• Allt om byggnadsvård....

    Här har vi samlat de flesta av våra artiklar från vår medlemstidning Byggnadskultur. Här hittar du det mesta som rör byggnadsvård.
    Bläddra ovan i våra olika kategorier.

  • Prenumerera på tidskriften Byggnadskultur!

    Som medlem får du vår tidskrift 4 ggr om året i din brevlåda

Odla en bättre stad

I växthuset odlas tomater, gurka, chili, paprika och basilika och andra värmekrävande växter. I skyddat läge utanför trivs zucchini och sallad. Under säsongen är de som odlar helt självförsörjande på dessa grönsaker.

På tak och innergårdar gror grönsaker, i radhusträdgårdar kacklar höns och i stadsnära grönområden står bikupor. Stadsodling är en snabbt växande rörelse och nu gäller det för politiker, arkitekter och stadsplanerare att hänga med, skriver Jordan Lane, själv hyresgäst och odlare i stockholmsförorten Gubbängen.

Hyresgästerna i Kvarteret Spindeln fick godkänt från värden att anlägga pallkragsodlingar på en avskild yta.
I hönsgruppen turas vi om att sköta hönsen och bjuder de andra grannarna på hönsfika gjort på färska ägg varje söndag i samband med städning.
Hönsen gör nytta i odlingarna där de gödslar, luckrar upp och äter parasiter under vår och höst. Under vintern har de tillgång till växthuset där de också håller efter jorden. Halm, spån annat avfall från hönshuset ger tillsammans med matrester en närings

Tillgången till mat har genom historien varit avgörande när städer vuxit fram. Stadens infrastruktur utgick från behovet av mat som kom från bönderna utanför staden.

Med dagens teknik och transportmöjligheter ser förutsättningarna för stadsplanering helt annorlunda ut och därigenom har en del av vår grundläggande anknytning till vår mat och vår natur försvunnit. Mat kan färdas halvvägs över klotet utan att bli dålig och det finns inte längre behov av att hålla djur eller odla ätliga växter i stadsmiljöer. Allt vi behöver för att överleva transporteras varje dag in i staden i stora kylda lastbilar.

Men något saknas i vår monoteistiska storstad. De senare årens framväxt av vad som lite slarvigt kallas »stadsodling« talar för att stadsmänniskan – och för all del även stadsdjuren – behöver knyta an till det vi lever av.

Hållbar stad

Stadsodling handlar inte bara om kolonilotter eller om körsbärstomater i köksfönstret. I lika hög grad handlar det om mötesplatser och folkhälsa, om integration och trygghet, utbildning och kunskap, arbete och försörjning, kultur och fritid, ekonomi och näringsliv.

Stadsodling inbegriper – eller borde åtminstone inbegripa – också kommunens samhällsbyggnadskontor, stadens arkitekter, fastighetsägare, byggnadsingenjörer och politiker på såväl nationell som regional nivå.

Med stadsodling kan vad som i dag är passivt underhåll av gröna områden bli ett verktyg för att skapa en mer levande och hållbar stad. Stadsodlingen är anpassningsbar. Den kan ta många olika former; från odlingar i mycket liten skala på individnivå till projekt som involverar stora företag.

Att genom arkitektur och stadsplanering möjliggöra ett urbant jordbruk gynnar inte bara miljön utan också vår ekonomi och medborgarnas sociala välbefinnande. Stadsodlingen ökar människors kunskap och engagemang, skapar mötesplatser och främjar social integration. När boende knytssamman i ett gemensamt projekt, om det så är att ha höns på innergården eller ett växthus i kvarteret, så ökar såväl trygghet som gemenskap.

Enkla medel

I dagens städer finns få byggnader eller platser som är avsedda att främja urbant jordbruk. De exempel som finns handlar snarare om enskilda stadsodlare som hittat ett soligt hörn på en innergård eller en tråkig vägg som fått bli insektshotell.

Ändå finns stora möjligheter att med enkla medel göra odlingen till en naturlig del av staden. Att hitta en plats för ett växthus eller några pallkragar är sällan svårt när flerfamiljshus ska byggas om eller renoveras. Bärbuskar och fruktträd kan planteras på små ytor och ge insekter boplatser och föda.

En så enkel sak som att placera matkomposter vid varje sopstation kan bli en katalysator för fler initiativ när de boende kan använda sina egna matrester för att få näringsrik jord att odla sina egna grönsaker i. I mångt och mycket handlar det om att involvera de boende i planeringsprocessen.

På kommunal nivå behövs en stadsodlingsstrategi som kartlägger vilken tillgänglig mark som är lämplig för odling, djurhållning eller andra urbana jordbruksinsatser, både på hobbynivå och i större, mer marknadsmässig skala.

Stadsodling tenderar att definiera sig som en gräsrotsrörelse utan tid för byråkratiska planprocesser. Och visst finns det en stark kraft i gräsrotsrörelsen, vilket är en av anledningarna till att utvecklingen går snabbt. Men aktivister kan inte upplåta mark eller rita om en detaljplan för att inkludera stadsodling. Det kräver tvärsektoriella top-down-ingripanden av planerare och lokala myndigheter. Det kräver att arkitekter ser potentialen i oanvända ytor; tak, väggar och mellanrum kan få nytt liv och ett nytt syfte. Det kräver att fastighetsägare ser att deras fastigheter faktiskt kan bidra till en hållbar framtid.

Det kräver helt enkelt att vi återkopplar till maten och det naturliga system som vi alla är beroende av.

Författare
Jordan Lane
Jordan Lane, arkitekt MSA
logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas