Energisnålt utan fönsterbyte

Kategori: Fönster

Många fönster måste betraktas som konstföremål vars värde sitter i originalutförandet, men man ska inte heller glömma deras praktiska kvaliteter. Med rätt underhåll, tätning och ibland kompletteringar kan också gamla fönster fungera mycket väl ur energisy

Goda råd är inte alltid dyra! I energispartider som dessa spelar fönster en viktig roll för husets energiförbrukning, men den är inte så avgörande som många fönstertillverkare vill göra gällande. Rådet att byta ut gamla fönster för att spara energi är ett dåligt råd, det finns både varsammare och kostnadseffektivare åtgärder för att energieffektivisera fönster. Paul Hansson beskriver några av myterna kring fönsterbyten och ger sina bästa råd till dig som hellre behåller än kastar.

Det finns många som har insett vilken kvalitet gamla fönster håller jämfört med nya och under senare år har begagnatmarknaden vuxit sig stor.

Fönster är geniala. Trots att de bara består av några millimeter glas skyddar de oss från väder och vind, samtidigt får vi in ljus i rummen och kan se världen utanför. Fönster är alltid en väsentlig del av ett hus karaktär och den kan påverkas kraftigt även vid små ändringar av fönstren. Funderar du på att energieffektivisera dina fönster så tänk på att det handlar om såväl energi som ekonomi, ekologi och estetik.

Äldst ofta bäst

Hur mycket huset påverkas om fönstren byts ut beror på den ursprungliga fönstertypen. Fram till 1920-talet tillverkades fönster på ett hantverksmässigt sätt, direkt på byggarbetsplatsen. Karmarna byggdes in och när byggfukten i huset torkat ut gjordes beslagning, bågarna hängdes, fönstren drevades och målades. Virkeskvalitén var synnerligen hög och fönstren målades med linoljefärg. Glasen var munblåsta och fram till 1800-talets mitt var beslagen smidda för hand. Fönstren har vanligen en ytterbåge som öppnas utåt och en innerbåge som öppnas inåt. Innerbågarna kan också vara lösa så kallade vinterfönster som sätts in på vinterhalvåret. Från och med sekelskiftet blev det vanligt att ytter- och innerbågar kopplades samman. Alla delar av fönstret, såväl karmar, bågar och spröjsar är vanligen handhyvlade och profilerade.

Har du ett fönster av den här typen är det hundra år eller äldre och det visar vilken hållbarhet gamla fönster har. Om de underhållits på rätt sätt så är de också i bra skick. Skador på den här typen av fönster bör repareras med material och metoder så nära de ursprungliga som möjligt. Det är sällsynt att sådana här fönster är i så dåligt skick att de behöver bytas. Skulle det vara nödvändigt är det en ganska komplicerad historia som kräver en del rivnings- och lagningsarbeten. Det är därför direkt olämpligt att byta fönster i energibesparande syfte.

Energieffektivisering på den här typen av fönster görs bäst genom att justera bågarna samt sätta tätningslister på innerbågens insida. Nästa steg är att byta innerbågens glas till ett tre millimeter lågemissionsglas. Det är också möjligt att montera en isolerruta på innerbågens insida, men det påverkar givetvis utseendet invändigt och det är inte alltid som innerbågen klarar att bära den extra tyngden.

»I nya byggnader är det tyvärr vanligt att fönsterarean är så stor att man under sommarhalvåret behöver använda energi för att sänka innetemperaturen.«

Under perioden 1920–1960 tillverkades fönstren på snickerifabrik och levererades grundmålade till byggarbetsplatsen. Glasrutorna var valsade istället för munblåsta och ofta större. Karmar och bågar fick enklare profiler och bågarna var i stort sett alltid kopplade. Virkeskvalitén var fortfarande mycket hög och fönstren målades med linoljefärg. Energieffektivisering av den här typen av fönster görs på samma sätt som fönster från föregående period.

Brytpunkt kring 1960

På 1960-talet började fönstren färdigtillverkas på fabrik och levererades glasade, beslagna och målade till byggplatsen. Karmar och bågar fick betydligt kraftigare dimensioner, medan profilerna förenklades till avrundade kanter. Virkeskvaliteten kunde nu vara betydligt sämre, dessutom målades fönstren ofta med oprövade färgtyper som stängde inne fukten i fönstervirket vilket ledde till rötskador. Glasen var helt plana av typen floatglas och i samband med energikrisen under 1970-talet blev isolerglasen vanliga. Fönstren från denna period har ett enklare utseende och montage än de äldre och hantverksmässigt tillverkade, och är därför inte lika känsliga för att ändras eller bytas ut. Vanligtvis finns mer plats i bågen för att sätta in bättre isolerglas. Den sämre virkeskvaliteten och målningsbehandlingen har lett till ett stort underhållsbehov, men är fönstren i bra skick behöver de inte bytas ut.

På 1980-talet hade barnsjukdomarna från de första färdigtillverkade fönstren åtgärdats någorlunda. Fönster började tillverkas i flera olika material och materialkombinationer. En vanlig konstruktion är träfönster som utvändigt är klädda med metallprofiler. Har du så här nya fönster är de förmodligen fortfarande i gott skick och har ett så lågt u-värde att det inte är rimligt att genomföra energieffektiviserande åtgärder.

Mer att tänka på

Fönster isolerar betydligt sämre än tak- och väggkonstruktioner i övrigt. Fönster släpper ut mer värme än ytterväggarna, men de släpper också in mer värme när solen skiner. Det är därför viktigt att välja rätt storlek och placering på fönstren. I nya byggnader är det tyvärr vanligt att fönsterarean är så stor att man under sommarhalvåret behöver använda energi för att sänka innetemperaturen. Ett energieffektivare alternativ är att sätta upp markiser. Persienner eller rullgardiner fungerar sämre mot solen eftersom solstrålarna bara avskärmas från rummet, men fortsätter att värma fönstret. Däremot är det bra att dra ner rullgardiner på kvällen, då de håller värmen inne på natten.

Rutornas ljusgenomsläpplighet är också viktig. Även om glaset är genomskinligt minskar insläppet av ljus med antalet glas och tjockleken på glasen. Ett tvåglasfönster med klarglas släpper igenom mer dagsljus än ett motsvarande treglasfönster. Fönster som har flera tjocka glas och där mer än ett glas är belagt med lågemissionsskikt upplevs som dunkelt. Fönstrets placering i väggen, utformning av karmar, bågar och eventuella spröjsar har också stor påverkan på ljusinsläppet.

»De stora värmeförlusterna orsakas av luftrörelser som transporterar bort den uppvärmda luften. Stillastående luft isolerar bra.«

Energiförbättring med LE-glas

U-värde är ett mått som anger värmeöverföringen genom en konstruktion. Ju högre u-värde desto högre värmegenomgång och dålig isoleringsförmåga, ju lägre u-värde desto bättre isoleringsförmåga. Redan 1998 visades i en forskningsstudie vid Lunds Tekniska Högskola att äldre fönster kunde få betydligt bättre u-värde genom att renoveras och förses med lågemissionsglas så kallade LE-glas. Tre fönster jämfördes. Det första var ett orenoverat 1880-talsfönster med enkla ytterbågar och lösa innerbågar, det andra ett lika orenoverat 1930-talsfönster med kopplade bågar och det tredje ett isolerfönster från 1980-talet med tre glas och luftspalter. Mätningen visade att enkelfönstret med lös innerbåge hade bättre energivärden än det kopplade, detta tack vare den breda luftspalten mellan bågarna. Anmärkningsvärt var att skillnaden mellan de båda äldre fönstren och 1980-talsfönstren minskade betydligt bara genom att de gamla renoverades. När de båda äldre fönstren försågs med LE-glas i innerbågen förbättrades U-värdena avsevärt och de gamla fönstren fick till och med en bättre energiprestanda än det nyare.

Slippa drag utan att få dålig luft

Tätningslisterna är det första man bör se över när det drar kallt från fönstren. Börja med att justera gångjärn och stängningsbeslag så att bågen ligger jämt mot falsen i karmen. Använd sedan tätningslister av silikon, lin eller ull som behåller formen bra även efter några år. Listerna ska alltid sitta på innerbågen eller insidan av karmen. Detta för att inte den varma och fuktiga inneluften ska slippa ut mellan glasen och kondensera på ytterrutan. Mellan ytterbåge och karm ska det inte vara helt tätt. Viktig är också tätningen mellan karm och vägg, som i gamla hus ofta behöver kompletteras med lindrev och vindtätning. På ett panelklätt hus är det enkelt att ta av ytterfodret och se efter, men på ett putsat hus går det inte – däremot tätar putsen ofta bra mot drag. Många som har ersatt eller tätat sina gamla fönster upplever att inomhusluften blir sämre. Detta beror på att läckaget via fönstren ofta var det enda friskluftsintag man tänkte sig i äldre tider. Om friskluftsventiler saknas kan fönstren förses med springventiler alternativt kan nya ventiler sättas in i väggen, lämpligen i sovrum eller vardagsrum då frånluften ofta tas ut via kök och toaletter.

Fönster i långa loppet

Under 1970-talets energikris förvanskades många vackra hus av tilläggsisoleringar och fönsterbyten. På 2000-talet har vi sett att fönsterbyten ännu en gång används för att energieffektivisera. Samtidigt har forskning och ny teknik gett oss möjligheten att kombinera skönheten, kvaliteten och känslan i gamla fönster med rimliga driftskostnader som inte tömmer plånboken. Är då 1800-talsfönster som fortfarande fungerar också lönsamma i längden? För att svara på den frågan måste vi se till miljöbelastningen under fönstrens hela livscykel. Sådana beräkningar är mycket komplicerade att utföra. Studier från Danmark visar att träfönster, både de som renoveras och de som nytillverkas, hävdar sig väl om de förses med LE-glas. De fönster som innehåller aluminium eller PVC är miljöbelastande i tillverkningsskedet. Den största miljöbelastningen är dock när fönstren är i bruk, med andra ord är det alltså u-värdet som fäller avgörandet. Men det beror i sin tur på att vi idag använder fossila bränslen för att tillverka energi. När vi gått över till rena och förnyelsebara energikällor kommer fönster byggda av trä vara de enda miljövänliga.

Författare
Paul Hansson

Bebyggelseantikvarie och arbetar på NIRAS i Malmö.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in