påverka ekonomin. Rivning, städning, transporter, plockning och rensning av mossa, uppsättning av murnät, beredning av lera och bruk, utvändig målning, grundstrykning... vi gjorde allt vi orkade och hann med.

 

Utgiven i nummer:
1/2005
Författare
Anna Blomberg och Eva Kvarnström
logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas