Restaurering

Hur man vårdar skolbyggnader

Restaurering är ett ord man sällan hör i skolbyggnadssammanhang, däremot talas mycket om renovering och ombyggnad. Skolhusen slits, teknisk upprustning och anpassning till nya pedagogiska modeller ställer sina krav. Att avskaffa det traditionella klassrummet har präglat sättet att handskas med skolbyggnader under ett tiotal år. Den nya pedagogiken är inte kravlös. I Danmark har det blåst upp en strid kring Munkegårdsskolen, ritad av Arne Jacobsen. Skolan anses av pedagogiska skäl behöva byggas om, andra betraktar de planerade ingreppen som vandalism. I Sverige är nog inställningen oftast mer pragmatisk. Men det finns skäl att fundera över de ingrepp som görs i arkitektoniskt och kulturhistoriskt värdefull skolmiljö.

Man tager vad man haver - Såhär renoverar du köket varsamt

Vill du bevara utseende och karaktär på ditt kök, men också surfa med på den starka matlagningstrend som råder? Gör då som 1700-talets Cajsa Warg och vår egen tids Mat-Tina. Låt kockarnas råd hjälpa dig även vid renoveringen av ditt kök. Då är möjligheterna stora att du får ett kök som både fungerar väl och är varsamt renoverat.

Varsam renovering i hyreslägenheter

Har hyresgäster rätt till varsam renovering av sin bostad? Kan fastighetsägaren helt bestämma i kraft av just sitt fastighetsägande? Trots att folkhemsbygget är genomfört med bostäder som har »lägsta godtagbara standard« vill fastighetsägare fortfarande bygga om storskaligt.

Medeltida packhus blir studentlägenheter

Ett av de äldsta husen i hela landet, det medeltida Liljehornska huset i Visby, står i dag inför restaurering och ombyggnad. Här berättar de två arkitekterna, som förra året övertog huset, om sina planer för det unika huset. De vill kombinera det medeltida ursprunget med en nutida boendefunktion och bygga om till studentlägenheter.

Modernt liv i gammal malmgård

Arkitekten Michael Hedborg fick uppdraget att restaurera Birka, en 1700-tals malmgård på Drottningholm utanför Stockholm, och samtidigt anpassa den till en modern bostad för en barnfamilj. Huset var om- och tillbyggt flera gånger förut, senast 1970, och arkitekten ställdes inför många val. Hur skulle de befintliga tillbyggnaderna hanteras? Och hur gestaltar man det nya?

Restaurera? Reparera? Renovera? Rekonstruera? - Riva? Fallet Gula Villan, Överjärna gård

Man kunde se himlen när man stod i källaren. Förfallet hade gått så långt att huset användes som studieobjekt vid mögel- och svampkurser. Men "rivningskåkar" som vid en första anblick inte går att rädda kan oftast repareras med relativt enkla traditionella metoder.Men det blir många och svåra avvägningar. Vad skall sparas och vad kan rivas? Vad måste rekonstrueras? Vilken tidsepok skall framhävas? Det är viktigt att alla beslut föregås av en kulturhistorisk värdering. Vari ligger byggnadens eller byggnadsdelens värde? Då och då krockar dessa värden med verkligheten, såvida det inte är frågan om en rent museal byggnad. Slutresultatet blir i bästa fall ändå en byggnad som, med väl underbyggda avvägningar, har en sann historia att berätta. Nu är husets exteriör restaurerad. Denna säsong kommer turen till interiören som kommer att fordra många beslut och åtgärder, berättar här Ingvar Hedenrud i text och bild.

Tio bud för god byggnadsvård

Restaureringens grundregler kan få formen av trossatser, på gott och ont. De är inga oemotsägliga bud att slå i huvudet på folk som svar på frågor. Men de kan vara till god hjälp för den som vårdar hus eller söker en framkomlig väg i en problematisk om- eller tillbyggnad. Kring dessa regler finns sedan länge i vårt land en allmän uppslutning, de är så att säga etablerade sanningar.

Vårholma säteri - En glad amatörs renoveringsprojekt

Ett riktigt "spökhus" med rivningsföreläggande, stora hål i taket och grävlingbo i grunden. Är det verkligen en bra idé att försöka reparera det om man är nybörjare inom byggnadsvården? Nej, tyckte många, men simone johannisson valde att lita på sitt eget omdöme. Här berättar hon själv om projektet.

Renovera och restaurera - rapport från Mariefred

En intressant konferens om problem och utmaningar inom renovering och restaurering för dagens funktion ägde under sensommaren rum i Mariefred. Arrangörer var, förutom Svenska föreningen för byggnadsvård, Boverket, Högskolan på Gotland, Riksantikvarieämbetet och Sveriges fastighetsägareförbund. Birger Åström från programkommittén refererar här några av konferensens inlägg. Andra deltagare i konferensen skriver på annan plats i detta nummer av Byggnadskultur.

Köksrenovering i teori och praktik

Måste alla gamla kök "blåsas ur" när de ska renoveras? Finns det något värde i skåp med överfalsluckor. Ska vi ersätta järnspisen med en elspis? Det bulliga kylskåpet från 50-talet som fortfarande håller kylan, det borde väl ändå slängas ut? - Vad som är vettigt, praktiskt, och hållbart från bevarandesynpunkt diskuteras här av Staffan Hansing.

Torpet som fick nytt liv - mot alla odds

 

När ett hus blivit tillräckligt försummat sätts byggnadsvårdaren på prov - som livräddare. Här berättas hur ett förfallet torp i Därnol i Degerfors genom mycket arbete, som liknas vid ett livsprojekt, åter blivit beboeligt - och ett minne om livet i självhushållets Bergslagen.

Åter till 1700-talets Ungurmuiza Ett svensk-lettiskt byggnadsvårdsprojekt.

Ungurmuiza herrgård ligger i Gauja nationalpark vid sjön Ungur i Cesis län omkring tio mil nordöst om Riga. Det är en av Lettlands mest storslagna och mest väldokumenterade herrgårdsanläggningar. Den 530 m2 stora timmerbyggnaden är omgiven av en sagolikt vacker park. Huvudbyggnaden uppfördes 1730-32 för en balttysk familj, von Campenhausen. Det var en av de första barockbyggnaderna i Livland och den kom att bli förebild för många liknande byggnader efter det stora Nordiska kriget.

Restaurering med ny eller gammal teknik?

Trots fungerande material och teknik har människan, kanske av medfödd nedärvd nyfikenhet, strävat efter nya metoder och tekniska lösningar. Inte minst har byggnadsbranschen varit utsatt för denna ständiga förändring. Då och då görs radikala förbättringar som drastiskt förändrar förutsättningarna för byggandet, både som möjligheter för formspråk och tidslpenningbesvarande vinster. I byggnadsrestaureringsdebatter väcker frågan om ny eller gammal teknik motstridiga känslor hos de flesta. För att närmare förklara detta finns det anledning att göra en historisk tillbakablick, skriver här Tord Andersson.

Lyssna till vad huset berättar

Lyckliga omständigheter har gjort att detta hus från 1909 i Gamla Enskede bevarat mycket av sina ursprungliga kvaliteter. Utöver det löpande underhållet med traditionella medel och till låga kostnader har nästan inget ändrats. En gång nödvändiga nya mellanväggar har tagits bort när familjesituationen tillåtit det.

När byggdes huset?

Alla har vi vår egen uppfattning om drömhuset. Det kan vara en förfallen fiskarstuga som ligger litet vindpinat alldeles intill havet eller kanske ett rött soldattorp i odlingslandskapet. Drömhusen kan variera men den nyblivne husägarens första fråga är nästan alltid densamma: Hur gammalt är det? Stellan Ridderstrand och Johan Engström ger råd om hur man lär sig datera hus genom att ge akt på läget i landskapet, former och material.

Snickarsgården återskapad till 1850-tal

Snickarsgården återskapad till 1850-tal Snickarsgården i södra Dalarna fick nya ägare hösten 2001. Gårdens förfall hade då hunnit ganska långt, till och med längre än de nya ägarna anade. Idag står gården färdig och standarden är modern. Men arbetsmetoderna och materialen har varit traditionella. Av anna blomberg och eva kvarnström.

Trapphus som skapar karaktär

Trapphuset är husets hjärta. Det är en del av husets ansikte utåt och har under alla år ägnats stor omsorg. Intresset för detta utrymme har ökat under senare år, inte minst för att det här ofta är lönsamt att göra en restaureringsinsats.

Att restaurera byggnader

Vad ska man ta fasta på när en gammal byggnad restaureras? Ska den återställas till ursprungligt skick eller visa tidens spår? Svaret på frågorna har växlat genom tiderna och beror på vilken historia man egentligen vill berätta. Arkitekt och professor Jan Lisinski skriver här om hur restaureringsideologin förändrats.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in