Att ta hand om ett gammalt hus

Kategori: Restaurering

Först gällde det en övergiven bondgård i Skåne, som blev en fin fritidsbostad. Sedan följde det ena huset efter det andra, alla »med visst renoveringsbehov«, som mäklare brukar säga. Men välj rätt hus och ta goda råd.

- Titta, det där gamla huset skulle man köpa!

På bilresor genom landet får jag alltsomoftast syn på hus längs vägen vars yttre tydligt skvallrar om att ingen brytt sig om det under lång tid. Trasigt tak, flagnande fasader, risig trädgård. Då kommer den där reaktionen. Man skulle ta sig an det. Den övriga familjen skriker genast nej, nej, och de har ju rätt, vi skall faktiskt inte bo där och vi har haft nog av ombyggnader. Men varför är just sådana hus så intressanta?

Det som lockar somliga väcker motvilja hos andra. Där en ser förfall lägger en annan märke till utvecklingsmöjligheter. Arbetet med renoveringen kan ses som jobbigt men också som ett nöje när resultatet växer fram. Det är också en sorts resurshushållning, att kunna ta vara på något som annars går till spillo.

För min del startade det hela för många år sedan. Efter en första övning i unga dar på en övergiven bondgård i Skåne, som sedan blev fritidsbostad, följde det ena huset efter det andra, alla »med visst renoveringsbehov«, som mäklare brukar säga.

Om sådana hus tycker många byggare: Riv rasket och börja om från början. Bygg nytt i stället menar de. Ibland är det kanske rätt. Men jag tycker ett sådant kategoriskt omdöme är ganska fantasilöst. För ofta är ombyggnad bättre ekonomiskt. För husägaren alltså. Och dessutom får han ett slags svårdefinierad bonus i form av inboddhet. Man blir en länk i kedjan av människor som har vistats och verkat här förut.

Men visst hade det varit roligt att någon gång bygga en helt ny bostad. Problemet har alltid varit tomten. Nästan all mark i bra lägen är upptagen sedan länge. Där ligger redan hus. I städerna är det trångt nära centrum, och inte heller på landet går det att bygga var man vill med tanke på bygglagstiftningen och strandskyddet.

Men gamla hus på vackra och trevliga platser finns det gott om, och en del är till salu. Oftast får man fortfarande ganska mycket för pengarna jämfört med ett nybygge. Och om allt är i tillfredsställande skick är det ju bara att flytta in. Om inte - och det är nog vanligast - får man kavla upp ärmarna.

Hur skall man gå tillväga?

Några grundläggande råd: Välj rätt hus, med bra läge och utvecklingsmöjligheter. Planera det som skall göras i förväg, detaljerat. Ta goda råd - men fatta själv besluten och fundera över genomförandet.

Läget är viktigt. För att bo bra räcker det inte med en byggnad. Tomten, de närmaste omgivningarna och relationerna till staden eller samhället måste också vara med. Hur är det med grönområden, utsikt, vatten, löpstigar och annat som kan vara viktigt? Vägbuller, solighet och insyn måste vägas in. Ett fint hus i ett småtråkigt läge räcker oftast inte riktigt, även om gamla fönster, bröstlister, trägolv och paneler kan vara njutningsmedel i sig.

Första intrycket betyder mycket. Kändes det som att vi vill bo här? Hur blir livet i det här huset? Om något inte verkar bra, red ut exakt vad det är. Målning, trasiga tak och annat eftersatt underhåll kan nästan alltid ordnas upp. Trist utsikt, fula tillbyggnader eller ombyggnader som tog bort ursprungliga kvaliteter kan det vara svårare med. Allvarliga byggtekniska problem som sättningsskador, röta eller fukt måste utredas noga.

Alla hus är inte lika utvecklingsbara. Husets grundkoncept måste vara bra. Försök sätta er in i husets ursprungliga tanke och arbeta i huvudsak med, inte mot den. Men tänk också själv. Gamla hus formades av livsmönstren på den tiden då de byggdes, och mycket är annorlunda nu. Ett arbetskök dimensionerat för en person blir kanske för litet och måste utökas eller flyttas. Man vill ha ett nytt badrum i stället för det gamla trånga i källaren. Då måste det finnas möjligheter att genomföra ändringar utan att för den skull fördärva något annat. Var annars förutsättningslös, men också realistisk vad gäller teknik, kostnader och tid. Man ser inte alla möjligheter genast, så låt processen ha sin gång.

Planeringen av ombyggnaden måste vara gjord innan man börjar. Det bör vara klart i detalj vad som skall göras, i vilken ordning och hur det skall se ut när det är färdigt. Bostaden måste ses som en helhet och kunna fungera bra i alla vanliga situationer. Huset skall ha praktiska och trevliga rumssamband, kännas ljust och luftigt, ha bra kontakt mellan ute och inne. Allt skall fungera. Var ekonomisk med ytorna. Undvik mörka korridorsmattar och passager, använd den golvytan till rum i stället där det går. Men gör egna bedömningar av önskvärd öppenhet i planlösningen och tänk på att värderingarna ofta förändras med åren allteftersom barnen växer upp, blir större och sedan flyttar ut. Välj också material och tekniska lösningar.

Glöm inte att alla tillbyggnader, de flesta fasadändringar och en del invändiga ändringar kräver bygglov och/eller bygganmälan. Så fråga byggnadsnämnden i god tid för att undvika obehagliga överraskningar. Man brukar få bra hjälp och för det mesta är det inga problem om projektet är genomtänkt. Men byggrätten på tomten kan vara förbrukad eller andra bestämmelser i detaljplan kan omöjliggöra bygglov. Ibland behövs också grannarnas medgivande. Ritningar och ansökningshandlingar måste finnas. Ta gärna hjälp med myndighetskontakten i kniviga fall.

Kulturhistoriska aspekter skall vägas in. Hittar man ett bra hus i ett fint läge bör man visa det respekt. Använd färger, taktäckning och fönster som passar till huset. Ändra inte i onödan fasadisolering eller fönster. Det kan visst finnas skäl att lägga till funktioner som det inte fanns behov av från början, men det är ingen anledning att byta stil. Faktum är att det jobbigaste med att renovera äldre hus brukar vara att med stort besvär avlägsna senare tiders tillägg.

Har man tur finns äldre detaljer bevarade, men ofta har originalfoder, socklar och andra karaktärsdetaljer rivits ut och ersatts med sådant som var modernt just då men som nu tycks helt förlegat. Å andra sidan är det farligt att gripas alltför mycket av ett nostalgiskt ursprungstänkande. Alla tillskott är inte dåliga, och allt behöver inte föras tillbaka till originalskick. Man måste göra avvägningar, där kanske inte allt blir helt rätt från alla synpunkter. Det ligger i kompromissens natur.

Ta gärna råd inför husköpet eller renoveringen, t. ex. av en utbildad arkitekt som kan visa hur det ni vill göra kan förverkligas men som också är duktig på bevarandefrågor, byggteknik och ekonomi. Man kan välja omfattning från en översiktlig besiktning på någon timme till fullständiga ombyggnadshandlingar inklusive hjälp med kontakter med myndigheter och hantverkare.

Om ni tänker jobba mycket själva med huset, så gör det proffsigt även om det tar längre tid. Det är roligare med ett fint resultat. Det bästa är att inte behöva bo i huset bland sågspån och rörbitar medan man håller på. Försök i annat fall att inte stöka ner överallt samtidigt, utan planera så att det finns någonstans att vara. Tänk på att bra hantverkare arbetar mycket fortare, även om de kostar pengar. Så gör en kalkyl över egen tid och resurser. Hantverkare bör man känna till eller få på rekommendation. Det är stor skillnad på bra och dåliga snickare, och det betyder mycket för slutresultat och ekonomi. Det är bra om alla yrkesmän i bygget trivs med varandra. Fråga snickaren om tips på övriga, som el- och vvs-montörer, plåtslagare, plattsättare m. fl. Ta gärna in anbud på arbeten som exakt kan definieras. Vid ombyggnad är det oftast svårt, oväntade omständigheter tillstöter och då är det bättre att betala per nedlagd timme.

Teknikfrågor dyker alltid upp. I mitt första bygge var det självklart att isolera ytterväggarna. För att bevara ytterpanelen måste det ske invändigt. Alla gamla fönsterfoder, golvsocklar och taklister lossades försiktigt, spikdrogs, limmades ihop där de gått sönder, sattes upp igen på nya väggytan, spacklades och målades. Det blev massor av jobb. Nästa gång blev den där marginella värmebesparingen inte lika viktig. Ytterväggarna fick vara som de alltid varit. Tilläggsisolera i stället där det går lättare och gör större nytta, t. ex. på vindsbjälklaget.

När det gäller el- och rörledningar så är funktionen viktig. Låt elektrikern titta på ledningarna och bedöma vad som skall bytas. Byt också normalt alla galvaniserade vattenrör mot koppar. Värmeledningsrör kan i allmänhet behållas. Om huset har haft självdragsventilation så behåll den. Ofta har frånluftventiler satts igen när väggar klätts med skivor och liknande, försök då leta rätt på ventilerna och sätt systemet i funktion igen.

 

Utgiven i nummer:
0/2000
Författare
Niklas von Zweigbergk

Arkitekt med eget kontor i Gävle och Stockholm.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in