EU och hotet mot trätjäran

Kategori: Material

Tjärning av nylagt spåntak på Utöhus sommaren 2006. Fotograf/Illustratör: Ulf Hofstadt

Det är svårt att tänka sig en svensk byggnadskultur utan trätjära. Men tjärans framtid har varit hotad. EU:s så kallade biociddirektiv innebär att sättet som tjäran marknadsförs på nu blir avgörande för om den får säljas eller ej. Thomas Erenmalm berättar här om det arbete som gjorts och görs för att vi ska kunna tjära trävirket i byggnader, bryggor och båtar även i framtiden.

Under senare tid har det inom byggnadsvårdssektorn och bland fastighetsägare och leverantörer av trätjära märkts en oro för trätjärans framtid. Det har gällt bland annat miljörisker, hälsofarlighet och framtida tillgång på trätjära. Man har även diskuterat, och under flera decennier även forskat på trätjärans effektivitet som träskydd. Beror denna effektivitet på tjärans kemiska eller biologiska innehåll och gör det att tjäran skulle kunna betraktas som ett bekämpningsmedel, en biocidprodukt?
Oron har på sistone varit befogad, eftersom rykten säger att trätjära inte får säljas efter den 1 september 2006. Detta är endast delvis sant; trätjära får inte säljas som biocid, men däremot som ytskyddsmedel.

Mycket arbete har lagts ner de senaste två-tre åren, för att identifiera vilka egentliga hot som existerar och hur dessa ska tacklas. Frågorna kring trätjäran håller nu på att besvaras och kunskapen förbättras, så vi hoppas att orosmolnen snart kan försvinna. Det återstår dock en del arbete och syftet med denna artikel är att beskriva de aktuella omständigheterna kring trätjära och informera om den närmaste framtiden.

Finns på EU-lista

Trätjära, eller rättare sagt furutjära (eng. "pine wood tar"), finns upptaget i en lista över verksamma ämnen i biocidprodukter. Listan är en bilaga till Kommissionens förordning EG (EG) nr 2032/2003 (ändrad genom Kommissionens förordning (EG) nr 1048/2005), som har direkt koppling till biociddirektivet (98/8/EC). Ämnena på listan har blivit anmälda genom ett speciellt förfarande eftersom anmälaren, oftast tillverkaren, anser att ämnet ifråga kan tillhöra någon av biociddirektivets 23 olika produkttyper (t ex råttgift, konserveringsmedel eller antifoulingprodukter). Trätjära finns anmält som produkttyp 8, träskyddsmedel. Det är oklart varför och av vem denna anmälan är gjord.

Kostsam dokumentation

För att ett verksamt ämne ska få finnas i träskyddsmedel framöver, måste det utvärderas inom EU:s översynsprogram för biocider. I samband med denna utvärdering krävs ett omfattande dokumentationsunderlag om ämnets kemiska/biologiska innehåll, verkningssätt, effektivitet, miljö- och hälsorisker med mera. Denna undersökning är mycket kostsam och informationen måste gälla för varje produktleverans.
För trätjärans del varierar i synnerhet det kemiska innehållet beroende på råvarans (tjärvedens) art och beskaffenhet, förbränningstemperaturen och förbränningens skede. Det är alltså olika innehåll från år till år, från tjärdal till tjärdal och från tunna till tunna. Varken den lilla grupp personer som tillverkar tjära på traditionellt sätt i en tjärdal eller den som får fram trätjära som restprodukt vid framställning av träkol, kan bekosta dessa omfattande och återkommande undersökningar.

En vattentät barriär

Varken tillverkare, leverantör eller någon annan aktör som hanterar tjära har dock någonsin påstått att trätjära skulle vara ett träskyddsmedel, som "på kemisk eller biologisk väg ... förhindrar verkningarna av eller på annat sätt utövar kontroll över skadliga mekanismer", som definitionen lyder i direktivets andra artikel. De som sysslar med trätjära vet att det är ett fysikaliskt verkningssätt; tjäran bildar en vattentät barriär som håller virket torrt. Det gäller bara att få fram tekniska bevis för detta.

Nordiskt samarbete

Riksantikvarieämbetet, RAÄ, har haft ett intensivt samarbete med Kemikalieinspektionen, KemI, med branschen och med systerorganisationerna i de nordiska länderna för att ta fram ett underlag som kan få Europakommissionen att formellt avföra trätjära från ämneslistorna. Syftet har varit att ta fram en gemensam ståndpunkt angående trätjärans verknings- och användningssätt, användningsområden och kulturhistoriska värde.
Arbetet har bland annat resulterat i att den Nordiska Biocidgruppen, i vilken KemI och motsvarande myndigheter i Norden ingår, låtit göra ett test för att utröna om trätjära verkligen är ett effektivt träskyddsmedel. Det är KemI som är Sveriges behöriga myndighet för biocider inom EU.

Handlingsmöjligheter

Om inga åtgärder vidtas, kommer EU-kommissionen att fortsätta att anse att trätjära är en biocid och därför besluta att det inte får "släppas ut på marknaden" som biocidprodukt om tillverkaren inte presenterar erforderliga produktfakta. Då finns två huvudalternativ: att ansöka om undantag för "viktig användning" eller att se till att den inte släpps ut på marknaden som en biocidprodukt.
Sverige har valt det senare alternativet medan övriga nordiska länder redan har valt det förra, trots att även de anser att trätjära inte är att betrakta som en biocidprodukt. Ett undantag kommer att gälla till och med 2010 och ansökan ska förnyas var 120:e dag. Detta är, anser vi i Sverige, ett alltför "försiktigt" hållningssätt, som accepterar ett felaktigt beslut. Sveriges hållning grundar sig på en tolkning av direktivtexten, som förbjuder försäljning av trätjära endast som biocid, inte som läkemedel, hudkräm, pastiller, likör eller målarfärg. RAÄ och KemI är överens om denna hållning och KemI har på sin hemsida (www.kemi.se) publicerat en förklarande text, som återges här intill.

Laboratorietestet

Nordiska Biocidgruppen beställde i slutet av 2005 av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP, ett effektivitetstest vars genomförande- och utvärderingsprocedurer följer vedertagna standarder för träskyddsmedel.
Proceduren innebar i korthet att provbitar av furuträ behandlades med tjära och snabbåldrades. Provbitarna exponerades därefter för olika rötsvampar och förvarades sedan i sexton veckor i separata behållare för "rötning". Före och efter testperioden vägdes provbitarna. Tre olika standardiserade svamparter testades på tio olika tjäror från Sverige, Norge och Finland. Som referensobjekt testades träbitar behandlade dels med en tvåkomponents lackfärg och dels med ett träskyddsmedel innehållande kopparnaftenat. I varje behållare placerades även en helt obehandlad träbit som jämförelseobjekt.
Utvärderingen, som inte är helt klar när detta skrivs, innebär att tjäran ska betraktas som biocid om den uppfyller vissa kriteria när det gäller viktförlust på grund av svampangreppet.

Test av åldrad tjära

RAÄ har låtit SP utföra ett parallellt test av naturligt åldrad trätjära, för att utröna om det finns skillnader i skyddseffekt jämfört med nybehandlade träbitar. En sådan eventuell skillnad skulle kunna bero på att flyktiga ämnen ger ett kemiskt skydd en kort tid men att detta skydd klingar av med tiden. SP fick därför ett tjärbehandlat kyrkspån som de sågade upp till provbitar och testade samtidigt med övriga. Spånet hade behandlats genom doppning i trätjära 1994 och har sedan dess lagrats i klockstapeln till en kyrka i Jämtland, ventilerat, men utom räckhåll för solljus och nederbörd.
Den första utvärderingen tyder på att den naturligt åldrade tjäran har en ringa skyddande effekt, i paritet med lackfärgsbehandlingen och även i paritet med de obehandlade provbitarna i samma behållare.

Vad händer nu?

Nordiska Biocidgruppen ska diskutera rapporten från SP vid ett möte i slutet av augusti, det vill säga efter denna tidskrifts pressläggning. Då ska man även besluta hur rapporten och testresultaten ska presenteras för EU-kommissionen.
Visar resultaten entydigt på att trätjära inte är effektivt som träskyddsmedel, borde bilagorna revideras av Kommissionen och trätjära plockas bort från listorna. Tills vidare, alltså även efter september, kan trätjära trots allt tillverkas, säljas och användas som ett ytskyddsmedel. Däremot får det inte säljas som träskyddsmedel, något som dock aldrig varit aktuellt i Sverige.

Utgiven i nummer:
3/2006
Författare
Thomas Erenmalm

Civilingenjör verksam på Riksantikvarieämbetet med samordningsansvar för bland annat byggnadsmaterial.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in