Fönster för framtiden

Kategori: Fönster

Foto: Paul Hansson. Året är 1944 och platsen en gammal handelsgård i Laholm. Barnen i fönstret tittar nyfiket ner på fotografen, det är antikvarie Sander Rosén, utsänd från Nordiska museet för att i händelse av krigets förstörelse åt eftervärlden dokument

Vad är egentligen ett bra fönster? Den som funderar på det har mycket att ta reda på. Vilken information, kunskap och marknads­föring möter man? Är våra fönster energitjuvar och miljöbovar? Eller är det fönsterbytarna som är kulturtjuvar och miljöförstörare? Paul Hansson har letat svar och undrar om inte fram­tidens fönster är - ett träfönster?

Foto: Paul Hansson. Fönster med karmar från 1790-talet och bågar från ca 1950. De har stor betydelse för det kulturhistoriska värdet och är svåra att ersätta utan att huset förvanskas. På bilden är murverksfyllningarna i korsvirkesfacken borttagna. De brä
Foto: Paul Hansson. Karmbottenstycke från 1890-talet till ett fönster med inåtgående kopplade bågar. Efter mer än 100 år har bottenstycket knappt börjat åldras och livslängden är betydande om underhållet sköts på rätt sätt. Även ur ett bredare perspektiv

Fönstren är husets ögon! Så säger byggnadsvårdaren och ser man till estetiken är det lätt att hålla med. Kampen mot förvanskning av byggnader genom okänsliga fönsterbyten har pågått länge, redan på 1910-talet återställdes fönsteröppningar från 1700-talet som förstorats under 1800-talet. Under 1940-, 50- och 60-talen var det perspektivfönstren som vanställde fasaderna. På 1970-talet kom tilläggsisoleringen och energifönstren.

- Fönstren är husets ögon! Så säger numera också fönsterfabrikanterna på sina hemsidor. Stilanpassningar med profilerade aluminiumbågar, lösa eller t o m fasta spröjsar kan ändå inte dölja att det fortfarande är energiparadigmet som regerar.

Fönster då och nu
Byter vi fokus från estetik till funktion och går lite bakåt i tiden så säger Valfrid Karlsson så här om fönster i sin lärobok Inrednings- och fulländningsarbeten (utkom 1915, återutgiven i Sekelskiftets byggnadsteknik, 1988): "Då fönstrens huvuduppgift är att släppa in ljus till en byggnads inre, består de av glas insatt i ramar av trä, järn eller sten. Vanligen vill man även kunna genom fönstren införa luft, då så erfordras, och gör dem därför så att de kan öppnas och stängas. Härvid måste man dock tillse att de blir möjligast täta, så att de, när de är stängda, isolerar mot kölden och hindrar regn eller snö att tränga in."... "I boningsrum och därmed jämförliga lokaler plägar man för värmens skull hos oss sätta dubbla bågar i fönstren: ytter- och innerbågar."

Jämför vi med dagens funktionskrav så är mycket sig likt, det som saknas är ljudisolering och inbrottsskydd. Energiaspekten är med, men längre fram på 1900-talet skulle den ta överhanden.

Energisparåtgärder
Under oljekrisen 1973 steg priset från ca 10 dollar/fat till 45 dollar/fat och nästan upp till 90 dollar/fat år 1981. I Sverige infördes under en kort period oljeransonering, utbyggnaden av kärnkraft accelererade och staten satsade ca en miljard på energibesparande åtgärder.

I energisparplanen påpekades att speciell hänsyn skulle tas till arkitektoniska och kulturhistoriska värden som annars riskerade att gå förlorade. De tilläggsisoleringar och fönsterbyten som genomfördes medförde ändå att den äldre bebyggelsen förvanskades mycket kraftigt. Energisparåtgärderna utvärderades av Olof Antell och Cathrine Paues, i Isolering uppåt väggarna, Byggforskningsrådets rapport T4:1981. Studien visade tydligt att ingreppen varit onödigt stora, att byggmaterialindustrins utbud och marknadsföring liksom stödets utformning påverkat valet av åtgärder negativt. Slutsatserna var att liknande framtida stöd borde styras till enkla och verkligt lönsamma åtgärder. Riktigt så blev det inte.

Fönsterbyten för 433 miljoner kr
Den enkla och billiga åtgärden för effektivisering av fönster, att byta innerbågsglaset till ett lågemissionsglas(LE-glas), har inte varit stödberättigat i de senaste årens energisatsningar. Detta då kravet för stöd varit att fönstren efter åtgärd skulle ha ett u-värde på 1,2, vilket inte kan uppnås med LE-glas. Istället riktades 2006 100 miljoner kronor till fastighetsägare för byte till energisnåla fönster. Stöd utgick med 30% av den kostnad som översteg 10 000 kronor. Maximalt stödbelopp var 10 000 och för att få det behövde åtgärden kosta ca 43 300 kronor. Stödet blev ändå populärt och redan i april 2008 var pengarna slut. Svenska husägare hade då köpt fönsterbyten för
minst 433 miljoner. Ännu fler hade ansökningar inne och i höstbudgeten 2008 sköt regeringen till ytterligare 80 miljoner. Hur kunde fönsterbyten bli så populära?

Energimyndighetens projekt
Under 2006 startade Energimyndigheten två projekt med syftet att energieffektivisera fönster. Ett av projekten gjordes tillsammans med Glasbranschföreningen, där man tog fram sex olika alternativ att effektivisera befintliga fönster genom åtgärder på innerbågen. Det andra projektet gjordes tillsammans med elva fönstertillverkare och handlade om energimärkning av fönster. För att underlätta valet av fönster gavs dessa olika färgbeteckningar beroende på vilket u-värde de hade.

Energimärkningen var det projekt som fick störst genomslag i media. Delvis berodde detta på stödets utformning men också på marknadsföringen. Projektet fick egen hemsida, www.ener­gi­fonster.nu, och i pressmeddelandena trycktes hårt på de angelägna fönsterbytena:

"Äldre tvåglasfönster är stora energitjuvar" och "I många äldre fastigheter drar det ihop sig till fönsterbyte". I broschyren Fönster som spar energi och pengar fanns bilder på sekelskifteshus, men var­samheten mot de kulturhistoriska värdena inskränkte sig till tipset att ansöka om byggnadsnämndens godkännande om de nya fönstren inte hade samma utseende och placering som de gamla...

Lönar sig ett fönsterbyte ekonomiskt?
I faktablad från Energirådgivningen finns schablonberäkningar för ett hus med 15 kvm fönsteryta. Faktabladen är anpassade för olika regioner och för Stockholmsregionen skulle ett byte till energifönster med u-värde 1,2 kosta ca 100 000 kr och ge en besparing på ca 2 500 kWh/år. Ett byte av innerbågens glas till ett lågemissionsglas skulle till en kostnad av ca 15 000 kr på samma hus ge en besparing på ca 1 500 kWh/år.

Priset för en kWh är ca en krona och vi finner då att LE-glasen betalar sig redan efter 10 år medan energifönstren betalar sig först efter hela 40 år, och då kanske de är mogna att bytas ut? För att kunna bedöma vilka fönster som är bra i det längre perspektivet måste vi se till den totala miljöbelastningen under fönstrens hela livscykel.Sådana beräkningar är mycket komplicerade att utföra. Några studier från Danmark visar att träfönster, både de som renoveras och de som nytillverkas, hävdar sig väl om de förses med LE-glas. Den visar att fönster med aluminium eller PVC är miljöbelastande i tillverkningsskedet men också att det är när fönstren är i bruk som de stora miljöbelastningarna finns.

Kulturvärden och energivärden i praktiken
I ett aktuellt restaureringsprojekt finns fönster som tidigare varit tänkta att bytas ut men nu undersöks om de kan vara kvar. Hela byggnaden, en handelsgård, ska restaureras, då den någon gång mellan 1909 och 1944 blivit "förbättrad" med en ädelputs på två sidor vilket lett till att stommens korsvirkestimra i fur rötskadats så kraftigt att den där måste bytas i sin helhet. Mot gårdssidan är den däremot i stort sett intakt.Invändigt finns en rad olika typer av skivmaterial och tilläggsisoleringar. Byggnadens fönster är troligen från uppförandet på 1790-talet och från tidigt 1800-tal då byggnaden förlängdes. På foton från 1944 syns att fönstren då var i original med inner- och ytterbågar, de senare med beslag från 1700-talet. Någon gång, troligen strax efter 1944, har originalbågarna tyvärr ersatts med kopplade bågar, men karmarna är bevarade. På dessa sitter smidda beslag i form av gångjärnsstaplar för fönsterluckor och i vissa fall för de tidigare ytterbågarna. De kopplade bågarna har spröjsindelning och glasen är till största delen valsade glas. Fönstren är huvudsakligen i bra skick.

U-värde med liten betydelse
Med kalkylprogrammet VIP+ från Strusoft gjordes flera beräkningar för att utreda möjliga förbättringar av energianvändningen, med hänsyn till befintliga kulturvärden och byggnadens långsiktiga bevarande. Vinden är oisolerad och då ingrepp kommer att göras i ytterväggarna prövades olika isoleringsalternativ även där. Bottenbjälklaget består av bjälkar direkt mot mark och är olämpligt att isolera då det ökar fukthalten med rötskador som följd.

För fönstren provades en rad olika u-värden. Resultaten är preliminära då projekteringen pågår men de visar ändå att fönstrens u-värde har ganska liten betydelse för energiförbrukningen i sin helhet. Isoleringen av vinden ger betydligt större effekt och bäst effekt fås genom en mindre isolering av ytterväggarnas insidor, en möjlighet som sällan finns i vanliga fall.

Framtiden
Diskussionerna om energieffektivisering kommer att fortsätta. Byggnadsvården måste delta i dessa och vi behöver inte känna oss som energitjuvar. Mot bakgrund av tidigare trender är det tydligt att kulturvärdena behöver en röst.

 

Ur Byggnadskultur nr 1/2009
Författare
Paul Hansson

Paul Hansson är bebyggelseantikvarie och tidigare redaktör för Byggnadskultur.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas