Rent hus - ska man ta bort all färg?

Kategori: Färg

Borttagning av färglager i den del av Näsby säteri i Södermanland där alla färglager ej vid tidigare renoveringar helt avlägsnats. Fönsterfodren har både trä och puts som underlag och det gamla mönstret finns kvar på träytan under många lager färg. Fotog

Hur får man bort gammal färg när man ska måla om huset? Den frågan har aktualiserats dels genom de senaste decenniernas nya färgtyper och dels genom det ökande antalet byggnadsrestaureringar i landet. Om detta ordnade Svenska föreningen för byggnadsvård nyligen en konferens.

Av säteriets 1 400 kvadratmeter bostadsyta återstår endast omkring 80 kvadratmeter med de gamla färglagren kvar. Dessa rum har nu restaurerats till sina ursprungliga linoljefärger engelskt rött och grön umbra. Fotograf/Illustratör: Tomas Lundqvist

Idag finns flera olika metoder för att ta bort gamla färglager. Nya tekniker har gjort det lättare och snabbare att få bort gammal färg.
Om detta höll Svenska föreningen för byggnadsvård en konferens i november. En av dem som arrangerade denna är Tornas Lundqvist, målare till yrket.

- Bakgrunden är dels alla de nya färger som kommit de senaste decennierna, säger han. De har givit starka ytor, men inte givit materialet under färgerna, det kan vara trä eller puts, möjlighet att andas, säger han. Därför har träet ruttnat och putsen sprängts. Och därför går man nu över till oljefärg och kalkfärg igen.

Det finns alltså dels behov av att renovera efter de skador som de nya färgerna givit, men också ett allmänt behov av att ta bort färg vid byggnadsrestaureringar och husrenoveringar. Och när detta sker yrkesmässigt ska det helst gå snabbt. Idag finns flera olika metoder och tekniker att få bort färgen.

De vanliga metoderna bygger på:

- kemikalier; kaustiksoda och lösningsmedel

- värme; varmluftspistol, infravärme, kittlampa

- blästring med sand, granulater eller vatten

- verktyg; skrapor

- fräsning på putsytor

- slipverktyg: bandslip eller vinkelslip

Tar bort för mycket

- Det vanligaste idag bland yrkesmålare är att bränna bort all färg med varmluftspistol, säger Tomas Lundqvist. Man får snabbt fram en ren yta där man så att säga kan börja att måla från början.

Med den metoden tar man bort all färghistoria från byggnaden. Och det finns ingen möjlighet att ta fram gamla lager igen.
-Vi kan till exempel se hur det gått med det hus som jag just nu har arbetat med, säger han. Det är Näsby säteri i Södermanland, en herrgårdsbyggnad från 1892 på 1400 kvadratmeter.

- Den har naturligtvis renoverats och målats om flera gånger sedan den byggdes, även på senare år. Och av hela huset finns bara en liten del kvar med originalmålningar, kanske 80 kvadratmeter av hela byggnaden. Byggnadsvården har inte brytt sig om hus från den här tiden och massor med målningar har bränts bort.

Varmluftspistolen tar allt, med en värmeutveckling på minst 600 grader och med den finns det också risk att man skadar träet. Därför bör man, om man vill ta bort alla lager, använda infravärme som har en lägre verkningsgrad, omkring 200 grader.

- Man bör ta reda på vad det finns under de senaste färglagren innan man bestämmer sig för att ta bort allt, tycker Tomas Lundqvist. Och det är inte nödvändigt att ta bort alla de gamla oljefärgslagren. Låt dem sitta kvar så kan man i framtiden ta fram dem på nytt!

- Det är viktigt att vi diskuterar vad man ska spara och vad vi kan ta bort utan att ångra oss i framtiden. De sena 1800-talsbyggnaderna är ett intressant problem, det är först nu man börjar att intressera sig för den tiden och för tiden vid seklets början.

Det finns en vanföreställning bland byggare att det skulle vara billigare att bränna bort allt. Så är det inte, säger Tornas Lundqvist. Du måste ju då spackla och slipa ytan flera gånger och grunda om. Det behöver man inte om man målar om på gamla oljefärgslager.

Lut olämpligt

Att ta bort färg på trä genom att använda lut är olämpligt. Luten lakar ut bindemedlen i träet, förtvålar det och gör det sprött. Luten kräver dessutom mycket sköljvatten som gör att det nakna träet måste ha lång tid på sig för att torka före ommålning. Det finns också exempel på att linoljefärg som målats på lutat trä förtvålas vilket kan ses som saltutfällningar i färgen efter en tid.

De aromatiska lösningsmedlen är vad som oftast används i byggnadsvården av konservatorer. Metoden att stryka lösningsmedel på färgytan gör att man försiktigt kan skrapa av lager efter lager. Nackdelen är att de är hälsovådliga och att medlen dessutom är dyra eftersom det krävs tjocka lager för att få bort flera färglager. Det finns emellertid försök med att ta fram lösningsmedel ur växtoljeestrar, vilka ej är skadliga.

Blästring är också en mycket effektiv metod, men i regel helt olämplig på trä.
- Sandblästring på puts är däremot en ganska bra metod, säger Tomas Lundqvist. Men man bör förstås vara försiktig och inte gå för hårt åt underlaget. Det finns de som menar att blästring på puts tar bort "skinnet" på putsen. Man ska ju kunna ta av kläderna på byggnaden, men inte "skinnet" som är en del av själva husets kropp.

Att använda bandslip och vinkelslip kan vara en alltför brutal metod för trä. Det är vanligt att man då tar med för mycket av träet, speciellt försiktig måste man vara med fönster och fönsterprofiler. Skrapmetoden, då man använder en skrapa för att få bort färgen, är naturligtvis mycket tidskrävande.
-Ja, då är vi inne på en metod som hör till konservatorernas arbete. Då har man bestämt att man verkligen vill bevara underliggande målningar.

Handbok behövs

Vad som behövs, tycker Tomas Lundqvist, är en ordentlig handledning eller handbok om färgborttagning och dess metoder, tillgänglig för människor som vill måla om sitt hus utvändigt eller invändigt. Någon sådan finns inte idag. Och att orientera sig bland färgbutikens utbud och glada reklambudskap är inte enkelt för den okunnige.

Även för yrkesmålare finns behov av nya handledningar om färgborttagning och ommålning, menar Tomas Lundqvist. Där borde man ta upp de olika metoderna och något om ekonomin kring dem.

Utgiven i nummer:
4/1995
Författare
Birgitta Gustafson

Journalist och f.d. redaktör för Byggnadskultur

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in