Alla tiders trä

Kategori: Material

Eken har i alla tider varit vårt största och starkaste träd. Fram till 1975 fanns ekträ med i våra byggnormer, som hållfasthets- klassat material. Detta vindfälle i Läckötrakten är ca 150 cm i diameter. Vad skulle inte det kunna användas till?

I vårt skogklädda Sverige står trähusen tätt. I så kallade stenhus finns också stora mängder trä i takstolar, bjälklag, golv, fönster, dörrar och inredningssnickerier. Men idag finns en stark tendens att välja bort trä som byggnadsmaterial. Anders Franzén menar att trä med kvalitet åter måste bli en vardagsvara.

Så här kan dagens konstruktionsvirke se ut, ingen kärna, bara ljus splintved med glesa årsringar (cirka 5 mm/år). Bilden är från en annons för ett s k syllskydd av plast – och nog behöver denna två-tum-fyra skyddas!
En bred och tunn men sprickfri furubräda som lämnats ute i regnet. Det är bara splintveden till vänster som sugit åt sig vätan.

Trä är ett material som får stor uppmärksamhet inom byggnadsvården – timmerbyggande har i vissa kretsar närmast kultstatus. Virkeskvalitet är ett ord som uttalas högtidligt och är med all rätt ett nyckelbegrepp inom vår sektor. Vi moderna byggnadsvårdare verkar ha åtagit oss att förvalta traditionen, att blåsa liv i gamla tiders syn på trä. Och nog behövs det, för i vanlig byggproduktion verkar det vara brist både på vettigt virke och kunnigt folk.

Men trä med kvalitet fanns fortfarande på 1960-talet, utan att det gjordes särskilt stor affär av det. Då kunde till exempel en vanlig villabyggare beställa kvistfri furupanel till kökstaket – något som i dag knappt går att få för pengar.

Orsak och verkan
Miljonprogrammet 1965–1974 innebar en radikal modernisering av byggprocessen. Då förvisades träet till en biroll, där det förutsattes ha ett lågt pris, och där följaktligen också kvaliteten hamnade på undantag. Kraven på virket sänktes, och kanske värst av allt, byggarna glömde bort att man ska skydda trä från fukt och väta.

Synen på träet ändrades även i andra änden av kedjan. Det framgår till exempel av det moderna begreppet skogsråvara. Avverkningen började bedrivas året runt, snabbväxande sorter prioriterades och skogsgödsling sattes i system.

Mode och kvalitet
Under 1970-talet fick furulooken fäste i folksjälen, både när det gällde inredning och möblemang, men då fick vi hålla till godo med kvistigt och kanske till och med blånadsangripet virke.

Kvalitetskraven sänktes på alla områden. När jag 1990 skulle få ny parkett efter en vattenskada i vår 50-talslägenhet, då var kvistfri ek inte att tänka på. Enligt säkra källor exporterades nämligen de bästa bitarna till Tyskland, där betalningsviljan tydligen var större.

Beror det på att dagens träd växer krokigare och får flera kvistar? Nej, men trädet har steg för steg gått från att vara en naturlig och därmed varierad råvara, som väljs och behandlas sakkunnigt i alla led, till att ses som ett okvalificerat råämne för industriell förädling.

Det är frestande att jämföra med livsmedelssektorns omvandling. Titta på hur mjölk, bröd eller kött i vårt land drabbats av en allt mer storskalig och tungrodd hantering. Hux flux är bra mat en exklusivitet, som kräver ekostämpel och automatiskt får högre pris.

Industrin vaknar
I sågverkens tidskrift Träinformation kunde jag under senare delen av 1990-talet följa hur kvali- tetsvirket fick en renässans inom industrin. Då lanserades flera tillämpningar av erfarenheter som var välkända inom byggnadsvården.

Det mest kända exemplet är nog Trifönstret. Rotstockens kärna sågades med stående årsringar, och användes på ett optimalt sätt till karm och bågar. Den naturliga impregneringen gav röttålighet, den högre styrkan möjliggjorde nättare mått för större ljusintag.

Stjärnsågning av kvistfri furu utvecklades på KTH, och blev med tiden varumärket PrimWood. Det var ett slags stavlimmad träskiva. Iggesund Timber tog fram Monolit och Quatrolit, två produkter där kärnveden användes medvetet.

En annan del av utvecklingen gällde ytbehandling. Det som väl slog bäst ut var vaxning, för att exempelvis regelvirke inte skulle ta åt sig regnvatten under byggtiden. Impregnering med linolja eller kinesisk träolja utvecklades också.

Läget i dag
Trä har fått nya roller att spela som konstruktionsmaterial, utöver regelvirke 2 tum 4. Omvärlden har förändrats, jag syftar då framför allt på miljöhänsyn och resurshushållning. Trä tillåts i stommen till flervåningshus, det byggs även bjälklag i massivträ. Men dessa projekt framstår ändå som undantag. Det kvalitetstänkande kring trä i mera vardagliga användningar som spirade för tio år sedan verkar ha gått förlorat. Varför?

Inom skogsnäringen har i dag alltför få kunskap att se, välja och optimera, vare sig det gäller träden på rot eller sorteringen vid sågen. Mekaniseringen av avverkning, sågning och sortering har gjort att närkontakten med råvaran försvåras.

De flesta initiativen som togs inom industrin på 90-talet har lagts i malpåse. Jag misstänker att orsaken är den konservativa byggnadsbranschen.

De som räknar på jobben hos våra större byggföretag kan inte de alternativa lösningarna. De räknar på det de känner till, det som produktionsledet är vana vid och kan hantera snabbt och rutinmässigt. Dessutom saknar många av de traditionellt baserade lösningarna typgodkännande eller liknande dokumentation och har inte heller ansetts lönsamma att forska på.

Samhället tillsatte en kommitté som skulle verka för sänkta kostnader i bostadsbyggandet. Den fann att slarv och svinn var orimligt stort och kostsamt. Men tänkte kommittén på värdet av högre kvalitet i standardkomponenterna, som fördyrar bygget, men blir billigt i det långa loppet? "Kvalitet" är nu en synonym för iögonfallande men ofta onödig lyx, som byggbolagen kryddar sina bostadsrättsprojekt med.

Trä med kvalitet måste åter kunna bli en vardagsvara.

Utgiven i nummer:
1/2009
Författare
Anders Franzén

är byggnadsantikvarie med egen verksamhet i Uppsala. 

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas