Historiska färgsättningskartor med moderna färgkoder

Kategori: Färg

En färgtrappa gör man ofta när man vill återställa den ursprungliga färgsättningen.

För att återskapa färgsättningen på sitt gamla hus har man hittills fått gissa sig fram bland kulörproverna i färghandeln. Moderna NCS­ beteckningar förhåller sig nämligen inte till gamla målarrecept där man blandar färgen själv. Men nu finns hjälp att få. Stefan Lindgren berättar om Riksantikvarieämbetets smarta färglikare.

Frågor om färg är kanske de vanligaste vi får på Riksantikvarieämbetet. Hur gör man för att hitta tillbaka till hu­ sets ursprungliga utseende? Vem vänder man sig till? Hur vet man att det blir exakt samma brytning? Efter många år av sådana frågor är vi glada att kunna presentera Kulturkulör för linoljefärg, ett slags färglikare som kopplar traditionella recept för pigment, till färgbran­ schens gängse NCS-­beteckning.

Syftet är att visa vilka färgskalor man kan åstadkomma när man blandar de traditio­nella pigmenten i linoljefärg. Färglikaren, som är en vidareutveckling och komplette­ring av 1990 års färgkulörsystem för linolje­färg, är utformad som en användarvänlig vippa eller solfjäder i fickformat, lätt att ha med sig ut i fält. Den ger också bakgrundsin­ formation om pigmenten via så kallade Quick Respons­koder som man läser av med en mobiltelefon (läs mer på ämbetets hem­sida, www.raa.se/kulturkulor).

Eftersom Kulturkulör för linoljefärg byg­ ger på både gamla receptblandningar och nya NCS-­beteckningar kan den användas på många sätt. Som guide till historik färgsätt­ning och traditionella pigment, till recept för färgblandning och som nyckel mellan tradi­tionella recept och NCS-beteckningar.

Äldre tiders mest använda pigment gav upphov till färgskalor där ljushet, mättnad och kulörton varierade inom gränser som berodde på pigments egenskaper. Idag upp­ fattar vi dessa färgskalor som typiska för den äldre bebyggelsen. Men att bara läsa gamla färgrecept är inte alltid en tillförlitlig metod om man vill hitta tillbaka till de rätta kulö­rerna. När det gäller pigmentnamnen råder nämligen viss förvirring. Ett och samma pigment såldes, och säljs ännu, under olika produktnamn och ibland har samma namn använts för att beteckna flera olika pigment. Dessutom kan färger framställda av samma pigment variera mycket i ljushet, mättnad och kulör. Även kvaliteten, som till exempel täckförmågan och hållbarheten, kan variera mycket.

När man vill återskapa en äldre kulör ska man komma ihåg att all färg förändras över tiden, som en del av materialens naturliga åldrande. Den nya färglikaren är ett hjälp­ medel för att bedöma vilken valör den ur­ sprungliga kulören kan ha haft. Den ger också förslag på vilket pigment som kan ha använts för att uppnå den färgen.

Lycka till med färgbrytningen!

 

LÄS MER OM PIGMENT INOM BYGGNADSMÅLERIET

  • Johansson, Alf O. (2001). Med pigment och kopaler: svensk färgindustri under 200 år. D. 1, Fram till 1920-talets mitt, Sveriges färgfabrikanters förening (SVEFF), Stockholm
  • Byggnadsmåleri: tekniska anvisningar. (2010). Stockholm: Statens fastighetsverk. Tillgänglig i fulltext på Internet.
  • Fridell Anter, Karin & Wannfors, Henrik (1997). Så målade man: svenskt byggnadsmåleri från senmedeltid till nutid.
    2. utg. Stockholm: Svensk byggtjänst.

 

NCS­-SYSTEMET?

NCS, Natural Colour System, är ett internationellt färgbeteckningssystem som gör det möjligtatt beskriva, kommunicera och kontrollera färg. Systemet utarbetades av ett svenskt forskarlag och antogs internationellt 1965. Det bygger emellertid på den tyske fysiologen Ewald Herings verk Das natürliche System der Farbempfindungen som kom redan 1874.

NCS baseras på hur människan ser färg och utgår från sex elementarfärger, vitt (W), svart (S), rött (R), blått (B), grönt (G) och gul (G). Varje färg i NCS har en kod som anger svarthet (hur mycket svärta vi upplever i färgen), kulörthet (hur kulörstark färgen är) och kulörton (hur lik elementarfärgerna färgen är).

Källa: www.ncscolour.com/sv/ 2013.04.29

Läs också Anders Franzéns artikel i Byggnadskultur 2-2000, 'NCS-systemet i byggnadsvården' där han pekar på några av svårigheterna med NCS när man arbetar med byggnadsvård.

 

Kulturkulör för linoljefärg går att beställa från NCS Colour AB, www.ncscolour. com eller order@ ncscolour.com.

Utgiven i nummer:
2/13
Författare
Stefan Lindgren

är byggnadsingenjör och arbetar på Riks­antikvarieämbetets förvaltningsavdelning och enheten kulturvårdsstöd i Visby. 

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas