Att rekonstruera tapeter

Kategori: Restaurering

Vår Rosenmaskin för valstryck byggdes i slutet av 1800-talet. God kvalitet håller länge! Övergången från blocktryck till valstryck blev möjlig i och med att man kunde framställa så kallat ändlöst papper. Valstrycket innebar ett stort uppsving för tapeter

Vem har inte burit med sig ett frasigt tapetsjok från rivningskåken eller ödetorpet? I handfatet hemma i lägenheten försiktigt lossat de olika skikten från varandra för att sedan låta dem torka på köksbordet. Tio, femton lager är inte ovanligt och de är alla fantastiskt vackra, var och en på sitt vis. På Lim & Handtryck i Mölndal får tapetmakarna ofta i uppdrag att rekonstruera en tapet utifrån ett enda litet välpatinerat fragment. I den här artikeln beskriver Ann-Charlott Strandberg hur det går till när en tapet återskapas.

Här syns fragment av den gamla, patinerade tapeten bredvid den återskapade versionen. Längst bak, i svartvitt, ligger avritningen av en av tapetens olika kulörer, vilken togs fram inför rekonstruktionen.
När en tapet ska återskapas förs långa diskussioner om kulör och ljushet.

Strax innan jul kom en ung man in i makeriet. Han hade med sig fragment av tapeter från sin fars föräldrarhem, byggt 1921. Byggnaden restaurerade han sedan tre år tillbaka och efter byte av syllar, takomläggning och uppmurning av skorstenar hade han nu börjat närma sig de invändiga ytskikten. Det var så han hade hittat sin skatt av lager på lager av tapeter. I tapetmakeriet gick vi igenom dem och tidsbestämde. När han hade gått började vi diskutera. Hade vi inte sett mönstret förut, åtminstone ett som var väldigt likt? Lite bläddrande bland gamla kollektionsböcker och där var den, tryckt på Göteborgs tapetfabrik, färgerna bättre bevarade i kollektionsboken, men precis samma mönster! När mannen kom tillbaka nästa gång var det i följe av ett stort sjok av tapet och ett gammalt svartvitt fotografi. På bilden sitter hans farfars far och mor, Karl och Emma, och troligen är det Karls födelsedag. Vi har hängt upp bilden i makeriet, det känns bra att de får övervaka arbetet med att rekonstruera tapeten.

Mönster för stora händer

En ny tapet får först sin bottenkulör och den trycker vi så snabbt vi kan efter order. Medan den torkar arbetar vi med att renrita mönstret så att vi får ett underlag per kulör. Till viss del går det att ta digital hjälp, men för att helt rekonstruera en tapet måste större delen ritas för hand. Det är ett arbete som kräver finmotorik och noggrannhet. För ett år sedan arbetade vi med ett norskt mönster. Originaltapeten hade skurits ned för länge sedan och förlagan bestod av fragment som hade blivit kvar runt dörr- och fönsterfoder. En intressant upptäckt som gjordes när mönstret skulle återskapas för hand, var att den som ursprungligen hade ritat mönstret förmodligen hade stora händer. Jag fick nämligen lyfta handen för att fullfölja mönstrets kurvaturer. Ni som brukar rita »snirklar och krokar« när ni talar i telefon förstår säkert vad jag menar.

Rosor med valstryck

Med de renritade mönstren som underlag tillverkar en tysk gravör de valsar vi behöver och som passar i vår sk »Rosenmaskin«. Den är från slutet av 1800-talet. De första maskinerna för valstryck av tapeter var en enfärgare, sedan utvecklades de allt eftersom för två, sedan fyra färger etc. När vår maskin kom ut på marknaden kunde den trycka med åtta kulörer. Det var många som ansåg att det först då var mödan värt att trycka rosenmönster med valstryck, därav maskinens namn. Jämför vi med den äldre blocktryckstekniken, innebar den att oändligt många nyanser kunde läggas till mönstret, vilket också nästan blev en tävling tapetmakare emellan med otroliga rosenmönster och perspektivmotiv som resultat. Om vi med vår valstryck skall trycka en tapet i fler än åtta kulörer får vi komplettera med screen- eller blocktryck, eller med hjälp av handkolorering.

Egenblandad limfärg med ljusäkta pigment

Vi trycker med limfärg som vi tillreder och nyanserar själva. I den ingår vatten, krita, cellulosa och mineraliska pigment, t.ex. Umbra och Ockra. Val av pigment utgår så långt det är möjligt från kulturhistorien, inte minst för att de är ljusäkta och har en enastående lyster. Vissa pigment som tidigare användes i tapettillverkningen innehåller dock tungmetaller och giftiga tillsatser. Ett exempel är arsenik som bland annat användes för stabilisering av pigment. Eftersom denna typ av pigment är uteslutna ur vår tillverkning kan det vid återskapandet av vissa nyanser krävas mycket arbete och experimenterande i färgköket för att hitta ersättare. Vår färgmakare Lars Leksell har arbetat här i 16 år och har en kunskap och känsla som är ovärderlig i den processen.

»I vår färg ingår även en liten del linolja som binder pigmenten tredimensionellt, utan att bilda en hinna. Den gör också tapeten avtorkningsbar, utan att vi behöver tillsätta plaster som vid modern, industriell tillverkning av tapeter.«

I vår färg ingår även en liten del linolja som binder pigmenten tredimensionellt, utan att bilda en hinna. Den gör också tapeten avtorkningsbar, utan att vi behöver tillsätta plaster som vid modern, industriell tillverkning av tapeter. Det tar lång tid för oss att tillverka varje tapet. Volymerna är små, färgblandningen och trycket görs hantverksmässigt och torktiderna är långa. Men det är mödan värt, kulturhistoriskt, estetiskt och ekologiskt, och bara färgerna talar för sig själva.

Från blocktryck till valstryck tack vare ändlöst papper

Precis som vid blocktryck är det de förhöjda partierna (högtryck) på valsen som avsätter mönstret. Färgen är tjock och när valsens mönsterfigurer pressas mot pappret bildas en karaktäristisk så kallad quetch kant (relief). Övergången från blocktryck till valstryck blev möjlig i och med att man kunde framställa så kallat ändlöst papper. Genom att sätta de förhöjda figurerna på en cylinder i stället för ett plant block, kunde taperna framställas i en roterande process. Så hade man länge gjort vid kattuntryckerierna. Valstrycket innebar ett uppsving för tapeter av papper och så småningom kunde i stort sett alla förse sitt hem med mönstrade väggar. I Sverige tar det breda tapetanvändandet fart från 1860 och framåt. Till en början dominerade en kvardröjande empirestil, Karl-Johan och Biedermeier, men äldre stilar som barock, renässans, rokoko och gustavianskt plockades också upp på nytt, kopierades och kombinerades. Inte ens torparen drog sig för att pryda väggarna med mönster i starkt vibrerande ultramarin blått, gärna med inslag av guld.

Originalkulör eller inte?

Om originalet är kraftigt patinerat kan det vara svårt att bestämma vilka nyanser som ska användas vid rekonstruktionen. För att underlätta valet brukar vi arbeta fram olika färgförslag att välja mellan. Vårt mål brukar vara att hitta en nyansering som motsvarar den ursprungliga tapeten i nyskick, men ibland är kundens önskemål att det åldrade intrycket skall behållas. Ibland önskas helt andra nyanser, till exempel för att interiören i sin helhet skall bli bra. Vi har kunder runt om i Europa har sett att det finns olika antikvariska sätt att närma sig frågan. Som utbildad byggnadsantikvarie tycker jag nästan att dessa diskussioner och de efterföljande besluten tillhör det intressantaste när det handlar om rekonstruktion.

På Lim & Handtryck har vi också en stor kulturskatt i form av originalvalsar. De är gjorda av hårda träslag som päron och körsbär och stuckna med mässingsstift i kombination med ull. De äldsta är helt utskurna i trä. Från perioden omkring 1940-talet har vi några gjutjärnsvalsar. Det är främst bland alla dessa 3000– 4000 valsar som vi hittar »nya« mönster att trycka till våra kollektionsböcker, eller om någon söker en tidstypisk tapet. Då handlar det inte om att rekonstruera utan att återuppta en tillverkning som slumrat. Till vissa har vi till och med bitar av originaltapeter kvar.

Farfars fars tapet

Hur gick det nu för den unge mannen med tapeten från i julas kanske ni undrar? En miss från gravören gjorde att valsgravyren måste göras om med viss försening som följd. Linjerna hade blivit något för grova och prickarna för små. Till slut trycktes emellertid den nya tapeten, under övervakning av både mormor och morfar från bilden på väggen, och deras sonson som intresserad följde hela arbetsprocessen. I läsande stund pryder förhoppningsvis de ny-gamla tapeterna väggarna på nytt och rummet har återfått sin forna glans. Som tapetmakare känner vi oss väldigt privilegierade som får arbeta med rekonstruktioner. Med varje tapet följer ett stycke kulturhistoria som talar om det förflutna och om människorna, deras stil, tycke och smak.



 

Författare
Ann-Charlott Strandberg

Utbildad byggnadsantikvarie och driver tapetmakeriet Lim & Handtryck tillsammans med sin man Henrik Strandberg.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in