Det gäller livet - djurens eller husets!

Kategori: Röta, svamp och insekter

Envis trägnagare. Fotograf/Illustratör: Lennart Falk

Det gäller att hålla huset torrt. Fuktigt och ruttet trä drar till sig fler skadeinsekter än torrt. Ta bort myrangripna stubbar eller vedtravar på tomten. Inspektera huset regelbundet.

Husbock med larv. Fotograf/Illustratör: Lennart Falk

Hur mår mitt hus egentligen?

Ja, jag menar inne i stockarna - de bärande konstruktionerna. Är de friska och starka eller kanske de vid närmare betraktande visar sig mer likna en schweizerost? Tanken svindlar, men låt dig inte skrämmas utan ta en ordentlig titt på huset och undersök om husbock, trägnagare eller andra inkräktare bosatt sig i väggarna. Nu när våren kommer är det dags att inspektera.

Är mitt hus angripet?

Börja att leta efter skalbaggarnas flyghål. Den strimmiga trägnagaren gör små runda hål 1,5 till 2 mm i diameter. Det är den art som populärt kallats »trämask« när den lämnar sina spår i gamla möbler eller bokmask, då den angripit böcker. Larverna lever 2-3 år i veden, där de gnager vindlande gångar, innan de förpuppar sig och blir till skalbaggar. De bruna 3-4 mm långa skalbaggarna påträffas endast några veckor på försommaren. Hur kan jag veta om hålen är nya eller gamla? De kanske gjordes redan på 1700-talet? Om det ligger en hög borrmjöl nedanför hålet är det stor risk att angreppet är aktivt. Om du sopar bort mjölet och det kommer nytt, utan att du rör vid träet, kan du vara säker på att aktiviteten är i full gång.

Om hålen är något större, 2-3 mm, kan det vara den envisa trägnagaren. Skalbaggen är 4-6 mm lång och lätt att känna igen på den svarta grundfärgen med gula hårfläckar på halssköldens hörn. Larverna angriper bara rötskadat virke, så om du träffar på den arten vet du att det är dags att byta ut murket trä.

Husbocken är ett genuint hot mot gamla hus. Den kan göra så stor skada att bärande konstruktioner brister. Flyghålen är ovala ungefär 3 x 6 mm. Larverna lever många år i träet innan skalbaggen kläcks. De gnager aldrig igenom ytan i det virke den invaderat, utan lämnar ett tunt skikt till skydd. De vindlande gångarna är fyllda av packat borrmjöl. Husbocken förekommer bara i södra och östra delen av vårt land, i stort sätt med Dalälven som gräns. Den trivs bäst i varmare klimat än vårt. Om inte sommaren blir tillräckligt varm, gnager larven ännu ett år där inne i väggen.

Hur kan jag upptäcka ett husbocksangrepp? Om angreppet är tillräckligt gammalt kan du hitta flyghålen. Man kan ibland höra larverna knapra. Inspektera inte bara med ögonen utan känn också på virket. Om någon del av träet är mjukare än normalt, kan det vara borrmjöl där inne och inte solitt virke. Testa med en kniv.

Om du hör knaperljud kan det också vara hästmyror. De förekommer i hela landet. Hästmyrorna är våra största myror. Arbetarna blir 6-12 mm och drottningarna så stora som 14-17 mm. De äter inte trä, utan bygger bara sina bon i det, men angreppen kan vara lika förödande som husbockens. Gångarna är rena och släta utan borrmjöl. Arbetarna bär bort gnagspånet och det kan påträffas som högar i omgivningen. Många stora myror, som påträffas inomhus, kan vara ett tecken på att hästmyror har byggt bon i huset. De kan bygga flera bon, ett med drottning och andra så kallade satellitbon utan drottning. För att få bukt med myror måste man alltid döda drottningen, annars producerar hon bara nya myror. Drottningens bo kanske inte finns i själva huset utan i en stubbe i närheten. Sök därför också efter bon i omgivningarna. Hästmyror vandrar på myrvägar precis som andra myrarter, men de promenerar en och en eller två och två. Det gör att man måste ha mycket tålamod för att kartlägga deras vägar.

Hur blir jag av med inkräktarna?

Om insekterna påträffas i lösa föremål kan de vanligtvis frysas en vecka, tio dagar vid -20 grader C eller lägre temperatur. Föremål som angripits av strimmig trägnagare kan flyttas till en torrare miljö. Larverna klarar inte vårt vanliga inomhusklimat. När det däremot handlar om en huskropp som blivit angripen, är det lite mer komplicerat. Djuren är skyddade inne i sina gångar inne i träet. Det första steget är alltid att identifiera insektsarten och kartlägga angreppet. Rör det sig om envis trägnagare byter man ut det rötskadade träet och ser till att fukt inte kan orsaka röta igen. Någon annan åtgärd behövs inte.

Hästmyrornas bon måste lokaliseras. När det är gjort kan man spruta in ett bekämpningsmedel direkt i boet. Även vid angrepp av husbock och strimmig trägnagare används vanligtvis kemiska medel. Det är framför allt syntetiska pyretroider som gäller. De kan sprutas på eller in i virket, beroende på angreppets art. När man använder sådana medel fordras skyddsutrustning och specialkunskap. De bekämpningsmedel som är aktuella i det här sammanhanget får endast användas i yrkesmässigt bruk.

Om en byggnad är mycket angripen kan hela huset plastas in och gasas med en toxisk gas. Sådant får bara utföras av personer med särskild utbildning. Den metoden bör av många anledningar bara brukas i undantagsfall. Värmebehandling har börjat används mot hussvamp i byggnader och mot mott i kvarnar. Det har även testats mot träskadeinsekter i byggnader. Men myror flyr bara den obehagliga hettan, så metoden fungerar inte på dem.

För att ta död på exempelvis strimmig trägnagare krävs minst 46 grader C. Behandlingens längd beror på temperaturen. Vid 46 grader tar det tre dygn för djuren att dö, vid 52 grader går det på fem minuter. Det tar många timmar att värma upp själva virket eftersom man inte bör använda högre temperatur än omkring 60 grader. För kraftig uppvärmning kan orsaka skador. Värmebehandling är för närvarande en dyr metod, men tekniken kan förhoppningsvis förbättras så att värmen i en någorlunda nära framtid kan ersätta kemisk bekämpning.

Hur skall jag slippa skadedjur?

Man kan tyvärr aldrig garantera att slippa skadedjur. Vad du kan göra är att se om ditt hus och »mota Olle i grind«. Ta bort hästmyreangripna stubbar i omgivningarna. Trava inte ved mot husväggen. Veden kan vara angripen.

Inspektera ditt hus regelbundet. Se till att det inte är rötskadat. Rötat trä drar till sig fler skadeinsektsarter än friskt sådant. Ju tidigare du hittar ett insektsangrepp, desto mindre hinner skadan bli och därmed också kostnaden för en sanering.

Utgiven i nummer:
1/2000
Författare
Monika Åkerlund

Biolog och tjänstgör vid Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas