Material

Stenens resa genom tiden

Stenmurarna i en medeltida kyrka består av runt tretusen huggna granitblock, som vart och ett väger mer än hundra kilo. Hur hamnade de där? Per Arne Ivarsson tar oss med på en kort men hisnande resa från jordens födelse till medeltidens gudomliga geometri.

Alla tiders trä

I vårt skogklädda Sverige står trähusen tätt. I så kallade stenhus finns också stora mängder trä i takstolar, bjälklag, golv, fönster, dörrar och inredningssnickerier. Men idag finns en stark tendens att välja bort trä som byggnadsmaterial. Anders Franzén menar att trä med kvalitet åter måste bli en vardagsvara.

Vård och underhåll av masonit

Rundvik i Västerbotten är samhället som till stora delar är byggt av masonit. Här fanns nämligen den första svenska masonitfabriken. Trots att materialet nu har 60-70 år på nacken har byggnaderna åldrats väl. Västerbottens museum har studerat hur masoniten kan underhållas, repareras och renoveras.

Plåten som inte kan målas

Under de senaste åren har färgen flagnat av från tak som lagts med förzinkad plåt och målats på plats. Det är tak som stått omålade några år, tvättats och målats med beprövade färgsystem av erfarna företag på sådant sätt som tidigare har fungerat bra. Magnus Henriksson har tittat närmare på plåtproblemen.

Eterniten på väg ut ur skamvrån?

Eternit, det illa sedda byggnadsmaterialet, har nu funnits i nästan 100 år. Inte bara asbestskandalen för 30 år sedan är orsak till dess dåliga rykte, eternitplattorna har upplevts som gråa och fula av många. Men nu ökar intresset för eterniten. Allt fler ser den som ett levande och vackert material, värt att bevara på tak och fasader.

Glasbetong

Massiva glasblock har använts som byggnadsmaterial i århundraden. Ofta var det överbliven glasslagg från hyttorna som togs tillvara. Men även handblåsta glasblock har förekommit, framställda på samma vis som munblåsta flaskor. En sexkantig form användes och blocken sammanfogades sedan i bikakeform.

Om järnet i gamla hus

När våra förfäder jägarna blev bofasta samlare krävdes inte järn för byggnaderna, men då järnet började användas för vapen och livets uppehållande fanns järnets uttolkare smeden förstås redan där. Smeden har i alla tider varit lite före sin tid, ett slags bygdens uppfinnarjocke. Han antingen fann på själv eller snappade upp sådant som behövdes. Ganska snart, kan man gissa, byttes lädergångjärnen hos de forntida stormännen ut mot smidda järngångjärn. Gärna vackert utsirade.

Lerbundna byggmaterial - då, nu och i framtiden

Lerjordsbyggen har haft låg status och kunskapen om de olika lerteknikerna dog nära nog ut i samband med inflyttningen till städerna vid förra sekelskiftet. Men i dag upptäcker allt fler fördelarna med ett material som är lättåtkomligt, förlåtande och som rätt använt kan stå i många århundraden

Traditionell och modern puts

Traditionell puts öppnar för en rad vackra och hållbara arkitektoniska uttryck. En jämförelse med modern puts blir lätt pinsam, även för byggsektorn. Per Arne Ivarsson förespråkar traditionell puts och undrar om de naturligt hydrauliska brukstyperna inte hamnat lite i skuggan av luftkalkbruken?

Att verka men inte synas

Att se skiftningarna i ett munblåst fönsterglas är en skönhetsupplevelse som blir alltmer sällsynt i takt med att äldre fönster byts ut mot högisolerande planglas. Stephan Fickler har tagit en noggrannare titt på hur sådana tillverkas och berättar här om det munblåsta glaset.

Linné på tapeten!

En anonym kändis på hemmaplan men en botaniker av ofantligt stora mått utanför landets gränser. Ja, det är faktiskt så man måste beskriva Carl von Linné. För inte talas det mycket om Linné till vardags, trots att hans stadiga blick iakttar oss dagligen från 100-lappen. I Sverige är tre av tio helt okunniga om den man som redan under sin levnadstid nådde vida berömmelse för sitt klassifikationssystem av växter.

Betong - som i Bredäng

Byggandet av Bredäng på 60-talet blev starten i Stockholm för seriebyggande med nya metoder för betonggjutning. Få förändringar har skett sedan området stod klart men större underhållsåtgärder börjar nu bli aktuella. Puts och betong har klarat sig bra, men alla accepterar inte den patina de fått. Måla eller inte måla är frågan?

EU och hotet mot trätjäran

Det är svårt att tänka sig en svensk byggnadskultur utan trätjära. Men tjärans framtid har varit hotad. EU:s så kallade biociddirektiv innebär att sättet som tjäran marknadsförs på nu blir avgörande för om den får säljas eller ej. Thomas Erenmalm berättar här om det arbete som gjorts och görs för att vi ska kunna tjära trävirket i byggnader, bryggor och båtar även i framtiden.

Gör det själv: Revetering för amatörer

Lita på kalkbruket. Rätt använt blir det hårt utan inblandning av cement! Och fast det ligger tungt och formlöst i baljan låter det sig villigt fäktas på en murad vägg. Annars krävs hjälp av nät, pliggar eller vassmatta. - Du kan reparera ditt reveterade hus själv. Annorlunda än att laga träpanel, men inte svårare. Av Måns Hagberg.

Lerklining i timmerhus

Att klä väggarna i timmerhus invändigt med lera är ett beprövat sätt att förbättra inomhusklimatet. Leran minskar draget och bidrar till bättre fuktbalans. Leran är även ljuddämpande och brandhämmande. Metoden fungerar lika bra idag.

Pionjärinsatser i betongens barndom - Konstruktionsbetongens historia 1890-1950

Samuel A Berg berättar här om konstruktionsbetongens fantastiska utveckling - från otympliga grundkonstruktioner via det monolitiska byggnadsverket till smäckert svävande broar och torn. Kunskapen kom söderifrån via Danmark med tyngdpunkten i Österrike, Tyskland och Frankrike. Exemplen är i de flesta fall hämtade från hans kommande avhandling, History of reinforced concrete.

Spår i sten - berättar om vårt äldsta kulturarv

Sten är det mest beständiga byggnadsmaterial människan använt genom historien. Men även om traditionen att bygga i sten varit obruten har vi tappat kunskap på vägen. Det gäller exempelvis ytbehandling och bemålning av sten, men också själva stenhantverkets historia. Tord Andersson ger här en exposé över vårt byggande i sten.

Hus sprungna ur jorden

När folkskolläraren Lars Petter Norrgren på 1920-talet byggde ett hus med väggar uppförda av samma lerjord som huset stod på, drog grannarna på munnen. Nära 90 år senare tog hans sonson Flemming Norrgren initiativ till att bygga tre liknande hus och utnämndes till årets byggnadsvårdare. Eva-Rut Lindberg berättar historien om tre generationer lerjordsbyggare i Halland.

Lera - världens bästa byggmaterial?

Lera är ett av världens bästa byggnadsmaterial. Kanske en fjärdedel av jordens befolkning bor i någon form av lera eller jordhus. I årtusenden har människor byggt hus åt varandra och åt sig själva. Kunskapen bygger på mångtusenåriga traditioner och man bygger för människor, med mänskliga behov och mått.

Betong Från hatobjekt till konstsubjekt

Många betraktar betong som ett av de hemskaste och fulaste material som finns. Kanske inte så konstigt med tanke på i vilka sammanhang det använts under de senaste hundra åren. Alla tillmälen som intimt förknippas med detta material har hjälpt till att – enligt mitt tycke – delvis orättfärdigt smutsa ned materialet.

Allt kakel är inte kakel

Plattor av keramik, bränd lera, har tillverkats i tusentals år. Vi har dem på väggar och golv i badrum och kök. Vi ser dem på fasader, på golv i offentliga byggnader, i bassänger. Till vardags kallar vi väl ofta alltihop för kakel. Men byggkeramik kan indelas i olika grupper beroende av råvaror, tillverkningsteknik och egenskaper.

Carlsdals bruk - kunglig hovleverantör av gjutjärn

Det började i Stockholm i november år 1740. Carl Hårleman var överintendent i Carl Gustaf Tessins frånvaro, och ansvarig för att bygget av det kungliga slottet i huvudstaden skred framåt. Det var åtskilliga inredningsdetaljer i slottet som skulle ritas och beställas; allra helst skulle de tillverkas i Sverige av svenska råvaror.

Formsatt utan betong


1700-talets energikris i Europa drev fram nya byggtekniker. Lera och kalk kunde ersätta timmer och trä och hejda den hotande skogsbristen. lars allan palmgren berättar här historien om stöphus och stampjordhus - byggmetoder som fanns före betongen. I och med dagens engagemang för kretsloppsanpassat byggande väcker stamp-jords-metoden intresse igen.

Kalk är inte bara kalk

Ren kalk kan vara allt annat än ren. Men orenheterna förbättrar ibland kalken, så att den får hydrauliska egenskaper, dvs. hårdnar och binder under inverkan av vatten.

Puts på trä - en beprövad teknik

Att klä trä i puts är en väl utprovad teknik, använd under mer än 200 år. Rätt utförd kan den ge huset en varaktig och vacker fasad.
Axel R. Unnerbäck vet mer om hur man kan få de båda oförenliga materialen trä och puts att trivas tillsammans.

Sten och såpa hör ihop

En stenyta tål att slitas på. Den är lättstädad eftersom sten är ett hårt material. Men det är ändå poröst och sugande och kan fläckas av fett och skadas av syror och salter.

Hårda fakta om svensk stenindustri

Vid sidan av trä är sten det äldsta byggnadsmaterial vi har i Sverige. Man kan tycka att vi genom århundradena borde ha lärt oss hur man vårdar och underhåller stenen för framtiden. Men hur ser det ut i dag? Rolf Danielsson berättar om svensk stenindustri och dess utmaningar.

Fasadmosaik kan omfogas och bevaras

Fasadmosaik har ofta ersatts av andra material vid renovering, utan hänsyn till husets ursprungliga kvaliteter. Johanna Hadmyr berättar här hur man i stället kan göra när mosaikbitar eller hela sjok har lossnat.

Kalkfärg till vardags

De kalkavfärgade fasaderna är idag en minoritet i våra stadsmiljöer. Kalkfärgen används nästan uteslutande på byggnadsminnen och annan värdefull bebyggelse. Men fram till mitten av 1900-talet var kalkfärgen det vanligaste på putsfasader, från de enklaste gathusen till de ståtligaste stadspalatsen. Med erfarenhet från ett nyligen avslutat projekt spår Johanna Hadmyr en renässans för kalkfärgen även i den vardagligare bebyggelsen.

Att reparera betong

Betong är ett byggnadsmaterial med mycket god beständighet. Detta beror bland annat på betongens höga alkalitet (basisk, pH-värdet är större än 13) och en fortgående hydratation (cementets reaktion med vatten) av cementkornen i betongen. Båda dessa fenomen leder till en ökning med tiden av såväl hållfasthet som täthet och därmed också beständighet.

Ge inte upp! - Visst går det att renovera smide och gjutjärn

Gamla hus brukar ha många synliga järndetaljer. Hos de mer ordinära husen rör det sig mest om fönster- och dörrbeslag och lås, men ibland kan man också hitta mer fantasifullt utformade smidesdetaljer som vindflöjlar. Elegantare hus kan ha räcken av smide eller gjutjärn, men också andra gjutna arkitekturdetaljer som till exempel kolonner. I trädgårdarna finns grindar, staket och blomsterurnor.

Keramik på fasader

 

Klinkerplattor är ett underhållsfritt och frostbeständigt material som passar till husfasader även i vårt klimat. Keramiska fasadmaterial har använts sedan antiken men är lika aktuella idag.

Mosaikkonservering i Körkarlarnas bad

Hur restaureras de känsliga antika mosaikerna, som finns så många av i Italien? För att få svar på den frågan for bebyggelseantikvarie Anna Birath till den gamla romerska hamnstaden Ostia. Där deltog hon i ett projekt för att återställa mosaiker i det så kallade Körkarlarnas bad. Här var det tandläkarbestick och skalpeller som gällde som verktyg.

Revetering - En nöjsam nyttighet

Smedbostäderna vid Stora gatan i Lövsta bruk reveterades 1754-61. De är ett av de tidigaste kända exemplen på en bredare användning av tekniken. Husen, som var byggda i opanelat liggtimmer på 1720-talet, spritputsades och avfärgades med gulocker, hörnlister och fönsteromfattningar slätputsades och vitkalkades, nästan som på ett stenhus. Reveteringen gav dessutom en effektiv isolering mot drag och kyla, varför tekniken förenar trähusets goda värmeegenskaper med stenhusets vindtäthet. Revetering gav status, boendekomfort. och brandskydd.

Underhållsfritt - en omöjlig dröm

Är möjligen begreppet "underhållsfritt" lika lockande och säljande i dag som på det framstegsoptimistiska 50-talet? En snabbkoll bland 92 000 träffar på Google tyder i alla fall på det. En stor del av träffarna handlar om byggnadsmaterial... Men drömmen om det underhållsfria är lika omöjlig som evighetsmaskinen, skriver Ulf Palmenfelt.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas