• Allt om byggnadsvård....

    Här har vi samlat de flesta av våra artiklar från vår medlemstidning Byggnadskultur. Här hittar du det mesta som rör byggnadsvård.
    Bläddra ovan i våra olika kategorier.

  • Prenumerera på tidskriften Byggnadskultur!

    Som medlem får du vår tidskrift 4 ggr om året i din brevlåda

Industrins arkitektur

Juvelkvarnen anlades 1913–15 vid gamla Eriksbergsvarvet på Hisingen i Göteborg. För ritningarna svarade Kristianstads stadsarkitekt P.L. Håkanson med senare tillägg av Olof Thunström.

I slutet av 1800-talet ökade arkitekternas inflytande inom industrin, vars byggnader dittills oftast ritats av någon lokal byggmästare eller hugad ingenjör. Nu stod inte bara effektivitet och funktion i fokus – även aspekter som trivsel, soliditet och kontinuitet skulle avspegla sig i byggnaderna. Lisa och Lasse Brunnström visar några av de främsta svenska exemplen.

AGA:s två blocklika verkstadsbyggnader på Lidingö från 1916–17 projekterades av AB Industribyrån under ledning av ingenjören T.A. Bergen med Erik Hahr som arkitektkonsult för fasaderna.
Tobaksfabriken är ett mäktigt och viktigt landmärke i Härnösand. Den byggdes 1903-06 efter ritningar av arkitekten Torben Grut för den finske fabrikören Wilhelm Schaumann.
I halländska Lagan ligger en svit märkliga vattenkraftverk som i flera fall liknar allt fors kraftverk, som togs i drift 1929, ritade arkitekten Hans Thyselius en tempellik maskinhall.

Arkitekturhistorikern Nikolaus Pevsner har gett en grov definition av vad begreppet arkitektur står för. Ett enkelt cykelskjul, menade han, är en byggnad. Parlamentshuset i London däremot, är ett stycke arkitektur. Vad som är att betrakta som arkitektur kan således med utgångspunkt från Pevsner relateras till skalan, komplexiteten, detaljeringen och vem som är upphovsman. För postmodernisterna, som jämställde representationsarkitekturen med vardagsbebyggelsen, blev också det subjektiva upplevelsevärdet viktigt. Det är med dessa utgångspunkter som vi i dagligt tal skiljer industriarkitektur från industribyggnader i gemen. De senare har det funnits gott om, uppförda i tegel av ortens byggmästare eller ritade av maskinleverantörer eller en ingenjör som specialiserat sig på byggnadsuppgiften. I samband med industrialiseringen i slutet av 1800-talet engagerades arkitekter för att gestalta fasader och detaljer. Det arkitektoniska uttrycket blev då en viktig del av marknadsföringen, som skulle återspegla företagens soliditet och kontinuitet. Mot den bakgrunden är det inte konstigt att borgar, slott, rådhus, kyrkor och tempel ofta fick stå som förebilder. Nya material som armerad betong och stålskelettkonstruktioner krävde ett närmare samarbete mellan arkitekter och ingenjörer. Samtidigt växte en ny syn fram att själva fabriksarbetet och byggnadskonstruktionen skulle uttryckas i arkitekturen. Den amerikanske rationaliseringsexperten F. W. Taylor visade i teori och praktik hur effektiva arbetsmetoder ledde till en ökad produktivitet. Bilfabrikanten Henry Ford satte fokus även på byggnadens betydelse för en effektiv massproduktion. De amerikanska idéerna slog snabbt rot i Sverige och omsattes av ingenjören T. A. Bergen vid konsultföretaget Industribyrån. Där fastlades det rationella fabrikskoncept som även inkluderade arbetshygienen. Trivselaspekterna och funktionernas avspegling i arkitekturen kom att fulländas i Kooperativa Förbundets fabriker och Kvarnholmens livsmedelsfabriker med tillhörande bostadsområde lyftes fram som det mest sevärda exkursionsmålet under Stockholmsutställningen 1930, medan Slitmanfabriken i Sala från 1946 presenterades som ett föredöme i arbetsmiljöhänseende i handboken Bygg. Med sin nya fabrik i Kalmar från 1974 övergav Volvo tillfälligtvis det löpande bandet till förmån för grupparbete på självgående arbetsplattformar. Avsikten var att skapa en större arbetstillfredsställelse och ge bilarbetarna bättre möjligheter att identifiera sig med produkterna. Arbetsprocessen avspeglades i en spektakulär flerkärnig fabrikskropp. Arbetssätt, möteskultur och arbetsplatsutformning har kommit att spela en allt viktigare roll i sentida industribyggande. Under begreppet design management försöker dagens industrialister uppnå en maximal samverkan mellan arbetets kontext, produkt och byggnad.

Byggnadskultur 2015 - 1

Arvet efter industrin

Författare
Lisa Brunnström & Lasse Brunnström
Lisa Brunnström - arkitekt, fil dr, universitetslektor vid Chalmers a rkitektur. Lasse Brunnström - professor emeritus i designhistoria vid göteborgs universitet och docent i konstvetenskap vid umeå universitet.
logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in