Plåten som inte kan målas

Kategori: Material

Författarens hus i Estland. Taket är omlagt med förzinkad plåt 2006, innan det var känt att passiveringsskiktet hade bytts och kunde bli ett problem. Taket kommer att få oxidera ytterligare några år och om det finns rester av passivering på skymda ställen

Under de senaste åren har färgen flagnat av från tak som lagts med förzinkad plåt och målats på plats. Det är tak som stått omålade några år, tvättats och målats med beprövade färgsystem av erfarna företag på sådant sätt som tidigare har fungerat bra. Magnus Henriksson har tittat närmare på plåtproblemen.

Orsaken till att färgen flagnar är att plåttillverkarna bytt sammansättning på den förzinkade plåtens passiveringsskikt, det vill säga skiktet som skyddar zinkskiktet mot korrosion, utan att egentligen informera om det. Den tidigare passiveringen kunde lätt tvättas bort med till exempel alkaliskt tvättmedel eller kunde lämnas att åldras av väder och vind tills ett bra underlag för målning hade uppnåtts. Det nya passiveringsskiktet är, enligt plåttillverkarna, mer eller mindre permanent. Om plåten ligger omålad på taket bryts passiveringsskiktet till slut ner, men eftersom det är mer motståndskraftigt än tidigare blir det större skillnad mellan skyddade och oskyddade ytor och svårt att avgöra om plåten är målningsbar. Båda de två största plåtleverantörerna på den svenska marknaden, SSAB och Ruukki, gjorde bytet omkring år 2006, några mindre leverantörer troligen något tidigare. SSAB konstaterar lakoniskt att plåten inte är tänkt att målas.

Vilka alternativ finns? Liwagruppen som är en av de större leverantörerna av färg till plåttak menar att den nya passiveringen går att beta bort och att taket sedan kan målas direkt med deras färger som bygger på plastbaserade grundfärger, styrenakrylat eller akrylatdispersioner. Man rekommenderar en fosforsyrebaserad betvätska som kan »hottas upp« med natriumfosfat, det vill säga salpeter. Vätskorna är aggressiva och betningen ska helst göras på lösa plåtar. Om betning görs på taket måste betvätskan samlas upp och behandlas som farligt avfall. Liwagruppen säger sig inte ha upplevt att problemen ökat sedan den nya passiveringen började användas.

Argumentet från kulturmiljövården mot förprimad plåt är att det inte är ett traditionellt material och att man frångår metoden med att all målning platsmålas. Det är sant, men det finns nyanser att ta hänsyn till.

SSAB framhåller att det finns förzinkad plåt som är anoljad i stället för kromatpassiverad och att oljan går att tvätta bort med avfettning, vilket på samma sätt som betning antingen måste ske i bad eller, om det görs på tak, betyder att avfettningsvätskan måste samlas upp. Att i stället låta oljan sköljas bort av väder och vind är vad jag vet inte prövat. Anoljad plåt säljs för närvarande bara i stora partier. Plåtgrossisterna skulle antagligen börja lagerföra den även i mindre kvantiteter om det märktes en efterfrågan. Frågan är om det blir verklighet, och mer praktisk erfarenhet behövs innan vi vet om anoljad plåt är ett realistiskt alternativ.

Betning innebär en extrakostnad och görs den när plåten ligger på taket är resultatet osäkert. Det finns därför anledning att lyfta fram förprimad plåt som ett alternativ. Denna har hittills fört en undanskymd tillvaro. Många inom den professionella kulturmiljövården har hållit sig avvaktande och plåtslageribranschen har helst velat arbeta med färdigmålad plåt som Plastisol eller polyesterbehandlingar. Av plåtleverantörerna är det bara Rukki som tillverkar förprimad plåt och de har nyligen bestämt sig för att göra en nysatsning på produkten efter att den ett tag var på väg att försvinna ur sortimentet. Den stora fördelen med den förprimade plåten är att den i dag har det säkraste beprövade underlaget för målning som finns på marknaden. Den behöver inte betas utan kan målas direkt efter läggning. Jämfört med anoljad plåt sparar man in en etablering.

Argumentet från kulturmiljövården mot förprimad plåt är att det inte är ett traditionellt material och att man frångår metoden med att all målning platsmålas. Det är sant, men det finns nyanser att ta hänsyn till. Användning av traditionella material och metoder är en grundpelare inom svensk kultur miljövård och återtagandet av kunskaper och material har gått långt. När det gäller plåt och målning av plåt görs ofta kompromisser eftersom takmålning är arbetsintensivt och därmed dyrt. De material som användes fram till slutet av 1800-talet kräver täta underhållsintervall som beställaren sällan accepterar. Fram till sent 1800-tal lades plåttak med svartplåt och redan att använda förzinkad plåt på byggnader som är äldre än så är en avvikelse. Dessutom godtar kulturmiljövården, befogat eller inte, ofta målning med plastbaserade färger på plåt, såväl grundfärger som slutstrykningsfärger, trots att det finns beprövade oljebaserade alternativ.

Det finns stora vinster att göra med att använda förprimad plåt och många gånger vore det klokt att använda den. Ekonomiskt sparar man in på betning eller de kostnader och problem som det medför att låta plåten åldras av väder och vind. Dessutom vinner man ett säkert målningsunderlag utan överraskningar. Fabrikspålagd grundfärg är visserligen ett sentida fenomen, å andra sidan gör den det möjligt att använda traditionella linoljebaserade slutstrykningsfärger. De val vi gör måste ställas i förhållande till värdena på den aktuella byggnaden. För många av de plåttak som behöver läggas om på kulturhistoriskt värdefulla byggnader är förprimad plåt som slutmålas med en oljebaserad färg en bra avvägning mellan kulturhistoriska aspekter och krav på problemfri målningsbehandling med rimliga underhållsintervall.

Plåtfakta

Svartplåt.Obehandlad stålplåt. Även förtennad plåt har använts i byggnadssammanhang men var ett alltför dyrt material för att kunna användas i större omfattning. förzinkad plåt. Förzinkad plåt blev vanligt som takplåt under 1800-talets sista årtionden men svartplåt användes parallellt långt in på 1900-talet. Plåten har ett skyddande passiveringsskikt från fabrik för att skydda mot korrosion av zinkskiktet, vitblemma, som uppstår om det kommer fukt mellan plåtarna när de lagras. Tidigare användes sexvärd kromat, Cr6+. Det nya passiveringsskiktet är trevärd kromat, Cr3+. Zinkskiktet bildar också ett salt under lång tid innan det är genomoxiderat vilket gör att förzinkad plåt måste målas med alkalisäker grundfärg som kan vara antingen plastfärg eller specialalkyd. Vanliga alkydfärger och linoljefärg förtvålas av zinksaltet. förprimad plåt. Plåt som från fabrik är belagd med en tunn polyestergrundfärg som fungerar tillsammans med de flesta täckfärger som används på tak. Plåten är avsedd att målas inom cirka ett år från läggning. Tillverkas för närvarande bara av Ruukki och säljs under namnet Kulturprimer. Den tillhör inte företagets storsäljare..

Utgiven i nummer:
4/2010
Författare
Magnus Henriksson

Byggnadsantikvarie med konsultverksamhet i Estland och Sverige.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in