Tilläggsisolering och fuktproblem

Kategori: Isolering

Mögelskada på vinden efter tilläggsisolering av bjälklaget.

När byggnader ska energieffektiviseras brukar fokus ligga på att täta husen och förbättra isoleringen. Variationen av metoder och produkter är stor och de flesta diskussioner handlar om vilket isoleringsmaterial som är det bästa. Ofta får vi höra att »fel isolering kan ge fukt«, men vilka är egentligen riskerna med tilläggsisolering? Johan Mattsson tar upp några av dem.

Omfattande angrepp av mögelsvamp på undersidan av en träfiberskiva i ett tilläggsisolerat bjälklag
I ett nyligen isolerat bjälklag har kombinationen av en något lägre yttemperatur och ett mögelbenäget material gett en kraftig tillväxt av mögelsvamp
Mögelticka i tilläggsisoleringen i yttervägg.

För att förstå hur en tilläggsisolering skul­ le fungera i ditt hus, behöver du kunskap om hur byggnaden har fungerat tidigare och hur den fungerar idag, under normala för­hållanden. Genom att undersöka fuktkritiska konstruktioner och material i huset, kan du få veta om det finns särskilda riskområden avse­ende ventilation, fuktbelastning eller etablerade svamp-­ och insektsskador, som du måste ta hän­syn till. En okritisk tilläggsisolering, utan ingå­ende analys av husets egenskaper och använd­ning, är riskabelt.

Framtidens osäkerhet

Det är ingen som vet hur fukt­- och temperatur­belastning på en byggnad kommer att bli i fram­tiden eftersom både yttre och inre förhållanden kan och troligen kommer att förändras. Klimat­förändringar innebär inte bara några grader varmare klimat. Det är även en risk för ändrat nederbördsmönster, slagregn och långa perioder med hög relativ luftfuktighet.

Minskad värmeutstrålning ut i konstruktio­nerna kan leda till lägre temperatur i bland annat ytterväggar och bjälklag. Konsekvensen är en läg­ re temperatur på ytor som därmed torkar lång­ sammare efter nederbörd och kondensering. Ris­ken för tillväxt av först och främst mögelsvamp, men även rötsvamp ökar därmed betydligt.

Förändrade förhållanden kan ge problem

Vid bruks-­, konstruktions-­ och klimatföränd­ringar, ändras byggnadsfysiken. Det kan vara ofarligt, men ibland uppstår kritiska fuktsitua­ tioner och en rad olika problem. Några föränd­ringar innebär bara en kosmetisk skada, orsakad av själva åtgärden, och påverkar inte byggnaden i stort. I andra fall ändrar man byggnadsfysiken på så sätt att man riskerar svampangrepp.

Ett enkelt, men vanligt exempel är isolering av bjälklag mot krypgrund. Åtgärden ger en var­mare golvyta, men samtidigt blir undersidan av bjälklaget kyligare. Faran är att den vattenånga i uteluften som blåser in i krypgrunden om som­maren, kondenserar mot den kalla ytan. Tillväxt av mögelsvamp på de våta materialen kan däref­ter påverka inomhusklimatet både i form av lukt och oacceptabel spridning av mögelsvampsporer.

I andra hand kan också insektsangrepp före­komma. Vid en undersökning av husbockskador i en samling gamla byggnader på Vestlandet i Norge, visade det sig att den mest aktiva skadan var i den del av sydväggen som var tilläggsisole­rad. Temperaturmätningar visade att det i just detta område var extra varmt i virket eftersom isoleringen hindrade luftcirkulationen mellan ytterväggspanelen och timmerväggen.

Materialegenskaper ofta lite kända

Det är inte alltid lätt att ta reda på vilka egen­skaper olika byggnadsmaterial har. Analyser visar ibland att materialen har helt andra egen­ skaper än de som tidigare var kända. En anled­ning är att det sker en kontinuerlig förändring av sammansättningen hos etablerade produkter. Det introduceras många nya byggnadsmaterial där erfarenheter från långtidsexponering helt saknas. Dessutom är en del material utvecklade och testade under annorlunda förhållanden än vad som gäller i verkligheten.

Ofta krävs av konsumenten att hon/han är mycket väl insatt i hur och var materialen och produkterna bör användas. I samband med om­ och påbyggnad och inte minst tilläggsisolering används ofta produkter på ett oreflekterat sätt, utan kunskap om risken för skadeutveckling.

Skillnad mellan teori och verklighet

Trävirke förekommer nästan alltid i äldre hus. Därför vet vi ganska mycket om virkets egenska­per och vilka skador som förekommer på trä under varierande fuktbelastning. Skivmaterial, vindspärr och isolering är några av de produkter som ofta har tillkommit i äldre konstruktioner under senare tid. Hur dessa tål fuktbelastning är mindre känt. Som jag nämnde tidigare baseras do­kumentationen av produkternas egenskaper i regel på teoretiska beräkningar och i enstaka fall, laboratorieförsök. Exponering under verkliga för­ hållanden kan ge andra effekter än förväntat.

Ett exempel är moderna skivmaterial som har andra egenskaper än massivt virke. Eftersom vedcellerna delas upp och ligninet till stor del tas bort i samband med produktionen, består ski­vorna huvudsakligen av, för mögelsvamp, lättåt­komlig och lättnedbrytbar cellulosa. Erfarenhet från skadeundersökningar visar att en perma­nent hög relativ luftfuktighet under tre till fyra veckor kan vara tillräckligt för etablering och tillväxt av mögelsvamp i en sådan omfattning att saneringsåtgärder blir nödvändiga.

Ett annat exempel på att verkligheten kan uppföra sig annorlunda än teorier är de problem som kan uppstå vid tilläggsisolering, där isole­ringen fungerar som en extra näringskälla för svamp. Äkta hussvamp kan nämligen utnyttja järntillsatsen i en del mineralullstyper i samband med nedbrytningen av angränsande virke. Effek­ten är dels att själva isoleringen bryts ned av svampen, dels att skadeutvecklingen kan gå be­tydligt snabbare än förväntat. För att undvika att det sker, måste man kontrollera konstruktio­ nerna noggrant för eventuella rötskador innan de tilläggsisoleras.

Isolering av ytterväggar och bjälklag

Invändig isolering av ytterväggar är fukttekniskt ogynnsamt. Det uppstår gärna ett temperaturfall ut i väggen, vilket innebär risk för fuktproblem i den ursprungliga delen av ytterväggen. Om bra ventilation saknas, kan svampskador och även insektsangrepp uppstå.

Det är bättre att isolera ytterväggen på utsi­dan, även om det betyder mycket arbete och en eventuell förändring av fasadens utseende. Åt­gärden innebär att ytterväggspanelen tas av, man läktar ut, isolerar och lägger tillbaka pane­len med vindspärr och luftskikt bakom panelen. En snabbare variant är att borra hål i ytorna och blåsa in isoleringsmaterialet i hålrum i väggkon­ struktionen, där så är möjligt. Då sparar man material, men går samtidigt miste om möjlighe­ten att kontrollera och åtgärda gamla svampangrepp i syllstockar och ytterväggarnas nedre del innan de isoleras.

Etablerade skador och nyetablering av skador

Vid undersökningar av gamla hus, hittar vi ofta små, oproblematiska rötskador, bland annat av äkta hussvamp. Dessa skador utvecklas ofta mycket sakta och vid helt torra lägen sker ingen tillväxt. Flera rötsvamparter har emellertid möj­lighet att överleva torra perioder och vid en ny fuktbelastning kan de fortsätta att växa. Vid en okritisk tilläggsisolering kan fuktsituationer uppstå och innebära en snabb vidareutveckling av redan etablerade svampskador. På grund av förändringen i byggnadsfysiken uppstår pro­blem även om själva isoleringsmaterialet inte är mögelbenägen.

Helt nya skador och angrepp uppstår ofta i samband med isolering av bjälklag mot en kylig källare eller krypgrund. Kombinationen av att den kyliga undersidan av bjälklaget och moderna, mögelbenägna material, leder lätt till omfattan­ de mögelsvampskador. På grund av luftström­mar upp från källare och krypgrunder, särskilt under den kalla årstiden, sprids mögelsvamp­ sporer och luktproblem in i bostadsutrymmena. Efter en längre tids fuktbelastning kan man även registrera skador av rötsvampar, särskilt så kall­ lade skinnsvampar och källarsvamp.

Träskadeinsekter och andra smådjur kan ut­ nyttja en förändring i byggnadsfysiken. Välkän­ da arter som strimmig trägnagare och husbock kan ha en klar fördel av en högre relativ luftfuk­ tighet eller högre temperatur. Blir det fuktigare i luft och virke, ökar dessutom förekomsten av till exempel stövsländor, skalbaggar, gråsuggor, tusenben, kvalster och spindlar. Eftersom de­ lever av antingen vått virke, mögelsvamp eller varandra, indikerar en ovanlig förekomst av dessa djur att det troligen är kritiskt fuktigt i angränsande konstruktioner.

Vad händer med inomhusklimatet?

Vi tillbringar nästan 90 % av dygnet inomhus och är därför mycket beroende av en bra luft­ kvalitet. Det förutsätter att ventilationsluften som kommer in inte är förorenad och att eventu­ella föroreningar som produceras inne kan väd­ras ut. Om detta inte fungerar, blir man expone­rad för olika föroreningar som i varierande grad påverkar vår hälsa.

Många bostäder är baserade på en självdrag­sventilation, där tilluften kommer via enstaka väggventiler samt otätheter i väggar och golv.
I den kalla årstiden ger temperaturskillnaden mellan ute­ och inneluften ett bra, naturligt självdrag, medan det om sommaren är en betyd­ligt sämre effekt. Detta löser vi med att vädra mer med fönster och dörrar, samtidigt som vi vistas mer utomhus. Olika energieffektivise­ ringsåtgärder omfattar gärna att man tätar bätt­re i sprickor i väggar och bjälklag samt runt fönster. I bland byggs även väggventiler in, men oftare är det inga ventiler i väggarna.

Med tätare konstruktioner reduceras genom­ strömningen av luft. Andra åtgärder ger samma effekt, till exempel om man monterar en fläkt som endast sporadiskt är i drift i ventilationska­ naler i kök och badrum. I samband med byte av fönster i en lägenhet i en tegelstensbyggnad, sjönk luftväxlingen från 0,5/timme till 0,07/timme vil­ket är helt oacceptabelt. Detta hade inget sam­band med vilket slags produkt som användes runt fönsterkarmarna. Det blev helt enkelt för tätt.

En annan företeelse som ofta förekommer i samband med tilläggsisolering är montering av värmepumpar. Dessa är bra med tanke på att spara energi, men eftersom de inte tillför någon friskluft, kan de ytterligare förvärra inomhuskli­ matet med tanke på bristande luftväxling.

Vad gör man? Skynda långsamt!

Innan man tilläggsisolerar eller gör andra ingrepp är det viktigt att skaffa sig kunskap och förståelse för hur byggnaden fungerar med tanke på fuktig­het, temperatur och luftströmmar. Dessutom måste det klarläggas om det finns särskilda fukt­ tekniska problem eller svampskador att ta hänsyn till. Trånga krypgrunder och oåtkomliga kon­struktioner gör det ibland svårt att få en komplett översikt men med tekniska hjälpmedel och meto­der går det ändå att bilda sig en god uppfattning av läget. Sök information och råd hos neutrala instanser och ta god tid på dig att bedöma de oli­ka problemställningar som har uppstått.

Utgiven i nummer:
1/13

Byggnadskultur 2013 - 1

Byggnadsvård och hälsa!

Författare
Johan Mattsson

 är mykolog och forskningschef på Mycoteam AS

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas