Materialhörnan - Fönstervirke

Kategori: Fönster

Under vinjetten Materialhörnan tar Byggnadskultur upp olika material och byggnadsdetaljer, som är viktiga vid restaurering av gamla hus. l föregående nummer behandlades fönsterglas, fönsterbeslag och fönstersnickerier. Här tar vi särskilt upp fönstervirket och dess stora betydelse för hållbara fönster. Fönsterhantverkarna Hans och Sonja Allbäck berättar här om fönstervirke i fur.


Genom vårt arbete med gamla fönster de senaste 20 åren har vi funnit stora skillnader i val av virke för fönstersnickerier. Under 1700 och 1800-talet fram till cirka 1950 kan vi spåra en medvetenhet i val av material och sammanfogningstekniker, som hela tiden bygger på månghundraårig tradition om virkeshantering. De senaste 30 årens utveckling på området vill vi snarare beteckna som avveckling. Det är allmänt känt att fönstersnickerier från 1970- och 80-talet i många fall måste ersättas med nytt efter 15-20 år, medan gamla fönstersnickerier fortfarande är väl fungerande fönster efter 100- 150 år. Med materialet i våra händer och framför våra ögon måste vi ställa oss frågorna: Hur har detta kunnat hända? Vilka faktorer har styrt denna s.k. utveckling?

Det är uppenbart för oss som dagligen arbetar med byggnadsvård att kvalitetstänkandet fått ge vika för industriella, kortsiktiga ekonomiska intressen.

Hög kådhalt

Redan 1984 konstaterade dåvarande Kungl. Byggnadsstyrelsen att vi måste återgå till 1937 års bestämmelser för avverkning, bearbetning och sortering (KBS Rapport 158: 1). Vi kan läsa om självklarheten i att vinteravverka, lufttorka och välja virke med hög kådhalt från rotstocken för känsliga utomhussnickerier. I Nordiska museets bok Var virket bättre förr kan vi lära mera om virkeshantering. I Peter Sjömars doktorsavhandling från 1988 kan vi ta del av Erdtmans forskning från 50-talet.

Det naturliga rötskyddet pinosylvin (fungicid) förekommer som mest i träd som växer där betingelserna för röta är som störst. Pinosylvinhalten är alltså störst i södra Sverige och minst i Norrland.

Dessa naturliga variationer är en tillgång som vi ska använda oss av. Det är ingen tillfällighet att vi i äldre litteratur stöter på klassiska kvalitetsbeteckningar som Vimmerbytall och kalmarfur. Med ökade kunskaper om traditionell råvaruhantering kan vi lära oss mycket om beständighet och därmed god ekonomi.

Dessa månghundraåriga erfarenheter passar dåligt in i det moderna industriella tänkandet. Det kådrika, klibbiga, tunga virket passar ej den moderna fönsterindustrin, där slutna automatiska maskinsystem producerar fönsterdetaljer storskaligt.

Den klibbiga kådan fastnar i maskinerna och förorsakar okontrollerade driftsstopp. Moderna krav på snabbtorkande färger kräver ett kådfattigt virke eftersom torkugnar eller starka lösningsmedel i samband med kåda skapar missfärgning och skador i ytbehandlingen.

Maskinanpassat virke

Moderna krav på effektiv virkeshantering i skogen med stora, dyra avverkningsmaskiner framtvingar avverkning året om. Vi brukar använda begreppet “ maskinanpassat virke". Representanter för industrin avfärdar ofta äldre virkeshantering som "sägenomspunnen" (Eva-Marie Hermanssons rapport om fönster, 1989, Göteborgs Universitet).

Men verkligheten gör sig ständigt påmind. Stora mängder fönster från modern tid får idag en beklädnad av aluminiumplåt som skydd mot väder och vind. Denna strutsmentalitet löser inte de verkliga problemen.

Bra virke finns

Många påstår att det goda fönstervirket inte finns att tillgå. Gotland är ett av de många områden som har mogen fura som passar utmärkt till känsliga utomhussnickerier. Tack vare ett tufft klimat och mager kalkberggrund har träden anrikat stora mängder kåda. Skogsbruket på Gotland bedrivs än idag småskaligt och öns många skogsbönder avverkar nu som förr sina träd om vintern. Detta virke exporteras eller används till flis. Det är förvånande att ingen köpare fanns på fastlandet!

På grund av bristande kunskaper om virkeskvaliteter är det möjligt att saluföra undermåliga produkter! Det "gröna guldet" finns runtomkring oss, men vi måste ha kunskap för att efterfråga rätt kvalitet för rätt produkt.

Utgiven i nummer:
4/1994
Författare
Sonja och Hans Allbäck

Författarna driver Fönsterhantverkarna i Ystad.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas