Gamla fönster kan bli bättre än nya

Kategori: Fönster

Skönheten, kvaliteten och känslan i gamla fönster kan kombineras med driftskostnader som inte tömmer plånboken. Fönster från tidigt 1800-tal som fortfarande fungerar väl måste väl vara lönsamt i längden? Fotograf/Illustratör: Björn Ohlén

Det finns ingen energiexpert i världen som kan ge generella råd om ditt hus. Bilda dig en egen uppfattning och analysera var dina besparingar kan göras. Det skulle dock förvåna om det är fönstren som är boven! Björn Ohlén redogör för myt och sanning om energiförluster från fönster.

Fönstertillverkarnas skräckpropaganda biter hårt på den som inte har kunskap. Lyckligtvis verkar det ofta värre än vad det är... Fotograf/Illustratör: Björn Ohlén

"Vi har köpt ett gammalt hus som är nästan orört sedan 1930-talet. Vi ska renovera det varsamt och behålla den gamla stilen. Originalfönstren med lösa innerbågar är kvar, men de måste vi ju byta mot kopplade. Vet ni någon som gör nya fönster i gammal stil?"

Vi som arbetar med rådgivning till förvirrade husägare möter ofta just den inledningsfrasen. Av någon anledning har alla fått för sig att gamla fönster måste bytas omedelbart. Allt fler är medvetna om den ofta överlägsna virkeskvaliteten och de estetiska aspekterna, men merparten tror på fullaste allvar att de gamla fönstren kommer att leda till uppvärmningskostnader som skall tvinga dem från sina nyköpta hem inom en snar framtid. De måste bytas och det måste gå fort.

Att det ser ut så är inte konstigt med tanke på hur fönstertillverkarna breder ut sin skräckpropaganda i dagspressen. Fönsterbytardagar, energi-rabatt, aluminiumklädd utsida på köpet - allt för att vi skall förstå vilket problem vi försatt oss i. Det är mycket man ska sätta sig in i som husägare, och vi litar på auktoriteterna. Mera sällan sätter vi oss ner och gör en egen kalkyl på hur mycket vi skulle tjäna på fönsterbytet. Sanningen att säga är det inte heller lätt. De beräknade energiförlusterna för moderna fönster är ibland långt ifrån den faktiska verkligheten, och det är svårt att hitta motsvarande uppgifter för äldre fönster.

10 procents förlust

För att kunna ta ställning för eller emot fönsterbyte är det viktigt att man vet vilken del av uppvärmningskostnaderna man kalkylerar kring. Förlusterna genom fönster brukar motsvara cirka 10 procent av de totala förlusterna i ett hus. De stora bovarna är ofta dåliga uppvärmningssystem, ventilation och varmvatten. När tillverkarna pratar om hur mycket man sparar på ett fönsterbyte är det vanligen bara denna lilla andel man avser. Att man sparar 30 procent låter fantastiskt, men det kanske handlar om en knapp tredjedel av fönsterförlusten på 10 procent - det vill säga inte ens 4 procent av den totala energikostnaden för huset!

När man jämför fönster kommer man i kontakt med begreppet U-värde. Denna är en så kallad värmegenomgångskoefficient (mäts i Watt/kvm) och är ett mått på den mängd värme som på en viss tid passerar en kvadratmeter fönster när temperaturskillnaden mellan ut- och insidan är en grad. Av denna definition kan man förstå att ju lägre U-värde desto mindre energiförluster genom fönstren.

Gamla fönster jämfört med nya

Hur står sig då gamla fönster i förhållande till nya? Vid Lunds Tekniska Högskola genomfördes ett forskningsprojekt under 1998 där man jämförde tre olika fönster avseende dess U-värde. Det första (I) var ett 1880-talsfönster med enkla ytterbågar och lösa innerbågar, det andra (II) var ett kopplat 1930-talsfönster. Dessa jämfördes med ett enluftsfönster (III) från 1980-talet bestående av ett isolerpaket med tre rutor och luftspalter. De båda gamla fönstren var orenoverade, saknade tätningslister, hade dålig passning mellan båge och karm och bortfallet kitt. Man gjorde först en mätserie i detta utgångsskick i en värmelåda. Därefter renoverades de båda äldre fönstren och försågs med nya tätningslister. En ny mätserie gjordes. Beräkning av resultatet gav följande U-värden:

Åtgärd                          1880       1930      1982
Befintligt skick         2.44      2.56       1.83
Renoverat                  2.07     2.26

Av dessa mätningar kan vi utläsa att den som bytt sina gamla enkelfönster (typ I) mot kopplade (typ II) har bytt ner sig ur energihänseende. Man hade kunnat renovera de gamla fönstren och få en bättre uppvärmningsekonomi. Vi kan också notera att skillnaden mellan de båda äldre fönstren och 1980-talsfönstren minskade betydligt bara genom att de gamla renoverades. På köpet får man fönster av hög kvalitet som kommer att hålla många gånger längre än de nya. Hur många fönsterbyten räknar man in i sina besparingskalkyler?

Lägsta u-värdet kräver ädelgas
Den som funderade på fönsterbyte under 2004 missade säkert inte att man då kunde få bidrag för byte eller renovering av fönstren på sitt hus. Kravet var att man hamnade på ett nytt U-värde under 1,2.
Det låter mycket om man jämför med ovanstående värden. För att komma ner i dessa låga U-värden måste man välja bort standardfönstren och de någorlunda anpassade kopiorna av äldre fönster. De riktigt låga U-värdena kräver någon form av ädelgas som argon eller krypton i spalterna mellan glasen. En annan skillnad mellan dessa moderna fönster och 1980-talsfönstret ovan är att ett eller flera av glasen i isolerkasetten är så kallat lågemissionsglas. Det är ett glas som på ena sidan är belagd med en tunn metallfilm av silver eller tenn. Ett sådant glas släpper igenom solstrålning men minskar utstrålningen av värme från rummet. Ett enkelt LE-glas (lågemissionsglas) motsvarar ungefär en luftspalt och man kan därför göra tvåglasfönster med samma U-värde som treglasfönster. Det kan vi som värnar gamla fönster ha nytta av att veta.

Bättre värde med LE-glas
I forskningsprojektet vid LTH gjorde man en tredje serie mätningar där man bytte ut innerbågens glas i de två äldre fönstren mot LE-glas (man använde hårdbelagda LE-glas med tennoxidbeläggning, vilka är mera reptåliga än de något effektivare mjukbelagda glasen med silverbeläggning). Beläggningen ska vändas in mot luftspalten mellan glasen. Man skulle tekniskt kunna byta ytterrutan istället, men då skulle man mista de estetiska kvalitéerna hos de gamla glasen. De nu framtagna U-värdena blev betydligt bättre än de tidigare.

Åtgärd         1880       1930     1982
LE-glas     1.60        1.77

Det finns alltså alternativ för den som vill bevara de gamla fönstrens kvalitéer men ändå minska värmeförlusterna. Om man räknar på denna åtgärd visar det sig att den är lönsam endast om man ändå står inför en renovering av fönstren. LE-glas är nämligen betydligt dyrare än vanligt glas. På köpet slipper man det kallras som ofta upplevs negativt med äldre fönster.

Förluster i båge och karm

Men, tänker den skeptiske läsaren, dessa U-värden är ju ändå högre än de jag hittar i reklamen för nya fönster. Nog kan det vara så, men det finns anledning att titta lite närmare på vad som döljer sig bakom siffrorna. Det förkommer ofta att de U-värden som presenteras endast är beräknade och inte utprovade i realiteten. Därför kan den verkliga besparingen bli betydligt lägre än vad kalkylen visar. Till exempel förekommer det att man bara räknar på isolerkassettens U-värde och kniper tyst om förluster i båge och karm som ibland kan vara mycket stora, särskilt i dåligt utformade typer av aluminiumfönster. Dessa förluster gör att man i flera fall kan räkna bort effekten av isolerkassetten en decimeter runt om fönstret. Det blir många procent på små fönster. Skillnaden i U-värde mellan de äldre fönstren ovan beror också på olika karm-/bågförluster och inte på det äldsta fönstrets breda luftspalt som ofta anges som förklaring.

Vinnare i längden

Man kan notera att inte ens byte till LE-glas berättigar till bidrag för den som vill bevara sina gamla fönster. Det finns säkert anledningar till att gränsen är satt där den är och man kan än en gång beklaga sig över att byggnadsvården inte har samma resurser för lobbyverksamhet som andra. För husägaren finns det ändå ingen anledning att misströsta. Med enkla åtgärder kan man utan vidare förbättra sina fönster och genom att undvika byte till nya med kort livslängd kommer man ändå att vara vinnare i det långa loppet. De tiondelar av U-värdet som skiljer mellan fönstren innebär inte många hundralappar per år i förhållande till hela husets förluster.

Några åtgärder är enklare än andra att vidta. Se först och främst till att det sitter bra tätningslister i dina gamla fönster (alltid i innerbågen för att förhindra att den varma fuktiga luften går ut mellan glasen och kondenseras på ytterrutan). Det är också viktigt att justera gångjärn och stängningsbeslag så att bågen ligger jämt mot falsen i karmen. De stora värmeförlusterna orsakas av luftrörelser som transporterar bort den uppvärmda luften. Stillastående luft isolerar bra.

En tredje åtgärd är att se över tätningen mellan karm och vägg. Här brukar tätningen ofta vara dålig. På ett panelklätt hus är det ganska enkelt att lyfta på fodret och undersöka medan man med ett putsat hus gör mer skada än nytta. Putsen tätar ju effektivt mot drag. Man kan också beställa en genomgång av hela huset med termofotografering som tydligt visar var värmen smiter ut.

Det finns ingen energiexpert i världen som kan ge generella råd om ditt hus. Bilda dig en egen uppfattning och analysera var dina besparingar kan göras. Det skulle förvåna om det är fönstren som är boven.

 

 

 

Utgiven i nummer:
1/2005
Författare
Björn Ohlén

Byggnadsantikvarie på Byggnadsvård Nääs och medlem i föreningens styrelse.

Lästips för sparsamma:
Fredlund, Bertil, Lågemissionsglas och renovering förbättrar äldre fönsters värmeisolering, LTH Rapport TABK 99/3055
Bulow-Hube, Helena, Fönster - en kunskapssammanställning, LTH Rapport TABK 96/3036

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in