Färg

En färg för hand och sinne

Linoljefärg inte bara syns – den känns och den doftar också. Lika handfast som den skyddar och framhäver det underliggande materialet, lika undflyende leker den med våra sinnen. Gertrud Olsson skriver om en färg som tar oss tillbaka i historien, samtidigt som den bär på hoppet om en bättre och mer hållbar framtid.

Historiska färgsättningskartor med moderna färgkoder

För att återskapa färgsättningen på sitt gamla hus har man hittills fått gissa sig fram bland kulörproverna i färghandeln. Moderna NCS­ beteckningar förhåller sig nämligen inte till gamla målarrecept där man blandar färgen själv. Men nu finns hjälp att få. Stefan Lindgren berättar om Riksantikvarieämbetets smarta färglikare.

Gammal ekådring får nytt liv

Vid upprustningen av den gamla länsmansgården Näs i Edsleskog från 1880 ställdes vi inför frågan hur man hanterar resterna av ett gammalt ekådrat matsalsskåp? Arbetet ingick i restaureringen av matsalen i den vackra rumsfilen som moderniserats på 1970-talet med nedsänkta tak, spånskivor och plast i väggarna. Matsalsskåpet hade vi hittat, staplat i delar uppe på magasinet.

Någon hade tyckt att det var värdefullt att spara, någon hade också lagt undan golvlist, taklist och dörrfoder så det blev ett spännande pusselarbete att lägga delarna i rätt ordning.

Konsten att välja fasadfärg

Man väljer ett färgprov och tror att man vet hur resultatet ska bli när man målar sin fasad. Varför blev då intrycket något helt annat?

Karin Fridell anter har undersökt hur vi uppfattar färgen på målade fasader. Här förklarar hon skillnaden mellan färgprovets kulör och den färg som vi uppfattar på den färdigmålade ytan.

Slamfärg – inte bara från Falun

Många byggnadsvårdare har en särskild relation till den röda slamfärgen, som under lång tid förknippats med kopparbrytningen i Falun. Men hur många känner till vad färgen innehåller och hur den verkar? Och hur är det egentligen med pigmentframställningen idag? Ludvig Tigerhielm försöker reda ut begreppen

Originalmålat med plastfärg

Mycket har målats med plastfärg, men inom byggnadsvården är den fortfarande tabu. Frågan är dock hur man förhåller sig när det plastfärgsmålaade börjar få ett kulturhistoriskt värde - när det handlar om restaurering av en originalfärg? Paul Hansson tar oss med på jakt i en förbjuden värld av akryl, vinyl och latex.

Den bortglömda spackelfärgen

Vem bryr sig längre om oljespackel? Det kallades förr spackelfärg och var ett viktigt underlag för oljefärg på invändigt snickeri i hundra år. Var rädd om de målade ytskikten, i dem sitter en god del av husets identetet menar Kerstin Karlsdotter Lyckman, som här särskilt pekar på den bortglömda spackelfärgen. Den hör intimt ihop med 1800- och 1900-talens representativa miljöer som eftersträvade en perfekt slät yta.

Färgspråket NCS

Människan kan särskilja tio miljoner olika färger. NCS-systemet hjälper dig att beskriva vilken som helst av alla dessa färger. Men glans, gräng, åldrande måste beskrivas på annat vis.

Limfärg - Ett material med många förtjänster

Förr gjordes allt så begripligt, idag vill vi ofta komplicera saker i onödan. Ett exempel på detta utgör limfärg. Bland traditionella färger är denna den billigaste att tillverka och den som är mest arbetsekonomisk; dvs. man hinner stryka fler kvadratmeter per timmme än med andra färgtyper. Därför kom limfärg att användas överallt där dess tekiska begränsningar tillät det. Eftersom färgen var enkel till sin sammansättning och bara bestod av välkända vardagsämnen (krita, vatten och lim), så räckte det egna sunda förnuftet för att bedöma i vilka sammanhang färgen var lämplig att använda eller inte.

När linoljefärg torkar

När linolja torkar ger den ifrån sig ämnen som de flesta tycker luktar gott men om man utsätts för dem i höga doser och under lång tid kan de orsaka hälsoproblem. Detta har konsekvenser för yrkesmålare, vilket i praktiken hindrar att linoljan får den renässans många hoppas.Därför pågår forskning som kan ge förbättringar av linoljan och erbjuda alternativ till de flyktiga lösningsmedlen. Om detta berättar forskarna Pär Fjällström, Mats Johansson och Martin Svensson.

Måla med linoljefärg – så gör du

Om någon i färgaffären försöker smälla i dig att det är svårt att måla med linoljefärg så tro inte honom eller henne! Men tekniken skiljer sig en del från att måla med moderna färger. Björn Andersson, länsombud och målarmästare med 25 års erfarenhet av linoljefärg, visar vägen till ett fint resultat.

Gamla färgtyper i nya blandningar

Utifrån traditionella basrecept på färg experimenteras det på familjen Jerers gård i Bohuslän med nya blandningar. Här undersöks och utvärderas färgens föroch nackdelar i ett miljöperspektiv för byggande idag. Erfarenheterna hittills visar att det speciellt i lerfärger finns en mycket spännande utvecklingspotential.

Att söka det förflutnas färger

Varje region och trakt har sina byggnadstraditioner. Skillnader finns också i färgsättningen på husen. Richard Kjellström har studerat originalfärgsättningar på 1800-talshus i bl a Skåne och på Öland. Forskningens syfte är bland annat att hitta lokala färgsättningstraditioner som skulle kunna byggas vidare på idag – till exempel vid nybyggnation i kulturhistoriskt känsliga miljöer.

Färgen genom tiderna

Både för gamla och nya hus har man ofta ambitionen att välja fasadfärger som anknyter till traditionen, men det kan vara lättare sagt än gjort. Den färgskala som en gång gavs av ett begränsat antal traditionella pigment har bytts ut mot ett i princip oändligt antal valmöjligheter, och de för tiden eller platsen typiska kombinationerna riskerar att gå förlorade i en allmän brokighet.

Karin Fridell anter sammanfattar här huvuddragen i svensk färgsättningshistoria. Men varje stad eller bygd har sina egen traditioner, och den som vill veta mera kan kontakta stadsarkitektkontoret eller länsmuseet.

Måste man måla?

Att måla om sitt hus är något många drar sig för. Det är så mycket att tänka på – det ska vara varmt och torrt, men inte direkt soljus, det får inte blåsa frön i luften, det skall byggas ställningar och kanske förhandlas med målare. Och så kostar det pengar. Men är det egentligen nödvändigt? Och när började man måla hus i Sverige? Stephan Fickler beskriver huvuddragen i de målade trähusens historia och beskriver vanliga ytbehandlingar på timmerhus.

Att göra färgundersökning

Att undersöka hur huset varit målat är spännande, och ökar lusten att ställa det i ordning. Du får en bild av hur just det här huset har sett ut tidigare. Den kan du ta till utgångspunkt för ommålning, och därigenom återskapa den ursprungliga karaktär som huset gömmer på. Dessutom, de färglager som kommer i dagen berättar inte bara om detta hus, utan om hela den tid det representerar.

Folkhemmets färger

Under ett par decennier, ungefär från 1930 till 1960, hände mycket inom byggnadsmåleriet. Vill man uppnå ett lyckat resultat vid restaureringen av hus från denna period gäller det därför att ta reda på vad som var typiskt för just det huset och för den aktuella tidsperioden. Måleriet är en betydelsefull del av arkitekturen och det är ju dessutom de målade ytorna vi ser när arbetet är färdigställt.

Målarmästarens kokta linolja

Att färgmaterialets förändrade sammansättning och egenskaper har påverkat målarnas metoder beskriver Kerstin Karlsdotter Lyckman med exempel från sin forskning om linoljans framställningsmetoder.

Så målade man - målarmästaren berättar

Rohan Rittsél intervjuar målarmästare Börje Larsson om yrkets snabba förvandling. Börje Larsson gick i lära hos en målarmästare som var född 1893 och fick genom honom lära sig alla de vedertagna teknikerna. Han har nu arbetat som yrkesmålare i över 50 år, en tid av stora förändringar. Nya metoder, produkter och ett ändrat samhälle har revolutionerat måleriet på gott och ont.

Svar på tal om linoljefärg

Den som vill måla med linoljefärg blir inte sällan ifrågasatt av tvärsäkra förstå­sig­påare som talar sig varma för moderna färgers överlägsenhet.  Vicki Wenander hjälper dig att möta dem med vassa och välgrundade argument.

När folket skulle läras att välja kulör

1930-talet var tiden då svenska folket skulle läras att välja rätt färg i hemmet. Vicki Wenander berättar här om den ambitiösa utställningen Bostad och färg i Stockholm 1933. Färgharmonier, tapeter och kulörer visades där med både föredömliga och avskräckande exempel. Ljusa enfärgade väggar ansågs inte bara vackrare utan gjorde också att lägenheten blev billigare i drift.

Larssons vågade blanda

Just under den allra brunmurrigaste perioden i inredningshistorien – kring sekelskiftet 1900 – exploderade det av färg i den lilla byn Sundborn utanför Falun. Carl och Karin Larsson visade upp sitt hem målat både ute och inne i klara, starka, råa färger som kraftigt bröt mot tidens rådande ideal. Målerikonservator Lennart Persson visar runt på Lilla Hyttnäs i Sundborn.

När Falun blev rött igen

I mitten av 1970-talet hade den stora rivningsvågen i Falun nått sin kulmen. Den äldre bebyggelsen fick en chans att överleva och nya hus började byggas mer i harmoni med stadens karaktär. 26 år senare blev Falun världsarv. Örjan Hamrin var med på hela resan och berättar här om vändpunkten – Byggnadsvårdsåret 1975.

Lim och färg på mjölk eller kasein

Mjölk- och kaseinfärger användes i byggnadsmåleriet fram till 1960-talet, men idag är det få som känner till färgernas egenskaper. Genom ett gästhantverkarprojekt vid Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet, fick Arja Källbom möjlighet att fördjupa sig i ämnet. Här ger hon en introduktion till färgernas historia, egenskaper, tillredning och målningsteknik.

Bauhaus restaureras och blir som nytt

De målade ytorna är en mycket viktig del av den arkitektoniska formen. Vill man återställa byggnadens utseende från 1920-talet räcker det därför inte att skrapa fram och exponera slitna och skadade originalfärgytor. Färgen måste få samma kulör, intensitet och yta som den hade då. Hur ytorna behandlas för att uppnå 1926 års måleri beror dock på deras nuvarande skick och vilken betydelse de har för upplevelsen respektive autenticiteten. Man använder sig därför av alla tillgängliga metoder.

Färgplanering av stadsmiljöer

Färgers betydelse vid upplevelsen av stadsmiljön är ämnet för ett byggforskningsprojekt som författaren genomfört för att utveckla erfarenheter från tjugo år som färgarkitekt i Stockholms innerstad.
Genom att presentera sina arbetsmetoder och peka på vilka aspekter som bör vägas in vid val av kulörer, vill hon öka förståelsen för färgens betydelse i stadsmiljön och göra det lättare att föra samtal om färg.

Ingen färgborttagning utan färganalys

Det kan finnas flera anledningar till varför man vill ta bort gammal färg. Men den viktigaste är nog önskan att analysera hur en yta tidigare varit målad. Görs arbetet rätt, kan mycket möda och stora värden sparas.

Målat med jordpigment

Jordpigment har vackra kulörer. De har också egenskaper som ger målarfärgen bra kvaliteter, t ex snabbare torktid, fyllighet, god fästförmåga och hög slitstyrka. Dessa egenskaper borde utnyttjas i färgtillverkningen i industrin, i den lilla färgverkstaden och i hemmet för att få fram en så optimal målarfärg som möjligt, menar Milis Ivarsson och Frida Hafvenstein med färgföretaget Av jord AB.

Vad innehåller färgen?

När du ska köpa färg till ditt hus är det många villkor som ska uppfyllas, och det känns ibland som om dina önskemål kommer i sista hand. Självklart ska arbetsmiljöregler och miljökrav tillgodoses, för att inte tala om konkurrensreglerna inom Europeiska unionen. Men varför kan du inte förvänta dig att färgburken har en lättläst, entydig och fullständig innehållsdeklaration? Och borde inte tillverkaren kunna berätta ärligt om kvaliteten på de råvaror han använt?

Målarmästarens längtan

Också linoljefärgen, den mest traditionella av färger, har förändrats genom åren. Kokprocessen har ändrats, pigment har bytts ut, kokt linolja har ersatts av rå. Men blev färgen bättre? Det tyckte inte MålarEskil, målarmästaren som inspirerade Kerstin Lyckman Gevert att leta sig tillbaka till ursprunget.

Se färgen i sammanhanget

Varför en och samma kulör kan se olika ut – alltså vad relativiteten betyder för vår upplevelse av färgen berättar här Gunnar Ottosson. Han ger rådet att aldrig välja en färgnyans ensam utan att väga samman den med alla de andra färgerna i rummet.

Det viktiga pigmentet

Vad färgen innehåller är betydelsefullt, inte enbart ur hållbarhetssynpunkt utan också visuellt. Kerstin Lyckman, arkitekturhistoriker, färgforskare och konservator beskriver hur man kan tänka vid färgsättning av historiska byggnader och om hur linoljefärgens kulörverkan och hållbarhet påverkas av några vanliga pigment.

Nya Masthugget i nya färger?

Nya Masthugget i Göteborg är ett bostadsområde med över tusen lägenheter byggt i slutet av 1960- talet sedan den äldre bebyggelsen på Stigbergets sluttning rivits. Nu planeras en ommålning av fasaderna, något som även påverkar stadsbilden då området syns från många håll i Göteborg. Sanja Peter resonerar här kring frågan om hur vi bedömer och tar tillvara senare tiders bebyggelse.

Färg i byggnadsvårdarens bibel

Våren 2011 utkom en reviderad och utökad upplaga av den numera klassiska handboken Så renoveras torp och gårdar. De tidigare upplagorna har tillsammans sålts i häpnadsväckande 89.000 exemplar! Att boken har haft stor betydelse för byggnadsvårdens framsteg och utövare råder inget tvivel om, inte minst har den varit viktig för användningen av traditionella färger. Här presenterar Göran Söderström ett utdrag ur den nya upplagan i vilken just färg har getts ett särskilt avsnitt.

Byggnadsvårdens krav på linoljefärg

Hur var gamla tiders linoljefärg beskaffad? Ska det vara rå eller kokt linolja i färgen? Vilken linoljefärg är bäst? Enkla frågor kan det tyckas, men det finns inga enkla svar. Här är i alla fall en byggnadsvårdares råd till husägaren som vill måla om sitt hus i sommar.

Färgrättegång i Norge

Jotun har dömts att betala 2,5 miljoner norska kronor till ägaren av Holmenkollen Park Hotell. Den direkta orsaken till den fällande domen är att Jotun rekommenderat sin färg Demidekk Dekkbeis vid ommålning av det hundraåriga hotellet.

Insliten pensel målar bäst

En pensel är inget engångsredskap - även om den ofta behandlas som sådant. En insliten pensel är målarens viktigaste verktyg - om hon vill få ett bra resultat. Penseltillverkarna lena och thomas gustafsson berättar varför.

NCS-systemet i byggnadsvården

NCS-kartan är mycket användbar inom den vardagliga antikvariska byggnadsvården. Dock tillgodoser den inte alla behov, trots de 1 750 kulörerna. Vad är det som brister? Här en antikvaries kritiska synpunkter.

Vad är det för skillnad mellan rödfärg och falukorv?

Nej, det här är inte en crazygåta av den sort som gick som en löpeld över sjuttiotalets skolgårdar. Det är faktiskt en fråga som just nu prövas av marknadsdomstolen - om än i något mindre tillspetsad form. I väntan på domen publicerar vi vårt eget svar längst ner på sidan, men låt oss först titta litet närmare på ärendet.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in