Restaurering

Putsat för framtiden

Medan åtskilliga statliga slott genomled en brutal putsrenovering på 1970-talet, slapp Skokloster cement på fasaden. Med mod att gå mot strömmen letade sig slottsarkitekten Ove Hidemark fram till ett bruk med rötter i dåtiden som håller för framtiden. Kristin Balksten berättar hur det gick till.

Ovanligt vatten i ny tvättmetod

»Vatten är ett farligt gift, som omger Visby stift« skrev Falstaff Fakir och lämnade tolkningarna fritt spelrum. Vanligt vatten betraktar vi som en självklarhet, trots att det är en förutsättning för alla kända livsformer. Det kan även sägas gälla vetenskapens syn på vatten. Först på senare tid har forskningen kring vatten återupptagits och nu med förtecken som kvantfysik och nanoteknik. Resultaten som hittills kommit fram är uppseendeväckande. I den här artikeln visar Per Arne Ivarsson vad i och för sig lite ovanligt vatten kan åstadkomma för rengöring av ytor i allmänhet, och byggnader i synnerhet.

Föreningen som vet sitt värde

Författaren Göran Lager hamnar på Askrikegatan i Stockholm och noterar att inte ens där – med berömda och bemärkta hus – är det alla fastighetsägare som bevarar och vårdar sina hus. Än mer imponerande blir det därför när en bostadsrättsförening i Sollentuna med 20 helt »vanliga« hus från början av 60-talet satsar helhjärtat på byggnadsvård. Helt enkelt därför att husen, dess historia och arkitekt, är grunden för föreningens »varumärkesbyggande«.

Stor satsning på små stugor

Under senare år har många äldre kolonistugor i dåligt skick i och utanför Stockholm rivits och ersatts med nya. Men om alltför många av de gamla stugorna försvinner går viktiga delar av vår kulturhistoria förlorad. Därför bestämde sig Länsstyrelsen i Stockholms län för att dra igång en specialsatsning på kolonistugor. Satsningen har bidragit till bevarandet av den gamla stugbebyggelsen, skriver Kersti Lilja.

Byggnadsvårdsläger Täckhammar

I somras hölls den nionde årgången av det byggnadsvårdsläger som Sörmlands museum bedriver vid Täckhammar utanför Nyköping tillsammans med ägarna, familjen Norrby, och Svenska föreningen för byggnadsvård. 15 deltagare ägnade två juliveckor åt att försöka få puts att hänga kvar i taket och inte innanför kläderna, laga papptak, blanda färg, krossa glas, hyvla brädor, ordna partaj och framförallt åt diskussioner om allt möjligt och omöjligt.

Hur man vårdar skolbyggnader

Restaurering är ett ord man sällan hör i skolbyggnadssammanhang, däremot talas mycket om renovering och ombyggnad. Skolhusen slits, teknisk upprustning och anpassning till nya pedagogiska modeller ställer sina krav. Att avskaffa det traditionella klassrummet har präglat sättet att handskas med skolbyggnader under ett tiotal år. Den nya pedagogiken är inte kravlös. I Danmark har det blåst upp en strid kring Munkegårdsskolen, ritad av Arne Jacobsen. Skolan anses av pedagogiska skäl behöva byggas om, andra betraktar de planerade ingreppen som vandalism. I Sverige är nog inställningen oftast mer pragmatisk. Men det finns skäl att fundera över de ingrepp som görs i arkitektoniskt och kulturhistoriskt värdefull skolmiljö.

Man tager vad man haver - Såhär renoverar du köket varsamt

Vill du bevara utseende och karaktär på ditt kök, men också surfa med på den starka matlagningstrend som råder? Gör då som 1700-talets Cajsa Warg och vår egen tids Mat-Tina. Låt kockarnas råd hjälpa dig även vid renoveringen av ditt kök. Då är möjligheterna stora att du får ett kök som både fungerar väl och är varsamt renoverat.

Fasadrenovera som förr

Ett tjockt lager lerbruk under ett skikt kalkputs som målas med kalkfärg. Så putsades timmerstommar förr i tiden och metoden har många fördelar än i dag – inte minst ur energisynpunkt. Johannes Riesterer och Kjell Taawo berättar hur.

Byggnadsvård gjorde bakgatan till trendgata

Vad krävs för att en bakgata ska omvandlas och bli attraktiv för både flanörer och affärsidkare? Vallgatan i centrala Göteborg var länge ödslig och ogästvänlig, hela kvarter var rivningshotade och handlarna höll sig hellre i det närliggande köpcentrat. Idag är husen fulla av aktivitet och området befolkas dygnet runt. Titti Thorsell nystar i historien om en rad lyckliga omständigheter.

Att rekonstruera tapeter

Vem har inte burit med sig ett frasigt tapetsjok från rivningskåken eller ödetorpet? I handfatet hemma i lägenheten försiktigt lossat de olika skikten från varandra för att sedan låta dem torka på köksbordet. Tio, femton lager är inte ovanligt och de är alla fantastiskt vackra, var och en på sitt vis. På Lim & Handtryck i Mölndal får tapetmakarna ofta i uppdrag att rekonstruera en tapet utifrån ett enda litet välpatinerat fragment. I den här artikeln beskriver Ann-Charlott Strandberg hur det går till när en tapet återskapas.

Landshövdingehuset som återuppstod

I Byggnadskultur nr 3/2008 skrev Karina Ekstrand om hur engagerade personer stoppade rivningen av kvarteret Oktanten i Göteborg. Men vad hände sedan? Hur såg vägen till återbruk ut? Antikvarie Martin Lindholm berättar här att den var både lång och svår.

Så här rustade vi Sveas stuga

Som blommor slår de ut på sommaren. Det är då vi hittar dem, alla gamla fina övergivna hus. Det är lätt att falla för ett sådant och vilja ta hand om det. Att det kan, och bör, bli ett långt åtagande insåg Sten och Christina Norén från början. Här berättar de om 15 år av arbete, kurser, tips, vänners hjälp och lönen för mödan.

Att bevara Grönsöö slott som en levande kulturmiljö

Familjen von Ehrenheim på Grönsöö slott har avstått från framtida anspråk på arv till förmån för ett långsiktigt bevarande av en av Sveriges få levande och sammanhållna kulturmiljöer. Här berättar Jacob von Ehrenheim som driver egendomen idag om den juridiska och ekonomiska modell som gör det möjligt att driva företaget vidare med full kontroll och med den kulturhistoriska helheten i behåll.

Ett torp som andra

I en artikelserie med rubriken »Husesyn« tänker vi ge plats för våra älskade hus som vi njuter av och kåkarna vi kämpar med att sköta. Det kan vara ett torp, radhus en villa eller våning. Vi börjar med Skräddartorpet i Södermanland, inköpt sommaren 2001 av Cecilia Hassel. Här beskriver hon sitt hus och det första året som torpare.

Modernt liv i gammal malmgård

Arkitekten Michael Hedborg fick uppdraget att restaurera Birka, en 1700-tals malmgård på Drottningholm utanför Stockholm, och samtidigt anpassa den till en modern bostad för en barnfamilj. Huset var om- och tillbyggt flera gånger förut, senast 1970, och arkitekten ställdes inför många val. Hur skulle de befintliga tillbyggnaderna hanteras? Och hur gestaltar man det nya?

Restaurera? Reparera? Renovera? Rekonstruera? - Riva? Fallet Gula Villan, Överjärna gård

Man kunde se himlen när man stod i källaren. Förfallet hade gått så långt att huset användes som studieobjekt vid mögel- och svampkurser. Men "rivningskåkar" som vid en första anblick inte går att rädda kan oftast repareras med relativt enkla traditionella metoder.Men det blir många och svåra avvägningar. Vad skall sparas och vad kan rivas? Vad måste rekonstrueras? Vilken tidsepok skall framhävas? Det är viktigt att alla beslut föregås av en kulturhistorisk värdering. Vari ligger byggnadens eller byggnadsdelens värde? Då och då krockar dessa värden med verkligheten, såvida det inte är frågan om en rent museal byggnad. Slutresultatet blir i bästa fall ändå en byggnad som, med väl underbyggda avvägningar, har en sann historia att berätta. Nu är husets exteriör restaurerad. Denna säsong kommer turen till interiören som kommer att fordra många beslut och åtgärder, berättar här Ingvar Hedenrud i text och bild.

Raggagården – ett av alla dessa mejerier

Mejerier var i hundra år en självklar del av lokalsamhället. Efter decennier av rationaliseringar finns idag bara ett trettiotal anläggningar kvar i drift. Eric Julihn och Anna Johansson berättar historien om Raggagården och en näring i ständig förändring.

Grindar, staket och plank - trädgårdens omramning

Känslan av ett vackert hus börjar ofta vid tomtgränsen. Att lyfta på klinkan till en välvårdad gammal port ger första intrycket. På så vis kan en grind och ett staket kännas välkomnande, fastän det är en klar markering av tomtgränsen. Grindar och staket är ett kulturhistoriskt arv väl värt vårda och att bevara. Hans Mårtensson beskriver och inspirerar.

Ombyggnad och renovering - exempel på en ny yrkeshögskoleutbildning

Sedan många år kan arkitekter och antikvarier fortbilda sig i restaureringskonst, medan utförarna av restaureringarna har saknat tillfälle att förkovra sig inom området. Från och med i höst startar dock Nässjö Lärcenter Sveriges första utbildning i ombyggnad och renovering för bygghantverkare. I den här artikeln beskriver Bertil Fridén tankarna som ligger bakom utbildningen.

Magasinet som blev vandrarhem

Återbruk kan vara roligt också! En uppskattad variant är att ta en byggnad som uppförts för en specifik funktion och ge den ett helt nytt innehåll. Det går att återanvända kvarnar, vattentorn, gasklockor och elverk eller som i det här fallet ett magasin. Per Arne Ivarsson berättar här hur Mem fick sitt nya vandrarhem.

8 råd till en bostadsrättsförening

Som ledamot i styrelsen för en liten bostadsrättsförening har jag haft god användning av mina insikter och kontakter inom byggnadsvården. Visserligen är vårt hus bara femtio år, men det innebär ändå att "traditionell teknik" fortfarande var i bruk när huset byggdes. Det kvalitetstänkande som hör ihop med byggnadsvården är ock-så bra att ha med sig till vanlig fastighetsförvaltning. Mina råd är riktade till styrelsen i en bostadsrättsförening med ett eller flera hus. Det kan vara flerfamiljshus, radhus eller gruppbyggda enfamiljshus. Det kan vara Q-märkta hus eller vanliga, hederliga hus som inte väcker någon särskild uppmärksamhet. Och deras ålder spelar faktiskt inte heller så stor roll.

Att ta hand om ett gammalt hus

Först gällde det en övergiven bondgård i Skåne, som blev en fin fritidsbostad. Sedan följde det ena huset efter det andra, alla »med visst renoveringsbehov«, som mäklare brukar säga. Men välj rätt hus och ta goda råd.

Hanteras varsamt

Synen på värdet i äldre bostäder har förändrats genom åren. Idag skulle det till exempel vara otänkbart att slå sönder en kakelugn, vilket skedde i stor omfattning under 1970-talet. Men 1950- och 60-talens gedigna kökssnickerier är värda motsvarande respektfulla hantering, skriver Ingela Blomberg. Här diskuterar hon begreppet varsamhet och visar på kvaliteter värda att bevara i fastigheter från olika epoker.

Köksrenovering i teori och praktik

Måste alla gamla kök "blåsas ur" när de ska renoveras? Finns det något värde i skåp med överfalsluckor. Ska vi ersätta järnspisen med en elspis? Det bulliga kylskåpet från 50-talet som fortfarande håller kylan, det borde väl ändå slängas ut? - Vad som är vettigt, praktiskt, och hållbart från bevarandesynpunkt diskuteras här av Staffan Hansing.

Kök av masonit - kan det vara nå't att ha?

Det råder ett intresse för kök av aldrig tidigare skådat slag. Helst ska det vara nytt och fullt av tekniska finesser. Gamla kök, framför allt masonitkök från 1900-talets mitt, rivs däremot ut i ett rasande tempo. De anses opraktiska – har för låga bänkhöjder, tröga lådor och går inte att bevara vid stambyte. Och ändå är äldre platsbyggda kök ofta väl planerade, både utrymmesmässigt och hur arbetssynpunkt. Här berättar Elsa Röing och Erika Åberg om ett kök från 1900-talets mitt som har återanvänts och anpassats till ett modernt liv.

Med känsla för skönhet

Vad driver oss att söka skönhet? Och var hittar vi den? För konsthistorikern Lars Sjöberg blev det i 1700-talet. Hans livslånga passion för vackra och funktionella hus och möbler skildras nu såväl i boken »Nio hus och en kyrka« som i filmen »En kompass mot skönhet«, regisserad av fotografen Ingalill Snitt. Filmens producent, Göran Gunér, berättar.

Bygga om i köket

Har man ett genuint gammalt eller ”halvgammalt” kök bör man självklart försöka bevara det med så små förändringar som möjligt. Men den verklighet vi ställs inför när det är dags att renovera köket är ofta mer komplicerad än så. Det befintliga köket är sällan lika gammalt som huset utan har ofta moderniserats och bytts ut flera gånger, helt eller delvis. Vill man då ha ett enhetligt kök som uppfyller alla vår tids praktiska krav kan det bli fråga om en rejäl ombyggnad. Hur olika husägare väljer olika tillvägagångssätt speglas i tre exempel, från 1700-talshuset till bostadsrättslägenheten.

Hjälp!

Då byggnadsvårdskunnig hjälp behövs - hur hittar jag den? Var finns hjälpen när man inte klarar av renoveringen själv? Få yrkesverksamma hantverkare behärskar de gamla teknikerna eller har känsla för vilka material som skall användas. Men de finns!

Lyssna till vad huset berättar

Lyckliga omständigheter har gjort att detta hus från 1909 i Gamla Enskede bevarat mycket av sina ursprungliga kvaliteter. Utöver det löpande underhållet med traditionella medel och till låga kostnader har nästan inget ändrats. En gång nödvändiga nya mellanväggar har tagits bort när familjesituationen tillåtit det.

När byggdes huset?

Alla har vi vår egen uppfattning om drömhuset. Det kan vara en förfallen fiskarstuga som ligger litet vindpinat alldeles intill havet eller kanske ett rött soldattorp i odlingslandskapet. Drömhusen kan variera men den nyblivne husägarens första fråga är nästan alltid densamma: Hur gammalt är det? Stellan Ridderstrand och Johan Engström ger råd om hur man lär sig datera hus genom att ge akt på läget i landskapet, former och material.

Snickarsgården återskapad till 1850-tal

Snickarsgården återskapad till 1850-tal Snickarsgården i södra Dalarna fick nya ägare hösten 2001. Gårdens förfall hade då hunnit ganska långt, till och med längre än de nya ägarna anade. Idag står gården färdig och standarden är modern. Men arbetsmetoderna och materialen har varit traditionella. Av anna blomberg och eva kvarnström.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas