Underhålla eller renovera fönster?

Kategori: Fönster

De gamla glasen stiftas fast i en båge som repareras på Skansens snickarverkstad. Fotograf/Illustratör: Cecilia Fröderberg

Om man satsar på fortlöpande underhåll, så undviker man problematisk renovering, som kanske medför utbyte av delar och risk för förvanskning.


Fönstret är en vital del av huset och kräver ett kontinuerligt underhåll lika väl som huset självt.

Fönsterbågar har olika behov av underhåll beroende på ålder, placering, virkeskvalité m. m. Det är därför inte nödvändigt eller ens rekommendabelt att följa en arbetsgång som får gälla för samtliga fönster. Jag kan möjligen förstå om en yrkesverksam fönsterhantverkare kan arbeta så vid en genomgripande renovering. Man lämnar ju garanti på utfört arbete och de sålunda renoverade fönstren får samma utgångsläge inför det fortsatta åldrandet.

Underhållet behöver inte bli till en vetenskap, vilket det finns tendenser till idag. Vad jag vänder mig emot är att i skydd av »auktoriserat fönsterunderhåll« använda en arbetsbeskrivning som har ett stereotypt förhållningssätt till underhåll av fönster och som innehåller material som kan försvåra arbetet vid en framtida renovering.


Underhåll

Fönsterunderhållet börjar förstås med en okulärbesiktning och utifrån denna bedömer man vilket underhåll varje fönster kräver. Många gånger görs onödiga och tidskrävande ingrepp som att ta bort allt linoljekitt, ta loss glasen och skrapa bågarna trärena. Det finns ingen anledning att ta bort väl sittande linoljekitt och tunna, intakta linoljefärgsskikt, vilka för övrigt utgör kulturlager och berättar något om fönstrens historia. Torrskrapning är tillräckligt. Här bör man tänka på att äldre bågar kan vara målade med färg innehållande blyvitt, använd därför dammfilter för mun och näsa, bär förkläde och tvätta händerna efter skrapning. Samma förhållningssätt gäller hanteringen av beslagen. Låt väl förankrade beslag sitta kvar och spara originalen i så stor utsträckning som möjligt.

Renovering

När större ingrepp, en renovering, krävs och fönsterbågen behöver tas isär, skall alltid glaset, fönstrets sköraste del, friläggas först. Här är kittlampan ett viktigt redskap för att undvika att glaset spräcks. Kontakta ditt länsmuseum och be dem förmedla en kontakt till en firma där en sådan lampa finns för uthyrning.
Vad avser bågens trä bör man spara så mycket som möjligt. Principen lappa och laga bör gälla. Vid anskaffandet av nya trädelar skall man ha höga krav: vinterfälld, lufttorkad kärnfura med minimala kvistinslag. Undvik att blanda kärn- och ytved, ty i ytveden startar rötangreppen. Man bör också kräva korrekta profiler och och rätt djup på falsarna vid beställning hos snickeri.

Att träffa rätt i tiden med glaskvalité, beslag och färgkvalité är viktigt för att bibehålla fönstrets karaktär. De kostsamma, handsmidda beslagen har många gånger återanvänts. Gamla beslag kan alltså påträffas på en yngre båge. Men att byta ut äldre mot yngre är ej att rekommendera. 1700- och 1800-talens fönsterbeslag har i princip aldrig varit monterade med skruv utan har spikats fast. En enkel regel säger att först då hålen är försänkta blir det rätt att fästa dem med med skruv.

Glaset

Det blåsta s. k. cylinderglaset och det maskindragna glaset med en godstjocklek om cirka två millimeter har en ojämnhet som har stor betydelse för fönstrens karaktär. Ljusbrytningen och speglingen blir annorlunda än hos modernt planglas.

Hantera originalglaset varsamt ty att komplettera med gammalt glas kan bli en dyr historia. Att ersätta äldre glas med tre millimeters planglas är ingen bra lösning eftersom glasytan då blir »död«. Dessutom är bågens konstruktion och falsarnas djup gjorda för det lätta och tunna glaset.

Fönstertvätt

I samband med putsning av fönster skall man även passa på att rengöra ytterbågens målade delar. Målartvätt, som finns att köpa i handeln, penslas på och efter en tids verkan torkas ytan noggrant av med svamp och rent vatten. Det är viktigt att utföra detta underhåll kontinuerligt för att få bort föroreningar och partiklar, vilka binder fukt, som kan ge upphop till rötangrepp.

 

 

Utgiven i nummer:
2/1999
Författare
Cecilia Fröderberg

Snickare vid byggnadsavdelningen på friluftsmuseet Skansen i Stockholm.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in