Konsten att välja fasadfärg

Kategori: Färg

Vad vill huset? När ett hus ska målas om gör man ofta klokt i att släppa tanken på sina favoritfärger och i stället fundera på husets historia och dess förhållande till landskapet och andra hus.

Man väljer ett färgprov och tror att man vet hur resultatet ska bli när man målar sin fasad. Varför blev då intrycket något helt annat?

Karin Fridell anter har undersökt hur vi uppfattar färgen på målade fasader. Här förklarar hon skillnaden mellan färgprovets kulör och den färg som vi uppfattar på den färdigmålade ytan.

Radhus från 1936, från början präglade av enkelhet och små variationer. Idag ett paradexempel på brokighet och bristande samstämmighet, både i form och färg.

Hur många gånger har du inte fastnat med blicken på ett hus och reagerat på att det var fult, vackert eller bara ovanligt? Det som fått dig att lägga märke till just det huset har ofta varit färgen, och färg är också någonting som de allra flesta människor har åsikter om. Sällan diskuterar man väl fönsterformer eller takvinklar med samma hetta som när frågan gäller färgen på huset.

Alltför ofta behandlas byggnadsfärgsättning som en smakfråga, något som kan jämställas med valet av färg på bilar eller kläder. Villaägaren väljer ur färghandlarens rika sortiment och bostadsrättsföreningen fattar majoritetsbeslut om den nya fasadfärgen. Stadsarkitektkontoren har lagliga möjligheter att påverka färgsättningen av både gamla och nya hus men tar sällan några aktiva initiativ i färgfrågor. I stället är det vanligt att både myndigheter, massmedia och allmänhet ser byggnadsfärgsättningen som en fråga om demokrati – "folk ska ha rätt att måla sina hus som de själva vill". Resultatet kan lätt bli en färgmiljö som saknar samordning, där olika byggnader tävlar i stället för att lyfta fram varandra och där färgerna inte gör rättvisa ens åt det enskilda huset.

Arbete, tid och kunskap
Att välja färger – kulörer – för hus kräver mycket mera än en allmän känsla för färg. Det krävs arbete och tid, där olika möjligheter får prövas och förkastas innan man bestämmer sig. Och – inte minst – det krävs kunskaper. Den som ska välja färg för ett hus behöver kunskap om färg i arkitekturhistoria och byggnadstradition, och han/hon behöver också förstå hur färger samverkar med varandra och hur de uppfattas på stora ytor utomhus.

Ordet färg har flera betydelser i det svenska språket. Det betecknar både ett material för ytbehandling (engelska paint) och en visuell egenskap som kan åstadkommas på många andra sätt än genom målning (engelska colour). Här använder jag ordet i den senare betydelsen.

Ljusare och starkare
I min doktorsavhandling har jag undersökt den uppfattade färgen hos målade träfasader. Jag har utgått från en erfarenhet som jag delar med många arkitekter och andra som någon gång har valt färger för fasader: Huset fick inte den färg som jag hade föreställt mig. Man väljer ett färgprov och tror att man vet hur det ska bli – och sedan får man ett hus som ofta är ljusare och starkare kulört än den färg man tror sig ha valt. 

Mycket av svårigheten ligger just i detta tillvägagångssätt: Man väljer ett litet färgprov, som ses mot en (oftast) vit bakgrund i en belysning som inte motsvarar utesituationens. Den färg man ser beror på betraktningssituationen, och därför är det inte alls konstigt att färgprovets färg uppfattas annorlunda än den färdiga fasadens.

Uppfattad färg jämfört med egenfärg
Men på vilket sätt skiljer de sig åt? För att undersöka det lät jag försökspersoner bedöma denfärg de såg på verkliga hus i sin omgivning. Totalt bedömdes ungefär 100 hus med alla upptänkliga fasadfärger, och antalet observationer var ca 3600.

Försökspersonerna fick svara på frågan "Vilken färg ser du på huset?". En del av dem fick svara med egna färgord – ett underbart exempel är "blåbärsmjölksblått" – eller välja mellan olika svarsalterantiv. Andra fick använda NCS atlas och välja ut det av de monterade färgproverna som var mest likt fasadens färg.

De flesta bedömningarna gjordes från 50 meters avstånd. Väder och årstid varierade och de flesta hus bedömdes åtskilliga gånger under olika förhållanden. För varje hus jämfördes sedan den uppfattade färgen med egenfärgen, alltså färgen hos det färgprov som var mest likt fasaden när det lades direkt mot ytan. Om huset är nymålat motsvarar egenfärgen det färgprov man har valt.

Det visade sig finnas tydliga mönster i skillnaden mellan egenfärg och uppfattad färg. Naturligtvis varierar den uppfattade färgen med betraktningsavstånd, väder och omgivnade färger, men den stora skillnaden är ändå den mellan egenfärg och uppfattad färg:

Fasaden blir alltid ljusare och klarare än den färg du ser på färgprovet. Ofta blir den också starkare och intensivare. Ett brunmurrigt färgprov ger en vackert gul fasad, och ett milt gult färgpov ger en starkt gul fasad.

Fasaden uppfattas ofta som lite blåare än färgprovet. Om färgprovet är gulgrönt kan fasaden bli blågrön, och om färgprovet är neutralgrått blir fasaden blågrå.

Välj därför alltid ett färgprov som är "smutsigare" än den färg du vill se på fasaden. Du kommer att bli förvånad över att så fula färgprover kan ge så vackra fasader!

Gör en provmålning!
Men att titta på små färgprover bör vara ett ganska sent steg i arbetet med att välja fasadfärg. Börja i stället med att titta på andra hus och försök ta reda på vilken färg man har använt. Tveka inte att knacka på och fråga – de flesta människor blir nog glada över en så positiv uppmärksamhet. Tänk också på att det finns mycket som inte går att förutse i detalj, till exempel fasadens ytstruktur, där grova ytor skapar små mikroskuggor och därmed gör den uppfattade färgen mörkare. För att vara säker på resultatet bör man alltid göra en provmålning innan man slutgiltigt bestämmer husets färger. Först då kan man se färgerna tillsammans i sin rätta omgivning, i samspelet med existerande grannhus och vegetation. 


TÄNK SÅ HÄR
- om du vill måla huset i gult:

  • Du väljer ett ljust gulaktigt färgprov och får ett hus som är nästan självlysande. Ofta kan man också uppfatta att fasadfärgen drar mot grönt.
  • En typiskt ockragul färg kan se brunaktigt och tråkigt ut, snarare "babybajs" än gult. Men fasaden blir ljusare och klarare – vackert gul!

- om du vill måla huset i rosa:

  • Om färgprovet är mörkt beigerosa, kan fasadfärgen närmast beskrivas som ljust grålila. Hus inom det här nyansområdet får ofta en uppfattad färg som skiljer sig mycket från egenfärgen. Fasaden uppfattas mycket ljusare än provet, och det sker en kraftig kulörtonförskjutning, så att fasaden uppfattas som blåaktig fastän färgprovet är gulaktigt.
  • Den som väljer ett "gammalrosa" färgprov kan få ett "grisskärt" hus. Resultatet av sådana felbedömningar kan man se ganska ofta, och när huset väl är målat är det svårt att göra någonting åt det.

- om du vill måla huset i rött:

  • Traditionell röd slamfärg kan variera inom ett ganska stort område. Fasaden blir dock alltid starkare röd än den färg man kan se på provet.

- om du vill måla huset i blått:

  • Blått växer på fasader. Väljer man ett blågrått färgprov får man ett klart ljusblått hus.

- om du vill måla huset i grönt:

  • Grönt blir blåare på fasaden än på färgprovet. Ett grönt färgprov måste har ganska mycket gulhet för att inte den uppfattad fasadfärgen ska dra mot blått. Dessutom ökar kulörtheten: ett ganska starkt grönt färgprov ger ett mycket starkt grönt hus.

- om du vill måla huset i ljust grått:

  • Neutralgrå färgprover ger blåaktiga fasader. Ljusa färgprover ger ännu ljusare fasader. Här kombineras dessa båda tendenser genom att det ljust neutralgrå provet ger en lysande lilavit fasad.


LÄS MER

  • Fridell Anter, K., What colour is the red house? Perceived colour of painted facades (avhandling). 2000, Stockholm: Arkitektur, KTH, Stockholm.
  • Fridell Anter, K. & Svedmyr, Å., Färgen på huset. 2003, Stockholm: Formas.
  • Fridell Anter, K. & Enberg, K., Utvändig färgsättning. Förutsättningar, arbetssätt, exempel. 1997, Stockholm: Byggforskningsrådet.

De två sistnämnda böckerna kan beställas på www.formas.se.

Utgiven i nummer:
1/2008
Författare
Karin Fridell Anter

är arkitekt SAR/MSA och docent vid KTH- Arkitektur. Arbetar inom konsultföretaget Explicator AB. 

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas