Byggnadsvårdsläger Täckhammar

Kategori: Restaurering

I somras hölls den nionde årgången av det byggnadsvårdsläger som Sörmlands museum bedriver vid Täckhammar utanför Nyköping tillsammans med ägarna, familjen Norrby, och Svenska föreningen för byggnadsvård. 15 deltagare ägnade två juliveckor åt att försöka få puts att hänga kvar i taket och inte innanför kläderna, laga papptak, blanda färg, krossa glas, hyvla brädor, ordna partaj och framförallt åt diskussioner om allt möjligt och omöjligt.

År 1869 utkom boken Herregårdar i Södermanland av Olof Eneroth. I den beskriver han ett antal sörmländska herrgårdar varav en är Täckhammars gård i Bärbo socken ca 12 km nordväst om Nyköping. Till huvudbyggnaden på Täckhammar, en medelstor sörmländsk herrgårdsbyggnad från tidigt 1800-tal, håller han sig ganska kallsinnig. Vad som däremot får honom att gå i spinn är gårdens alldeles nyuppförda stora ekonomibyggnad.

"...ty - vackrare ekonomibyggnad än den vid Täckhammar torde inte finnas i Södermanland åtminstone. Den inrymmer stall med tillhörande rum, vagnshus,
visthusbodar, materialbod, gårdskontor, bostäder för bokhållare, trädgårds- och stallbetjening, verkstadsrum, källare och vindar, spannmålsmagasin i tre våningar, mejeri i tre våningar med mjölksal (10 alnar hög), ostrum, ostkök och trenne bostadsrum. Dess yttre prydes af småtorn. Kostnaderna derför ha uppgått till 40,000 R:dr R:mt, således lika mycket som månget litet landtslott."

Ekonomibyggnaden representerar också i högsta grad spjutspetsteknologi på 1860-talet. Den är ett förhållandevis oförändrat och ovanligt konsekvent genomfört exempel på den tidens agrara idéer. Andra hälften av 1800-talet innebar genom laga skiftesreformen tillsammans med nyheter som täckdikning, stora sjösänkningar, nya grödor och jordbruksredskap etc ett enormt uppsving för jordbruket. Vid Täckhammar sänktes 1857 sjön Långhalsen kraftigt vilket gav stora arealer ny åkermark. Den ökade produktionen ställde krav på rationell hantering, man ville samla många funktioner under ett tak istället för att som tidigare ha en byggnad för varje ändamål. 

Ursprungligen hade byggnaden U-form med finstallet som kortsida och två långa flygelarmar bakåt med bruksstall, vagnsbodar, magasin, mejeri, bostäder mm. I slutet av 1800-talet utökades mejeriproduktionen, en lägre mejeridel byggdes till och byggnaden blev en sluten fyrkant. Från 1930-talet började byggnaden successivt att förlora sin funktion på gården, mejeriet lades ned, arbetshästarna ersattes av traktorer och vagnshästarna av bilar. I slutet av 1950-talet fanns några få sommarboende hyresgäster kvar men i övrigt hade byggnaden helt tappat sin betydelse för gårdens drift och den underhölls därför inte längre. 

När nuvarande brukarens far köpte gården 1968 var byggnaden svårt förfallen, främst på grund av det läckande skiffertaket. Eftersom en rivning av den stora byggnaden skulle ha blivit rejält kostsam så valdes det mest ekonomiska alternativet, skifferplattorna på taket plockades ned och lagrades på vindarna och taken täcktes med korrugerad plåt. Detta medförde ändå inte att några resurser fanns för upprustning av byggnaden. Förfallet fortsatte, om än i långsammare takt, fram till 1994 då det första byggnadsvårdsläg-ret gick av stapeln.

Byggnaden är som gjord för lägerverksamhet i och med sin storlek och komplexitet vilket gör att man kan arbeta parallellt på flera olika platser med olika material och hantverk. Eftersom vi vill att deltagarna ska lära sig så mycket som möjligt om byggnadsvård i teori och praktik under de två veckorna så går arbetena inte så fort framåt, allt behöver inte bli perfekt från början. Vid de arbeten som görs försöker vi i så hög grad som möjligt visa byggnaden som den såg ut runt 1920-30-talet, den sista perioden som byggnaden var i full drift. Vi lägger stor vikt vid bevarandet av tidslagren för att kunna ta hänsyn till den historia och de människor som påverkat byggnaden och dess rum.
De hantverk som hittills omfattats är fönsterrenovering, träarbeten, mur- och putsarbeten, interiörmåleri, pappspänning och kakelugns- och rörspisrenovering.

Det som framförallt gör lägret så spännande är mixen av människor med oerhört varierande förkunskaper och erfarenheter. Vi har under åren haft med deltagare i alla åldrar från 17 till drygt 80 år inte bara från Sverige utan även från Frankrike, Danmark, Norge, Åland och Turkiet. Det som ändå förenar är att alla tycker att det är himla kul med hus. Till den goda stämningen bidrar i högsta grad familjen Norrby som upplåter hus och hem och tillsammans med goda vänner lagar lunch och middag åt hela den hungriga arbetsstyrkan. Även handledarna blir kvar, Britta Tunberg som håller i måleriet och Alf Johansson som är fönsterrenoverare har varit med i samtliga nio år.

Med tanke på att vi hann med det vi hade planerat och dessutom hade väldigt trevligt under tiden så är det inte konstigt att det var ett något hålögt gäng som lämnade Täckhammar efter två veckor. 
Byggnaden är stor och mycket finns kvar att göra men nästa år blir det tioårsjubileum, sen får vi se...

Utgiven i nummer:
4/2002
Författare
Kjell Taawo

Lägeransvarig, byggnadsantikvarie, Sörmlands museum

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas