Är mitt hus angripet?

Kategori: Röta, svamp och insekter

Det lombardiska huset på Rosersbergs slottsområde, Uppland, är byggt av timmer och reveterat. När linoleummattor lades in på bottenvåningen hindrades den naturliga fuktvandringen genom golven och tvingades istället ut mot stommens nedre delar.Fotograf/Ill

Sven-Erik Sihlberg är byggmästare och har lång erfarenhet av att arbeta med gamla hus. Med sin firma Ebbalund i Gustavsberg har han specialiserat sig på kulturhistoriskt intressanta byggnader. Här tipsar han om knep att upptäcka mögel, röta och skadeinsekter.

Unken luft måste inte bero på fuktproblem, men hjälper det inte att vädra ska du lukta dig fram! Och mögellukt tar man inte fel på, hävdar Sven-Erik Sihlberg. Verkar möglet sitta under tapeten? Skär upp försiktigt med rakblad och titta efter! Skär upp så stor bit att du kan borra med svängborr eller vanlig borr: friskt trä ger rent sågspån, ruttet virke luktar och är lättborrat...

Buktande väggbeklädnad

En tapet eller annan väggbeklädnad som kraftigt buktar ut från väggen kan signalera att väggen drabbats av angrepp. Det behöver dock inte vara så dramatiskt. Säger ögat eller näsan att du ska leta under panel, sockel, list, foder? Lossa dem med hjälp av långa smala träkilar så att du kommer åt att se ordentligt. Angrepp i trästomme som har puts på insida eller utsida avslöjar sig med horisontella sprickor och viss utbuktning. Om det är syllen (den stock/regel som ligger underst) som angripits, ligger sprickan och utbuktningen strax ovanför.

Putsad fasad besiktigas lättast från insidan! Lossa sockeln på insidan av väggen och provborra försiktigt i syllen. Tycks möglet finnas under golvet? Gäller det bottenvåningen kan man testa genom att gå på tå över golvet och sätta ner hälen hårt: då känns det om golvet sviktar och var. Där kan en fuktskada ha ställt till något. Men ojämn golvsvikt kan förstås också bero på något annat!

Om golvbrädan närmast ytterväggen lutar nedåt/utåt är orsaken sannolikt att syllen sjunker (syllen kan också ha sjunkit färdigt). Detta är vanligast i hus byggda före 1900-talets början där golven vilar på marken och inte hänger i väggarna. Om golvbjälkar är angripna öppnar sig en spricka mellan golv och sockel: öppningar bredare än 1 cm kan tyda på angrepp.

Sprickor i färgen

Kanske målningen spricker oförklarligt i vinklarna på fönster- och dörromfattningar? Det kan bero på att ännu oupptäckta skador i vägg eller golv har gett sättningar. Om fönster och dörrar dessutom kärvar när man öppnar och stänger dem stärker det misstanken att husets stomme fått anledning att sätta sig. När man målar om brukar man ju spackla igen sprickor och springor. Nya sprickor blir då en hjälp att bedöma hur länge nya sättningar pågått. Vissa förändringar kan ju följa med husets ålder och måste inte alltid åtgärdas, men vid kombinationen mögellukt och synliga förändringar är det klokt att rådfråga någon sakkunnig.

När Sven-Erik Sihlberg lokaliserat fuktskada eller mögel brukar han rita en ring omkring fläcken, som en marginal. Han ritar också in skadestället på en ritning av huset. Det ger överblick och bättre möjlighet att förstå var skadan kan ha uppstått och, om det gäller flera fyndställen, hur den har spritt sig. Och Sven-Erik Sihlberg påminner om att fukt inte alltid kommer uppifrån!

Ta bort fuktkällan och lufta

Mögel och röta kommer av fukt och stillastående luft. Första åtgärd är därför att stänga av vattnet och tillföra luft. Om ett angrepp har klingat av utan att orsaka större reparationsbehov kan nog hemmafixaren själv klara vad som behöver göras. Ny tapet t ex. Skadat virke måste inte alltid bytas. Men väck inte angriparen till liv igen med olämpligt klimat!

I sitt eget 200-åriga hus har Sven-Erik Sihlberg gjort en lucka i väggpanelen framför en uttorkad hussvampskada. Då och då öppnar han luckan för att förvissa sig om att skadan förblir död, innanför det färgstreck han drog runt fläcken när han hittade den.

Är det fråga om större rötangrepp, pågående eller gamla torkade, bör man rådfråga fackfolk om materialet måste bytas för att inte skadan ska leda till olyckliga följdskador som t. ex. svåra sättningar eller minskad hållfasthet. Gäller det ett riktigt gammalt hus bör man också rådfråga en byggnadsantikvarie, t. ex. på närmaste länsmuseum. Kulturhistoriska aspekter kan avgöra vilka åtgärder man väljer. Den som vill hejda rötsvampangrepp med gift bör också vända sig till en expert, råder Sven-Erik Sihlberg. »Förgiftning« ger tidsbegränsad effekt men kan vara ett komplement till byggnadstekniska åtgärder.

Och glöm inte att reda ut vad som har orsakat skadan! Stora och dyra åtgärder kan vara förgäves om orsaken ligger kvar...

Husbocken

Rötsvamp äter trä. Där svampen har härjat blir det lättuggat för skadeinsekter! Runda maskhål som inte är grövre än någon millimeter är ofarliga. De uppkommer i gamla hus med oregelbunden uppvärmning eller som tidvis är helt ouppvärmda. Gamla bostadshus behöver lite underhållsvärme vår och höst, värme på vintern är inte lika viktigt.

Men ovala hål på ca 3 - 6 millimeter, och dessutom lite rufsiga i kanten, kan vara spår efter husbock! Husbocken är aktiv under sommaren. Försök att lokalisera den! Den ger ifrån sig ett skrapljud med korta intervall när den äter. Lyssna efter den med ett rör som stetoskop, t. ex. en tom hushållsrulle. Borra i väggen, fönsterbågen, karmen eller bjälken där du hör att den finns! Blir borrstiftet blött och skrapljudet upphör kan saneringen anses avslutad... Eller markera på väggen var du kan höra husbocken tugga och kalla på hjälp! Om du hör fler än fem stycken inom tio kvadratmeter har du troligen ganska många.

När husbocken har ätit upp splintveden runt en bjälke så att bara kärnvirket är kvar kan t ex stockarna i en timrad vägg kräva stödklossar. Anlita sakkunnig hjälp att bedöma om det behövs! I äldre byggnader kan bärande delar vara så kraftigt tilltagna att stabiliteten klarar sig ändå. En angripen takstol kan behöva förstärkning. Den drabbade husägaren bör anlita en expert som kan bedöma om hållfastheten i stolp- och timmerkonstruktioner består.

Husbocken väljer solbelysta fasader, insidan av solvarma väggar och varma vindar. Den som vill möta en hungrig husbockslarv bör satsa på augusti. Sven-Erik Sihlberg vet att berätta om detta. Han vet också att husbocken flyttar om boplatsen blir mindre solig, t. ex. om något skuggande träd får växa upp på lagom avstånd.

Hästmyran

Näst husbocken är nog hästmyran mest fruktad. Hästmyrorna är mycket stora myror. Lyckas man ta kål på drottningen kan man hoppas att de övriga ger sig iväg. Annars får man följa dem där de kryllar på marken, se var de kryper in, och vara beredd på att de kan krypa långa sträckor invändigt innan de boar och äter. Hästmyrorna uppskattar gamla rötskador i träväggar. De kan avlyssnas på samma vis som husbocken, men deras tuggande låter mindre än husbockens, mera som ett "krafs-krafs". Byt skadat material (det kan bli stora bitar!) så blir hästmyran inte så intresserad. Samråd med saneringsföretag!

Vanliga myror kan boa utan att skada virket, men följ dem i spåren ändå. Myrors intresse kan vara tecken på att virket är skadat. Kommer hackspetten och hackar på huset har den sannolikt fått korn på insekter som husägaren själv ännu inte har upptäckt. Finn dem före hackspetten!

Rubba inte husets klimat

Grunden för mögel och röta som i sin tur lockar skadeinsekter är alltså fukt i kombination med stillastående luft. Den självklara förebyggande åtgärden är att se till att den situationen inte uppstår. Hur många exempel Sven-Erik Sihlberg har sett på renovering och ombyggnad som rubbat husets klimat vet han inte längre. Men oftast har det handlat om golv.

Ett gammalt hus som är grundlagt direkt mot marken har fått golvet lackat eller täckt med linoleum- eller plastmatta: den naturliga fukten kan inte längre ventileras genom hela golvet utan måste leta sig upp vid kanterna. Samma mängd fukt men i koncentrat...

Det gamla brädgolvet kanske har oljats? Mycket modernt, men också mycket brandfarligt! Bränder är faktiskt husets allra värsta fiende. Sven-Erik Sihlberg anser att oljade golv inte borde få förekomma redan av brandsäkerhetsskäl. Det är dessutom lika olämpligt att olja som att lacka: »locket« som hindrar fuktvandringen blir lika förödande.

Bottenvåningens golv i det gamla huset kan ha öppnats för att få bättre isolering: jord/sand har ersatts med något alltför tätt. Värmestrålningen från rummet, som tidigare var bra för golvet, studsar nu mot isoleringen så att både stomme och golv får ett våtvarmt omslag. Problem med dragiga golv löses inte med mer isolering utan med vindtätning.

Bra virke klarar fuktangrepp bättre

En förebyggande åtgärd är också att undvika dåligt virke. Byggmästare Sven-Erik Sihlberg önskar att allt virke till delar som är känsliga och utsatta för fukt vore virke med stor andel kärna, virke som dessutom fällts vintertid. Erfarenheten visar att sådant virke står emot skador bäst.

Utgiven i nummer:
1/2000
Författare
Viveka Petrén

Journalist och ledamot av styrelsen för Svenska föreningen för byggnadsvård.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in