Isolering i praktiken (2) - Frågor och svar

Kategori: Isolering

Behövs tilläggsisolering? (Används huset som sommarstuga eller permanentbostad?) Tål huset att isoleras? (Det kanske skulle fördärva utseendet, tappa »ansiktet«, förlora stilen.) Ska huset isoleras utvändigt eller invändigt? (Vilket ändrar minst på utseendet, har störst energieffekt?) Leif Berggren och Anders Franzén besvarar frågor om tilläggsisolering.

Radhus från 1950-talet

Jag har ett radhus i Stockholm byggt på 1950-talet. Från ett franskt fönster (går ända ner till golvet) drar det, så vi funderar på att göra om det till ett vanligt fönster med trävägg under. Hur varmbonar vi väggen?

Det framgår inte om fönstret är otätt eller om det är kallraset som upplevs som drag. Eftersom huset är byggt på 1950-talet utgår jag från att det är fråga om kopplade bågar.

Att vanställa det franska fönstret genom att göra en bröstning känns inte som någon bra idé.
Om fönstret är otätt är det lätt avhjälpt med moderna tätningslister, förutsatt att det inte är skevt. Gångjärn och låsanordning (spanjolett) måste också ses över för bästa funktion. Undersök också drevningen runt karmen.

Kallras kan vara svårare att bemästra utan att förändra utseendet. När det gäller ordinära fönster sitter ju radiatorer under dessa, just för att motverka kallras.
I det här fallet kan man kanske tänka sig en fristående elradiator under den kalla årstiden. Ett smartare sätt att bekämpa kallras är att montera lågemissionsglas, som håller kvar värmen i rummet.
Antingen byts ytter- eller innerglaset ut, och då minskar värmeförlusten med en tredjedel, eller så låter man en fönsterspecialist montera detta glas som tilläggsruta. Då kommer endast halva värmemängden att kunna smita ut genom fönstret. Ljusinstrålningen minskar däremot med bara 5-6 procent. Glaset är dyrt jämfört med en vanlig ruta, men det skulle också kosta att göra om till fönster plus vägg!

Ett sista ord handlar om ventilationen. Kanske är frånluften effektiv via köks- och badrumsfläkt eller öppen spis. Om bostaden dessutom har två våningar är luftgenomströmningen ännu större. Om det samtidigt är ont om friskluftventiler så tar sig ny luft in där den kan i form av drag vid dörrar, fönster eller andra otätheter. Detta förebyggs genom att sätta in ställbara ventiler i yttervägg, t. ex. klaffventiler.

Sommarhus

Vårt sommarhus har fått extra isolering på vinden. Ska det vara någon vindtät papp eller diffusionsspärr över lösullen?

Förr i tiden fanns vare sig vindtät papp eller avsiktligt ordnad ventilation på kallvinden. Inte heller fanns det några diffusionsspärrar annat än av misstag.

När mineralullen gjorde sitt intåg och bland annat lades på vindsbjälklaget, försågs den med en tunnare, pappklädd matta högst upp. Mineralullen krävde också att det monterades en diffusionsspärr närmast det varma utrymmet. Ovanpå isoleringen får inget diffusionstätt material anbringas.

I sammanhanget kan nämnas att det i ett icke permanent uppvärmt fritidshus ej bör förekomma någon form av diffusionsspärr, alltså ångtätt skikt. Under vissa omständigheter uppstår ångvandring åt motsatt håll, vilket kan resultera i kondensation och nedfuktning i konstruktionen.
I dag föreskriver ingen tillverkare vindtätning ovanpå bjälklagsisoleringen. Om takfoten är ventilerad så gäller det att lösullen inte fylls på så att den täpper till luftspalterna.

Vindskupor

Vi vill inreda vinden på ett hus beläget i Mälardalen. Huset är brädpanelat med regelstomme och sågspånsfyllning i väggarna. Vinden har gavelfönster och tre smala fönsterkupor med tunna panelväggar. Isolerar vi kuporna ut- eller invändigt? Det skulle bli klumpigt med rekommenderad isoleringstjocklek. Finns det något alternativ till lösull eller vanliga skivor?

Om jag tolkat frågan rätt är det endast vindskuporna som väckt funderingar. Dessa uppges som smala och torde alltså vara ganska nätta till formatet.
Den väggyta som avses är marginell om man beaktar hela vindsvåningen. Jag tycker inte att det är nödvändigt med en isoleringstjocklek enligt dagens krav. Dessa resurser kan man lägga på annan plats, vilket också är fullt tillåtet enligt dagens byggnormer.

En isoleringstjocklek om 95-120 mm bör vara tillfyllest i dessa väggar. Isoleringen skall placeras på insidan för att inte förstöra proportionen på kupan, särskilt med avseende på taksprången.
Naturligtvis finns det alternativ till lösull och vanliga skivor. Det sistnämnda antar jag står för mineralullsskivor. Ett annat effektivt modernt material är cellplastskivor. Det finns även mera naturnära produkter, i dag tillverkas isoleringsskivor av både träfiber och linull.
De sistnämnda innehåller så vitt jag vet inga tillsatser, medan träfiberskivorna kan innehålla ammoniumpolyfosfat eller natriumsilikat. Det sistnämnda i vattenlösning är detsamma som vattenglas och är att föredra.

Mangårdsbyggnad

En mangårdsbyggnad i Östergötland, byggd i timmer på 1830-talet, har stått obebodd i åratal men rustas nu. Golven i bottenvåningen ligger direkt på marken och är i så dåligt skick att de till stora delar måste bytas ut. Det finns ju ingen trossbotten och ingen luftning under golvbrädorna. Hur ska golven isoleras?

Att golvbjälklaget är dåligt efter närmare 170 år är kanske inget att förundra sig över. Den period huset har stått obebott är sannolikt avgörande för nuvarande status.
Frågan är komplicerad då det inte framgår om energibesparing eller bevarandet av traditionell byggteknik är det primära.
Gäller det sistnämnda skulle jag vilja föreslå att man använder sig av samma konstruktion som den ursprungliga, i synnerhet om huset kommer att uppvärmas permanent.

Ett nytt bjälklag med trossbotten och fyllning, s.k. torpargrund, är naturligtvis ett alternativ. Här måste man emellertid tänka på att inte överisolera bjälklaget, då ett visst värmeläckage är av nöden för att hålla marken torr. Utrymmet under bjälklaget får ej heller vara för stort eller innehålla för stora ventilationsöppningar mot uteluften. En förutsättning är också att huset är högt beläget och att marklutningen är rätt.
Nämnas kan, att uteluftventilerade, moderna krypgrunder skapar stora, fuktrelaterade problem och rekommenderas ej i dag av initierat branschfolk. Man kan också komplettera den traditionella konstruktionen med ett pålitligt modernt material, Leca - se vidare svaret nedan under rubriken Sommartorp!

Sommarstuga

Vi har en sommarstuga från 1926 som är ombyggd för 20 år sedan. Stugan är byggd med regelstomme och panelväggar med kuttersån/sågspån i mellanrummen. Väggarna är tilläggs isolerade med 70 mm mineralull och tillhörande plastfolie efter konstens alla regler. Golvet har vi låtit tillläggsisolera med ekofiber eftersom sågspånen hade sjunkit ihop och inte längre fyllde utrymmet. Vi tycker ändå att det drar. Vad göra?

En gammal regelstomme med kutter-eller sågspånsfyllning innebär att 20-30 cm i väggarnas överdel saknar fyllning. Detsamma gäller för fönsterbröstningarna, dock med något mindre sjunkning. Möjligtvis kan kallras från dessa partier upplevas som drag. Facken bör alltså fyllas upp med samma material, alternativt organisk lösull.
Att bjälklagets undersida är tätad mot luftrörelser är viktigt, då isoleringsverkan bygger på innehållet av stillastående luft. Särskilt viktigt är detta om huset står på öppen plintgrund eller om det finns stor ventilationsarea. Undersöktes detta då bjälklaget tilläggsisolerades?

Kanske finns det utrymme att applicera ett vindtätt skikt under bjälklaget.
Om byggnadens väggar står på golvbjälklaget brukar förbindelsen mellan syll och bjälklag vara en svag punkt, där det kan uppstå drag.
Vidare bör undersökas om fönster och dörrar har god passning och är tätade, samt att karmarna är ordentligt drevade. Ventilationen kan också ha betydelse i sammanhanget. Se svaret ovan under rubriken Radhus från 1950-talet!

Tvåvåningsvilla

Vår tvåvåningsvilla som är byggd 1935 i ett litet samhälle i Mälardalen är byggd med stående plank i ytterväggarna. Väggarna saknar egentlig isolering men är reveterade utvändigt. Huset drar mycket olja. Hur ska vi värmeisolera huset? Bjälklagen förstås - men väggarna? Ut- eller invändigt?

Spontant utbrister jag: Tilläggsisolera inte ytterväggarna! Det här förefaller vara ett trevligt hus med en konstruktion som jag har mycket goda erfarenheter av. En reveterad plankstomme är vindtät och fungerar mycket bra ur fukttransportsynpunkt.

Att det är fråga om kalkputs står helt klart, men vilken putsbärare den hänger på är okänt. Kanske är det rörning eller spräckpanel eller kanske spiktegel. Det kan ju också vara träullsplattor, som då har en isolerande verkan. Jag gissar att fasadputsen är i gott skick och kommer att så förbli i många år. En utvändig tilläggsisolering kommer att förändra hela husets karaktär och blir dessutom mycket kostsam. För mig är det ett otänkbart alternativ.

Traditionell puts är ett långlivat och nästan underhållsfritt material, framför allt om man jämför med en ny träpanel.
En invändig isolering är tänkbar, men riskabel. Anledningen är att daggpunkten, alltså den lägsta temperatur fuktig luft kan anta utan att den bildar kondens, flyttas inåt i väggen. Detta kan leda till frostsprängning vid köldperioder. Jag är därför benägen att avråda helt från tilläggsisolering av ytterväggarna, som i allmänhet inte är den största boven i dramat.
Tilläggsisolering av vindsbjälklaget är det som ger mest för pengarna. Finns det många fönster kan en isolerruta eller lågemissionsglas i befintliga bågar göra underverk, se svaret om radhus ovan. Byte av oljepannan, om den är gammal och har låg verkningsgrad, kan spara mycket energi.

Sportstuga

Skall det vara plastfolie som marktäckning under vår sportstuga, som står på plintar. Tjänar man på extra isolering av golvbjälklaget, som är åtkomligt underifrån, från krypgrunden. Vad ska man välja för material och hur utförs arbetet?

Om det är fråga om en öppen plintgrund gör en marktäckning med plastfolie vare sig någon nytta eller skada. Här blir lufttemperaturen ungefär samma som ute, vilket också gäller den relativa fuktigheten. En öppen plintgrund vållar sällan några problem och bjälklaget kan förses med isolering efter gottfinnande. Om utrymmet under tillåter detta kan tilläggsisoleringen ske därifrån.
Det enklaste sättet är att använda styva skivor, markskivor av mineralull eller cellplast, som skruvas direkt mot undersidan av bjälklaget. En annan möjlighet är att sala på golvbjälkarna och mellan dessa stoppa i ytterligare isoleringsmaterial, varefter man får göra en ny blindbotten av lämpligt material, exempelvis skivor eller råspont.

Om plintgrunden är igenbyggd och ventilerad har man något som kan betecknas som en uteluftventilerad krypgrund. Här varierar temperaturen med årstiderna och plastfolien gör nytta genom att hindra markfukten att stiga upp mot bjälklaget.
Den här typen av grundläggning kan ställa till stora problem, då det under sommarhalvåret kan kondenseras stora mängder vatten.

Ett sätt att tilläggsisolera här är att förse bjälklagets undersida med ett heltäckande lager av falsade cellplastskivor. Man får då samtidigt ett visst skydd mot skadlig kondensation.
Svaret på frågan om man tjänar på att tilläggsisolera beror på hur god isolering man redan har.
Att skydda befintlig isolering för onödiga luftrörelser har i allmänhet större effekt än att öka isoleringstjockleken.

Sommartorp

I mitt sommartorp lade vi om golvet i förstugan i samband med ombyggnad av trappan till övervåningen. Vår snickare lade leca mot marken och fyllde upp med Gullfiber mot golvbrädorna. Grunden är inte luftad. Är detta den bästa metoden att varmbona golven i ett gammalt hus? (Förr var det bara jord, sand och boss under golvet.) Jag har hört att kolstybb ska vara ett lämpligt material som man använde förr. Vad är det?

Lättklinker i lösform (Leca) är en bra ersättning för den gamla fyllningen. Lättklinkern är nämligen isolerande, samtidigt som den inte är kapillärsugande (förutsatt att den är ren och ej bemängd med småpartiklar).
Gullfiber är däremot olämpligt att lägga på det här viset, då den lätt tar åt sig fukt och ogärna släpper den ifrån sig. Om man väljer något annat än mineralull kan det här vara ett gångbart sätt, såvida det inte rör sig om en kulturhistoriskt värdefull byggnad.
Kolstybb är spill från träkolstillverkningen. Det användes som isoleringsmaterial bland annaat därför att det inte kan ruttna och inte uppskattas av skadedjur.

Glasveranda

En 20-talsvilla i Bromma har en glasveranda intill köket, som vi gjort om till matrum. Väggarna består ju mest av fönster men golvet har vi tilläggsisolerat underifrån. Kan man göra något mer? Kallt på vintern och varmt på sommaren.

När det gäller en glasveranda från 1920-talet får man anta att det rör sig om enkla bågar utan innanfönster. Lågemissionsglas kan också var på sin plats - se "Radhus från 1950-talet" ovan!

Glasverandan var ju från början inte tänkt att vara uppvärmd.
Tillverkning och montering av innanfönster bör alltså lösa problemet med kylan. Det finns belägg för att fönster med enkla bågar som förses med innanfönster, och tätas på rätt sätt, får ungefär samma värden som ett modernt treglasfönster.

Vill man motverka effekten från solinstrålningen under sommartid finns speciellt glas för detta. Man mister dock den positiva effekten av eventuell solinstrålning under den kalla perioden. Enklast är nog att sätta upp vita gardiner eller rullgardiner, frihängande persienner kan också var en lösning. Observera att under den kalla perioden kan rullgardiner och persienner dras ned nattetid för att hindra värmen från att stråla ut. Ett sätt att sänka temperaturen sommartid kan vara att göra flera fönsterbågar öppningsbara, så att det går att få korsdrag.

 

Utgiven i nummer:
3/2002
Författare
Leif Berggren

Byggnadsingenjör och byggnadsvårdare, verskam i Sala.
Anders Franzén är byggnadsantikvarie verksam i Uppsala och ledamot at styrelsen för Svenska föreningen för byggnadsvård.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas