Keramik på fasader

Kategori: Material

Stig Lodén är byggnadsingenjör och arbetar på Byggkeramikrådet.

 

Klinkerplattor är ett underhållsfritt och frostbeständigt material som passar till husfasader även i vårt klimat. Keramiska fasadmaterial har använts sedan antiken men är lika aktuella idag.


Underhållsfria fasader skapar vi med tegel men den brända leran i mer förädlad form som tätsintrad glaserad keramik ger ännu bättre egenskaper och möjligheter.

Det är naturligtvis ingen tillfällighet att det finns så många gamla hus runt om i världen med keramiska fasader. Glaserade eller oglaserade är plattornas yta underhållsfri och självstädande. Det finns inga porer där föroreningar kan få fäste, ingen statisk elektricitet kan dra till sig partiklar från luften och regnet sköljer bort det som eventuellt finns på ytan.
Glasyr, som i princip är glas, kan göras blank eller matt och antalet tillgängliga färger är närmast obegränsat. Plattornas ytstruktur kan varieras från slät till strukturerad eller med tvådimensionella, taktila reliefer. Mönster och figurer kan screentryckas med glasyr. Konstnärer kan med pensel och glasyrfärg skapa unika bilder.

Klinker och kakel

Den keramiska kvalitet som passar på fasader är klinkerplattor. De kan vara glaserade eller oglaserade, format och färg kan väljas inom breda spektra. Skillnaden mellan klinkerplattor och kakel är att klinker har ett tätt gods (kallas stengods), vilket bland annat innebär att det finns frostbeständiga kvaliteter. Kakel som har ett porösare gods, lergods, kan inte användas utomhus i vårt klimat men fungerar alldeles utmärkt på väggar i badrum och liknande. Alla som varit i Lissabon förstår lätt att i varmare klimat går det bra att använda kakel på fasader, ett faktum som gjort den portugisiska huvudstaden till ett färgsprakande kakeleldorado.
Hos oss måste glaserade fasadplattor vara av den högsta keramiska kvalitén med låg vattenabsorption. Moderna tätsintrade plattor är av porslinskvalitet och kallas i vårt land "granitkeramik", även om de inte har det minsta med naturstenen granit att göra, utom möjligen liknande egenskaper. De är hårda och extremt okänsliga för avnötning och annan påverkan.

Att förse en fasad med keramisk beklädnad kan ske med olika metoder. Plattorna kan sättas manuellt i cementbunden fästmassa på underlag av till exempel betong, puts eller murverk. Vanligt är också att plattorna gjuts fast i prefabricerade betongelement som fästs mekaniskt till byggstommen.

Uppmärksammade "keramikhus"

I Sverige har vi många utmärkta exempel på keramiska fasader även om vi inte har en tradition som i Finland där många arkitekter, inte minst Alvar Aalto, har haft stor förkärlek för keramiken. Om vi ser oss om i Stockholm hittar vi dock många exempel, större och mindre, en del iögonfallande, andra mer lågmälda och anonyma. Från 1800-talets slut är Danska huset på Arsenalsgatan mitt emot Operan. Några kvarter västerut ligger hotel Sheraton, ritat på 60-talet av arkitektfirman Ahlgren, Ohlson och Silow. Fasaden är klädd med fasadchamotte från skånska Ifö i Bromölla. I Rissne finns SE-bankens svängda byggnad av arkitekt Gustaf Rosenberg.

Huset är klätt med betongelement med Höganäs Sydneyplattor. Eriksdalsbadet har samma typ av plattor på fasaden i kombination med puts.

På Varvsholmen i Kalmar finns ett modernt exempel: ett åttavånings bostadshus vid Kalmarsund ritat av arkitekt Bo Thunberg och klätt med manuellt satta plattor av porslinskvalitet från Italien. Huset belönades med branschens Byggkeramikpris 2003.

Exempel från fjärran och förr i tiden

En internationell utblick vore helt förfelad utan den katalanske arkitekten Antoni Gaudís egensinniga och märkliga byggnader i Barcelona. Han har format böljande ytor där den hårda keramiken krossats till skärvor som bildar en färgsprakande, mjuk och lekfull mosaik.

Keramikens möjligheter och variationsrikedom har av arkitekter världen över under sekel utnyttjats för att försköna större och mindre ytor. Vi stannar upp vid världens kanske mest spektakulära byggnad. Operahuset i Sydney med sitt enorma tak som enligt upphovsmannen, den danske arkitekten Jørn Utzon, är husets femte fasad och en skulptur. Taket är täckt med en miljon skånska klinkerplattor med gråvit glasyr som reflekterar det intensiva solljuset och förvandlar miljonstadens nattliga färgspel till ett förunderligt skimmer.

Att klä väggar med bränd lera i form av keramik är inget nytt. Kring ingången till Sakkarapyramidens i Egypten finns en fris av turkosglaserade, skimrande keramikplattor tillverkade för 5 000 år sedan. Och på museer runt om i Europa finns reliefer av lejon, drakar och demoner från kung Nebukadnessar II:s palats i Babylon. De glaserade tegelliknande plattorna har samlats ihop i form av skärvor till ett jättelikt pussel vid utgrävningar för 100 år sedan på den plats där Babylon låg, nära dagens Bagdad. Ett lejon finns på Carlsbergs Glyptotek i Köpenhamn och en drake på Röhska Museet i Göteborg. De utgör välbevarade hälsningar från det babyloniska rikets storhetstid omkring 500 f.Kr.

Lästips:

Keramik i arkitekturen. Sofia Tjärnström. Byggförlaget 2003.
Kakel, klinker och mosaik. Uve Snidare. Rabén Prisma 1998.
Den nu 86-årige Jørn Utzon uppmärksammas i sommar på danska Louisiana med en retrospektiv utställning där naturligtvis operahuset ägnas stort utrymme.

Utgiven i nummer:
2/2004
Författare
Stig Lodén

Byggnadsingenjör och arbetar på Byggkeramikrådet.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in