Fönsterrenovering i stenstaden

Kategori: Fönster

Vackert exempel på välhållna ursprungliga fönster. Tabernaklet, Storgatan i Vasastaden, Göteborg.

I Göteborg finns norra Europas största och bäst bevarade stenstad från perioden 1870–1920. Många hus i området har farit illa av dåliga restaureringar och ombyggnader, men bland fastighetsägare och bostadsrättsföreningar har intresset för att bevara de gamla träfönstren ökat under senare år. Sofia Larsson och Roger Karlsson berättar om sina erfarenheter av fönsterrenovering i stenstaden och ger råd till dem som planerar omfattande renoveringsinsatser.

Gammalt glas i de ursprungliga fönstren till vänster i bild, de är böljande och levande och ger den gamla byggnaden karaktär. Jämför med de »platta «, moderna floatglasen som sitter i de utbytta fönstren till höger. Aschebergsgatan, Göteborg.
Fönsterbyte behöver inte initieras p g a utnötta eller funktionsdåliga fönster – estetik och komfort är också mycket goda argument. Här är exempel på en fönsterrad som blivit ersatta av nya som förutom skillnad i material också sticker ut på grund av sin färgsättning.

Den göteborgska stenstaden är en unik bebyggelsemiljö med ett stort bestånd välbevarade flerbostadshus av sten. Här finns många hus som har kvar sina ursprungliga fönster med böljande, munblåst glas och fönsterbågar av kärnvirke. När en fastighetsägare eller bostadsrättsförening står inför en omfattande renovering bör utgångspunkten alltid vara att bevara de ursprungliga fönstren – de är av god kvalitet, dessutom vackra och anpassade till byggnadens arkitektoniska uttryck. Många som tidigare bytt ut sina ursprungliga fönster ångrar det idag. Det finns heller inga hållbara skäl till varför man ska ersätta äldre fönster med moderna.

Vanliga problem och åtgärder

Sättningar i husen är ett vanligt problem för fastighetsägarna i Göteborgs innerstad. Staden är till stora delar på byggd på lera vilket får negativa följder för byggnadernas grundläggning och många fasader har synliga sättningsskador. Detmedför naturligtvis även problem med fönstren; de blir svåra eller omöjliga att öppna och stänga. Ofta har dessa fönster skadade fogar och ytterbågar med fuktproblem som måste åtgärdas.

Ett annat problem som också brukar tas upp när det handlar om fönster är storstadens oljud. Bullret från innerstaden upplevs ofta som ett irritationsmoment för de boende. Det är dock relativt enkelt att åtgärda för en duktig fönsterrenoverare. Ljud utifrån går inte helt att eliminera på gamla fönster men oljud går att reducera markant. Det görs i regel genom att ersätta innerglaset med ett bra lamellglas och behålla det gamla, munblåsta glaset i ytterbågen.

Om det ursprungliga glaset ändå inte är bevarat, kan man också ersätta det med ett så kallat kulturglas, det vill säga ett maskindraget glas med ojämnheter, eller ett så kallat restoverglas som tillverkas i Tyskland och liknar det munblåsta glaset. Det tillverkas också munblåst glas idag, men kostnaden är i jämförelse mycket hög och kan vara svår att motivera i ett flerbostadshus.

Därutöver är det också viktigt att isolera fönstren på ett riktigt sätt så att ventilationen fortfarande fungerar väl. Ofta handlar det om att se över och använda sig av väl fungerande tätningslister och spaltventiler. Det är åtgärder som också är bra ur energibesparingssynpunkt.

Inför en upphandling

När en fastighetsägare eller förening bestämt sig för att åtgärda sina fönster är det alltid en fördel att vara väl förberedd inför offertförfrågan. För det första är det viktigt att se över behovet – göra en inventering av antal fönster, hur stor andel som är ursprunglig alternativt utbytt, vilken status fönstren har och hur skadorna ser ut.

När man har ett stort antal fönster kan det vara bra att anlita en konsult med kunskap om byggnadsteknik och byggnadsvård. Konsulten kartlägger då beståndet och rekommenderar lämpliga insatser utifrån fönstrens skick. Ofta varierar de på en och samma fastighet; till exempel är fönster som sitter på söder- eller västervägg och högt upp oftast mer utsatta än de som är på bottenvåningen och andra väderstreck.

Därefter är det viktigt att spalta upp eventuella övriga problem fastighetsägaren har gällande sina fönster. Vad skall åtgärdas förutom själva underhållet, har man till exempel stora problem med oljud och buller? Är fastighetens energiförlust stor? Frågeställningar bör vara tydliga inför att entreprenörerna ska lämna prisuppgifter. Ju mer information fastighetsägaren själv har, desto lättare att göra en tydlig beställning. Det är också viktigt att ge samma information till de tillfrågade entreprenörerna så att deras prisförslag är så jämförbara som möjligt.

Det handlar om att projektera och att ta fram ett genomtänkt förfrågningsunderlag. Det är tid och pengar som ofta räknas hem när entreprenaden väl sätter igång. Vanligtvis slipper man därigenom oförutsedda kostnader. Tillkommande arbeten skall vara specificerade i anbudet med tim- och materialkostnader. Det är också viktigt att förfrågningsunderlaget kommer relevanta entreprenörer till del.

När det gäller upphandling i allmänhet skall anbudsgivarna kunna visa upp F-skattsedel, dessutom bör man kontrollera att de inte har någon betalnings-anmärkning och att de är försäkrade. Vad gäller renovering och restaurering av kulturhistoriskt intressanta byggnader skall utförarna dessutom alltid ha dokumenterad erfarenhet av liknande uppdrag.

Står man inför att renovera alla fönster i fastigheten är det bra att samtidigt se över byggnadens fasader. Eftersom man måste betala hyra för byggnadsställningar vid en fönsterrenovering är det bra att samordna insatsen med underhåll för den övriga fasaden.

Underhåll av fönster

En underhållsplan gällande fönstren bör upprättas med en uppdaterad ekonomisk plan där underhållsåtgärder planeras in efter ett visst antal år. Bostadsrättsföreningen följer planen och när tiden är inne görs en enkel besiktning för att se om åtgärderna bör utföras då eller kan skjutas upp.

Det är viktigt att göra rätt åtgärd vid rätt tidpunkt. Vänta inte med nödvändigt underhåll på grund av kostnader, det blir bara mer omfattande åtgärder som fördyrar arbetena ytterligare. Ekonomiskt fördelaktigt blir det om man från början gör ett ordentligt renoveringsarbete somkontinuerligt besiktigas, till exempel vart tredje år. Dessutom bör smärre åtgärder göras med jämna mellanrum och efter behov, till exempel smörja upp beslag och rörliga delar, justera upphängningen samt göra förbättringar på utsatta ställen såsom i bågens botten och hörn. På så sätt kan det dröja upp till 25 år innan man behöver göra nästa stora insats med färgskrapning och ommålning.

Man kan komma överens med fönsterrenoveraren att göra en »prenumeration« på översyn och underhåll. Då görs det automatiskt och fastighetsägaren/ föreningen behöver inte hålla reda på när och om översyn har gjorts.
Fönsterbyte behöver inte initieras p g a utnötta eller funktionsdåliga fönster – estetik och komfort är också mycket goda argument. Här är exempel på en fönsterrad som blivit ersatta av nya som förutom skillnad i material också sticker ut på grund av sin färgsättning.

Underhållsplanen bör hela tiden följas upp av bostadsrättsföreningen där information om när åtgärder utförs, vilka material och kulörer som används.

Målning och färgsättning

När fönstren plockats ner, lagats och åtgärdats skall de målas. I dessa sammanhang skall man alltid använda bra linoljefärger tillsammans med linoljekitt. Det är material som andas, rötskyddar och är tidstypiska, de åldras vackert och är lätta att underhålla.

Färgsättningen är mycket viktig. Inför renoveringen skall man skrapa fram och dokumentera de tidigare färglagren och konstatera fönstrens ursprungliga kulör. Ofta är det den ursprungliga färgsättningen som bör vara vägledande i att hitta lämplig kulör. Precis som fönstrens utformning i övrigt hänger den ihop med byggnadens arkitektoniska uttryck och materialanvändning.

Författare
Sofia Larsson & Roger Karlsson

Sofia Larsson, är bebyggelseantikvarie och arbetar på arkitektkontoret Archidea i Göteborg, sofia@archidea.se

Roger Karlsson, är fönsterrenoverare och delägare i Göteborgs Fönsterrenovering, roger@goteborgsfonster.se

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in