Golv

De nya golvmaterialen

Golvet blev ett viktigt arkitektoniskt element som arkitekterna arbetade mycket medvetet med under 1930-, 40-, 50-, och 60-talen. Nya golvmaterial, vinyl och gummi, utvecklades först som plattor för att senare bli mattor i långa längder. Denna artikel är en historisk och teknisk introduktion till dessa material och hjälper dig att skilja ett plastgolv från ett gummigolv.

Materialhörnan - Utegolv

l detta nummer av Byggnadskultur fortsätter vi att berätta om golv. Denna gång tar arkitekt Bengt Edlund upp utegolv vilket väl kan passa i denna trädgårdsinriktade utgåva av tidningen.

Det finns många "golv" som kan passa i trädgården eller på uteplatsen. Trädgårdens golv är ett stycke levande natur även om människan inte alltid förstår det och helst vill göra underhållsfria anläggningar.
"Golvet" i trädgården är till skillnad från det i en byggnad en del av naturen. När man anlägger ett golv i sin trädgård måste man inte bara ha detta faktum i medvetande utan även älska det. Golvet kan sedan i sin tur bestå av en mängd olika sorters material och kombination av dem.

Materialhörnan - Parkettgolv

l detta nummer av Byggnadskultur fortsätter vi att berätta om trägolv. Turen har kommit till den typ av golvbeläggning som länge var reserverad för de kungliga och adeln, nämligen parkettgolv. Parketten räknar sitt ursprung från Frankrike. Man kan dela in parkettgolven i två huvudgrupper, rutparkett och stavparkett. Rutparketten är den äldsta formen. Stavparketten finner vi oftast som golvbeläggning i moderna bostäder. Johan Åkerlund på Nordiska museet berättar här om parketten.

 

Korkmattan på var mans golv

År 1946 låg en korkmatta på golvet i två tredjedelar av alla svenska bostadsrum. Idag är nog de flesta utrivna och bortkastade. Kanske är det några som ångrar sig? Sara Höglund berättar här korkmattans historia, hjälper oss att datera den och ger råd om städ-metoder och underhåll.

Säkert har du någon gång stött på en gammal korkmatta. Kanske har du undrat hur gammal den är? Ofta går det bra att på ett ungefär uppskatta en mattas ålder och tillsammans med andra uppgifter om huset, som årtal för tidigare renoveringar, går det förstås lättare.

Vid mitten av 1900-talet var korkmattor den vanligaste golvtypen i våra hem både på landsbygden och i städerna. Enligt en undersökning som Husmödrarnas samarbetskommitté genomförde 1946 låg korkmattor i 67 procent av de svenska bostadsrummen. Övriga golvtyper var till exempel brädgolv, parkett, masonitskivor, pappersmattor, hårda plattgolv, massagolv och i enstaka fall cementgolv.

Linoleum - korkmattor

Linoleumattor, som en gång förknippades med status, hygien och modernitet, behandlas i dag som ett självklart slit- och slängmaterial. Vi kan ännu hitta fragment, slitna och utnötta, i garderober och under diskbänkar. I sällsynta fall påträffas dessa gamla vackra och färgstarka mattor i hela rum i något hus på landet.
Engelsmannen Nathan Smith beskrev redan 1763 en vaxduk till golv, där ytan på väv behandlades med en blandning av harts, tjära, vax, linolja och färg. Man hade upptäckt naturgummits - kautschukens - elastiska egenskaper och på 1790-talet användes det för första gången till en matta. Men inte förrän 1836 fick engelsmannen J. Pickersgill patent på att blanda värmd kautschuk med färg och valsa fast blandningen på en vävnad - en arbetsmetod som används vid framställningen av linoleummattor.

Så lade jag in trägolvet

Riktiga trägolv var länge undervärderade. De gamla, slitna golven har betydande trivselvärden och är det enda rätta i sin miljö. Men en del upplevde dem som flisiga och svårstädade. Ett och annat golv revs säkert  ut i hastigt mod. Nu är det annorlunda. Trägolv är på väg tillbaka.  För den som inte äger ett välbevarat gammalt skurgolv kan ett nytt massivt trägolv vara alternativet. Lika bra i sin miljö och förbluffande tåligt och praktiskt. Ett väl lagt trägolv av bra virke håller stilen i många många år, i synnerhet om man inte drar in vatten och smuts med ytterskorna. Här berättar  Måns Hagberg i text och bild om sitt förhållande till trägolv och hur han genom åren prövat att lägga golv med olika metoder.

Parkettläggarens kunnande sitter i hammarslagen

Parkettläggarens hantverk har funnits i Sverige sedan 1500-talet då det första kända parkettgolvet lades i Kalmar slott. Parkettgolven kom, med nya metoder, på 40-talet att även läggas i vanliga bostadshus. Och idag kan den händige själv lägga lamellbrädor som ser ut som äkta parkett. PO Håkansson i Stockholm har arbetat med parkett i hela sitt liv.

Kunglig parkett lagas från undersidan

Speglarna i Karl XI:s galleri på Stockholms slott har sett många, många besökare passera under årens lopp. Ivriga turister under sommarmånaderna, nervösa Nobelpristagare mot årets slut och där emellan superande middagsgäster. Den gamla ekparketten från 1727 har tåligt fått stå ut med klackar, spill och repor. Men nu blir den restaurerad.

Snickarna anno 1727 hade förmodligen tappat hakan om de vetat att svenska folket så småningom skulle få trava in i självaste konungens boning. Beträda den kungliga parketten som de nogsamt måttat in i den stora festsalen? Knappast. Men idag besöker faktiskt närmare 280 000 människor representationsvåningarna varje år, utöver de galamiddagar och fester som hålls här. Inte konstigt att ekparketten börjat säga ifrån.

Catharina Nordenstedt, inredningsarkitekt på Statens fastighetsverk (SFV), berättar om bakgrunden till det omfattande golvprojekt som pågår på Slottet.
- Golvet i Karl XI:s galleri är lagt 1727. Sedan dess har det lappats och lagats, ofta i all hast inför någon fest eller middag.

Idag är gångstråken mycket dåliga. Men man kan knappast klaga på konstruktionen, det har legat där i 280 år och vem hade räknat med att allmänheten skulle slita på det också?

 

Materialhörnan - Korkmatta

Med detta nummer av Byggnadskultur avslutar vi temat golv. Nästa år tar vi upp takmaterial. Antikvarie Ann-Charlott Strandberg på Byggnadsvård Nääs berättar här om korkmattor, eller linoleummattor som de egentligen heter. Materialet började att tillverkas i större skala i England på 1860-talet. Linoleummattorna levde kvar i Sverige fram till 1960-talet då de nästan slogs ut av plastmattorna. Men nu kommer deras återtåg.
Redan i mitten av 1700-talet tog Nathan Smith patent på sitt mattmaterial "Floorcloth", som fanns kvar i bruk ända in på 1930-talet. På en duk av hampa eller canvas lades en massa av harts och kåda med en inblandning av bivax och linolja som pressades fast under värme. Därnäst, år 1844, uppfann Elija Galloway "Kamptulikon", plattor av korksmulor och guttaperka. Materialen intresserade Frederik Walton, som utvecklade det som kom att kallas linoleum, av latinska orden Linum för "lin" och oléum för "olja". I staden Stanies Middlesex i England började sedan den egentliga produktionen år 1864.

Materialhörnan - Gamla trägolv

Under vinjetten Materialhörnan tar Byggnadskultur upp olika material och byggnadsdetaljer, som är viktiga vid restaureringen av gamla hus. l föregående nummer har vi behandlat olika moment vid fönsterrenovering. Nu fortsätter vi med trägolv. Hur tar man tillvara eller renoverar trägolven i ett gammalt hus? Bengt Häger, länsantikvarie i Östergötlands län, inleder här trägolvserien med några övergripande råd. l kommande nummer behandlar vi trägolvens restaurering i olika moment.

På spaning efter engelska tiles

Denna artikel har tillkommit av den anledningen - som så många gånger förr inom byggnadsvården - att en produkt säges vara för länge sedan utgången och kompletteringar då måste utföras med en annan produkt, som reducerar det kulturhistoriska värdet. Det handlar om engelska tiles, keramiska golvplattor.

Materialhörnan - Stengolv

l detta nummer av Byggnadskultur fortsätter vi att berätta om golv. Denna gång tar antikvarie Margareta Cramér och stenläggare Per Wretman upp stengolv. Stengolv är slitstarka och var vanliga i stenhus för bättre folk från 1600- och 1700-talen. Kalksten var då den dominerande golvstenen. På 1700-talet började man att lägga stenplattor i mönster av fler olika stensorter. Då började man också att importera marmor från Carrara i Italien och svart kalksten från Belgien.

Materialhörnan - Keramiska golv

l detta nummer av Byggnadskultur fortsätter vi att berätta om golv. Turen har kommit till den typ av golvbeläggning som har en mycket lång tradition i mänskligt byggande, nämligen keramiska plattor. Ursprungligen tillverkades de i lera som brändes. Senare har också andra material använts. l dagens byggande och utemiljöer är det vanligast med så kallade klinkers eller sintrade plattor. Byggnadsantikvarie Margareta Cramér berättar här om keramiska golv.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas