Medeltida packhus blir studentlägenheter

Kategori: Restaurering

Ett av de äldsta husen i hela landet, det medeltida Liljehornska huset i Visby, står i dag inför restaurering och ombyggnad. Här berättar de två arkitekterna, som förra året övertog huset, om sina planer för det unika huset. De vill kombinera det medeltida ursprunget med en nutida boendefunktion och bygga om till studentlägenheter.

Att Visby är en småskalig medeltidsstad, omgiven av en försvarsmur, det vet säkert de flesta. Mera okänd är kanske stadens nedre förnäma gata, Strandgatan, som går parallellt med den plats där den gamla medeltida hamnen låg (nuvarande Almedalen). Här var under medeltiden Visbys - och till och med Östersjöns - handelscentrum, ett Visbys Manhattan. De som etablerade sig här var välbärgade affärsmän som gärna ville manifestera sin rikedom och skapa ett bra skydd för sina varor, genom att bygga gedigna, stabila hus.

Gatan bebyggdes med högresta trappgavelspackhus, som även innehöll en bostadsdel. En del av dessa hus finns kvar än i dag, dock i förändrat skick.

I dag har Strandgatan förlorat sin ekonomiska betydelse och lever en slumrande tillvaro, med ett undantag. Under några korta sommarveckor återfår gatan sitt folkliv och sin puls och framför allt under Medeltidsveckan i början av augusti kan man få en föreställning om det som en gång var på Strandgatan. Då sjuder gatan av liv. Handelsmän från när och fjärran bjuder ut sina varor. Tiggare, gycklare, spelemän blandas med köpande människor.

Högst i staden

Här, mitt på Strandgatan, innanför Strandporten, står norra Europas högsta medeltida packhus från 1200-talet; det Liljehornska huset. Det har det varit Gotlands högsta bostadshus. 1985 brann huset och har stått tomt sedan dess, med kraftigt förfall som följd.

Liljehornska huset upptar större delen av kvarteret mellan Strandgatan, Mellangatan, Dubbens gränd och Danziger gränd. Byggnaden är uppkallad efter sin ägare under 1800-talets senare del, A E Liljehorn. Tidigare benämndes det Dubbeska huset efter den ryktbare grosshandlaren och assessorn Jacob Dubbe. Den förste kände ägare var rådman Nils Ihre, under 1600-talets senare del.

På gavelfasaden fanns ännu i mitten av 1800-talet två rader hissportar, bottenvåningen var täckt med valv och en murtrappa förband de olika våningarna. En hårdhänt, men nödvändig restaurering på 1860-talet gav huset dess nuvarande utseende. Enstaka bostäder har alltid funnits i Liljehornska, men först under 1800-talet blev det flera lägenheter. 1929 installerades vatten och avlopp i hela huset. Fram till 1985 var byggnaden bebodd, de senaste åren har endast restaurangverksamhet bedrivits i de två nedre våningsplanen mot Strandgatan.

Byggnadskonst

Inne i huset, under gamla tapeter finns målningar från 1600-talet, här finns pelarrum, spännande takvalv, vackra snickerier och enorma fönsternischer - kalkstensmurarna är cirka 1,20 m i tjocklek.

Byggnaden är sammansatt av en högdel innehållande sju våningar med trappgavlar samt en fem våningars lågdel. Ytan är på cirka 1700 kvm. 7-våningsdelen är mycket reslig, 26 meter från Strandgatans nivå upp till taknock.

Under senare år har Liljehornska huset stått tomt, oanvänt och förfallit. Vi, två arkitekter på Gotland, övertog fastigheten i augusti förra året.

Man blir ödmjuk inför en 700-åring. Att förena dagens sätt att leva med en medeltida byggnad kräver eftertanke. Vi underordnar oss, vi lyssnar och känner av vad som är möjligt och vad som stämmer.

Våra idéer

Det är inte acceptabelt att en sådan ståtlig byggnad ska stå outnyttjad och förfalla, respekten Rör en 700-åring måste rimligen vara större. Den nya Högskolan på Gotland håller på att ta form i renoverade byggnader i Visby hamn. Då vi är delprojektörer för högskolan vet vi att bostäder Rör studenterna är en olöst fråga och vi menar att Liljehornet skulle bli ett spännande alternativ för studentbostäder.

Hur ska man förhålla sig till en sådan här unik byggnad? Vilken restaureringsideologi ska gälla? Är det den medeltida karaktären vi ska förstärka eller ska vi bibehålla det 1880-talsutseende den haft sedan mitten av förra seklet? Hur såg den medeltida fasaden ut egentligen?

Ska vi bibehålla 1800-talsexteriören på tre fasader och låta den fjärde, väldiga gavelfasaden mot Strandgatan återfå ett mer medeltida utseende? Ska man göra en ny blandning av stilar som aldrig har funnits och få det att se ut som om det alltid har varit så? Inte vore det väl tänkbart att bygga om barockfasaderna i Gamla Stan i Stockholm till medeltida utseende?

På husets villkor

Att göra så få förändringar som möjligt har varit vårt utgångsläge. Låta 1800-talsarkitekturen gälla och därmed visa respekt för kontinuiteten i vår historia. Huset har gett villkoren för de lösningar vi valt, varsamhet är det som gäller. Vilket givit den enklaste vägen: små förändringar och få ingrepp.

Traditionella material

Vi har haft stor hjälp av de ramprogram som antikvariska myndigheterna tagit fram och tillsammans med återkommande samråd har projekteringen successivt vuxit fram. En byggnadshistorisk inventering utfördes i mars 1987 av Gotlands fornsal. Vi har många samrådsmöten med stadsarkitektkontoret, räddningsverket och antikvariska myndigheter.

Byggnaden planeras nu för 19 lägenheter samt en försäljningslokal längst ned mot Strandgatan. Det mesta är utrivet från tidigare lägenheter, bl a är alla vattenradiatorer och rörinstallationer utrivna. Flertalet kakelugnar var redan borttagna, skorstenarna utdömda.

Vid ombyggnaden ska endast traditionella material användas. Befintliga lägenheter byggs om så att de väggar som finns behålls, liksom tidigare hygienrumsplaceringar. Dörrar sparas och justeras, nya "riktiga" väggar byggs upp och utförs med traditionell inbrädning på trästomme för att därefter gipsas. Trapphusväggarna utförs som de tidigare, typ kloasonväggar.

Liljehornet är som sagt innerstadens högsta bostadshus och med sina sju våningar vore det rimligt med en mindre hiss. Men då dendrokronologiska analyser visat att bjälklagen är medeltida avstår vi från hiss, som skulle kräva ingrepp i bjälklagen.

Trapphus och trappor (med vackra trappräcken) rör vi så litet som möjligt. Samtliga ytterdörrar och fönster kommer att bytas ut. Fönstren ersätts med traditionella 1800-talsfönster med hörnbeslag på fönsterbågar. Köken blir platsbyggda i pärlspontpanel.

Framtiden

Vi har projekterat efter en delad entreprenad med samordningsansvar under byggnationen. Vi har utöver de strikta antikvariska förutsättningarna lagt in krav på att entreprenören ska sortera och omhänderta byggavfallet.

Fastigheten står inför att byggnadsminnesförklaras. Så fort eventuella oklarheter är undanröjda, troligtvis under ombyggnadens gång, kommer fastigheten att byggnadsminnesförklaras.



Utgiven i nummer:
3/1994
Författare
Skrivet av Åke Jansson och Sven Landahl

Författarna är arkitekter SAR och är verksamma vid Jansson & Landahl Arkitektkontor AB i Visby.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in