Småland, huskatalogernas landskap

Kategori: Bebyggelsehistoria

Huskatalogerna från 1950-talet speglar den framtidsoptimism vi ofta förknippar med detta årtionde. Fotograf/Illustratör: Gullringshus, katalog från 1957.

I boken Min sportstuga från 1936 ger arkitekten Ernst Spolén okonventionella exempel på modernt fritidsboende men även många handfasta råd till dem som drömmer om en egen stuga. Alternativet att låta någon från trakten uppföra en stuga av lösvirke avråder han ifrån med följande ord: »Denna metod blir ofta dyr. Lantborna vilja gärna tjäna på stadsbon, när han kommer ut till landet. Detta kan ju dock vara olika. Som regel blir det i alla fall dyrt«.

Hultsfredshuset D 125-A 10 var en av två vinnare år 1967. Det är kontakten mellan ute/inne, en klar och enkel planlösning samt avsaknaden av korridorer som särskilt tilltalade juryn. Fotograf/Illustratör: Ulf Knöppel, ur Allt om hemmet, oktober 1967.

Spolén kommer fram till att det bästa sättet att bygga sin sportstuga på, om man inte bygger den själv, är att köpa prefabricerat:
»Monteringsfärdiga hus finns det nästan lika många olika slag, som det finns snickerifabriker. Var och en har sina konstruktioner, sina typer, sina försäljningsorganisationer. De största fabrikerna ha givetvis större möjlighet att fullända och förbilliga typ och konstruktion. Fabriker med egna skogar äro säkert konkurrenskraftiga. Man bör från några sådana fabriker infordra katalog och offert. Sedan gäller det endast att välja«.

Här ger han uttryck för en syn där kunden står i centrum och huskatalogen är det givna medlet som möjliggör att du som köpare kan göra ett val, väga för och nackdelar, allt från hemmets lugna vrå. Detta vare sig det gällde ett fritidshus eller villa. I huskatalogens förlovade värld är det inte svårare att välja hus än en ny bil.

Att det på 1800-talet tillverkades hus på ett ställe, avsedda att uppföras på ett annat, är inget nytt eller ovanligt. Detta vare sig det gällde bönder i Västergötland som tillverkade timmerhus som kom att uppföras i Bohusläns trädlösa kustområden, eller motsvarande hus timrade i Småland, avsedda att stå på Öland.

Det flyttbara huset tillverkat i sektioner introducerades i Sverige av Fredrik Blom (1781-1853) på 1820-talet. En av Bloms elever P. J. Ekman (1816-1884) startade en snickerifabrik i Stockholm som bland annat producerade hus som i begränsad omfattning såldes med hjälp av kataloger.
En försäljningsmetod som förlitade sig på produktkataloger distribuerade per post var svensken tidigt bekant med. Åhlén & Holms postorderkatalog från Insjön, med ett utbud av kläder och husgeråd, utkom för första gången redan 1899. För att inte tala om Ikea-katalogens betydelse under 1900-talets andra hälft.

Monteringsfärdiga trähus

Hustillverkningen i Småland har sina rötter i snickeriindustrin. Landskapet kom tidigt att bli en region med ett stort antal husfabrikanter. Detta av främst två skäl: dels god tillgång på utbildad arbetskraft och dels bra kvalitet på virket från den östra sidan av det småländska höglandet.

Snickeriindustrin tillverkade i många fall både fönster och dörrar och eftersom dessa två komponenter var de mest komplicerade delarna i ett hus var steget inte långt till vad som kallades »färdiga trähus«. Till dessa krävdes förutom de tidigare nämnda delarna, uppmärkta buntar av förkapat virke och en ritning.
Namnet på husföretagen var ofta synonymt med den ort där fabriken hade sin hemvist. Åsedahus, AB Egna Hem Vetlandahus, Myresjöhus, Anebyhus, Hultsfredshus och Hjältevadshus är alla exempel på detta.

Ett företag som tidigt började att tillverka hus var AB Fogelfors bruk som år 1886 levererade sina första monteringsfärdiga hus till Gotland. År 1907 lade man upp en serie av typhus där husdelarna var systematiserade och varje husmodell hade en specifikation på de olika ingående komponenterna. Det skulle dröja till 1920-talet innan företaget gav ut sin första katalog med mindre stugor och villor. Ett annat exempel är Borohus i Landsbro som startade som en såg år 1898 och kring år 1920 började tillverka monteringsfärdiga trähus.

Kataloger, annonser, försäljare

Hustillverkarnas annonser i dagspressen, veckotidningar och tidskrifter var en kombination av reklamannons och talong. Genom att sända in talongen fick man en huskatalog hemsänd.

Tidskriften Allt i Hemmet som startade 1956 kom på 1960-talet att bli en tidning som konsumentgranskade kataloghusmarknaden. De valde under flera år ut »årets hus«. I oktobernumret 1967 gick tidningen igenom 20-talet kataloger och cirka 500 olika hus men juryn fann att en hel del hus inte levde upp till tidningens krav:
»De var, i all sin präktighet, rätt och slätt för vanliga, för fantasilösa. De blev utgallrade, alla dessa snälla, bra och ordentliga typhus som inte med bästa vilja kan sägas ha något intressant samspel mellan rummen, någon påfallande god kontakt mellan ute och inne eller något annat som inbjuder till ett gladare och friare familjeliv.«

Tidningen valde detta år ut två hus som årets hus, ett L-format Hultsfredshus som representant för en välbeprövad variant som finslipats genom åren, samt ett nytänkade som man fann representerat i ett Myresjöhus. I detta nummer av tidningen fanns det 21 stycken annonser från olika kataloghustillverkare vilket visar på hur viktig en tidning som Allt i Hemmet var för industrin.

Ytterligare ett sätt för kataloghusföretagen att nå ut var genom den lokale försäljaren, representanten i distriktet som kunde ta kontakt med personer som köpt tomt eller stod med i kommunens tomtkö. Det var hos den lokale försäljaren, distriktsombudet, som den presumtive husköparen fick höra argumenten för produkten och diskutera praktiska och ekonomiska frågor.

Produktionen av monteringsfärdiga trähus i Sverige tog rejäl fart på 1930-talet. 1934 tillverkades 2 400 enfamiljshus med tre rum och kök. Under kriget hade siffran stigit till runt 9 000, för att år 1947 ligga på hela 17 500 sålda hus. Hela husindustrin har präglats av stora upp- och nedgångar i försäljningen redan från starten. Det kom med tiden att etableras monteringshusindustrier runt om i Sverige men ännu vid 1970-talets slut var över en tredjedel av industrierna hemmahörande i Småland.

Typhus men inte typiska

Villa- eller husbyggandet är ett område som under 1900-talet i många fall gått från att vara en lokalt utformad företeelse med påverkan utifrån till att bli det motsatta, en industriellt tillverkad produkt med liten anknytning till den plats den kom att uppföras på. Det ska samtidigt sägas att flera kataloghustillverkare, bland andra Eksjöhus, på 1970-talet producerade landskapshus, till sitt yttre inspirerade av äldre enkel- eller parstugor. Idag upplevs dessa hus mera som exempel på den stora variation av hustyper som erbjöds husköparen vid denna tid än som ett nytänkande byggt på svensk tradition.

Prefabricering

Det var som tidigare nämnts Fredrik Blom som i Sverige kom att introducera hus som bestod av färdigtillverkade delar, element, tillverkade i en verkstad och som sen kom att uppföras på ett annat ställe. Rosendals slott på Djurgården är ett exempel på Bloms verksamhet.

För 1900-talets hustillverkare i Småland var det självfallet också viktigt att kunna rationalisera byggandet. Fogelfors bruk introducerade redan år 1927 ytterväggselement. De utfördes av våningshöga och 0,7 eller 1,4 meter breda, noga sammanfogade luckor. Även andra delar av huset var tillverkade i delar. Flera hustillverkare tog fram sina egna system, skapade för att underlätta tillverkning, montering och ge varma dragfria hus. Hos Borohus kom det till exempel att kallas »Varm-vägg«.

Statsmakterna ville efter andra världskriget uppmuntra virkesexporten vilket kom att leda till framtagandet av virkesbesparande konstruktioner och olika typer av fiberskivor, något som snabbt kom att omsättas i praktiken hos de många kataloghustillverkarna.

Individuell anpassning

Det är inte ofta en villaannons låter på följande sätt: »Säljes, välplanerat Aneby- hus i ett och ett halvt plan på 120 m2, med insynskyddad tomt i lugnt äldre villaområde...«. Vad beror det på att det monteringsfärdiga huset inte riktigt uppskattas för sina egna kvaliteter. Är det känslan av en dussinprodukt utan personlig prägel som spökar eller är uppgiften om tillverkaren en ovidkommande uppgift?

Redan tidigt var kataloghustillverkarna noga med att framhålla möjligheterna att påverka husens utformning. För att åter anknyta till Ernst Spolén ger han följande råd i sin bok när det gäller att anpassa ett kataloghus till köparen:
»Typerna äro i allmänhet av mycket olika värde. Gillar man dem ej, så kan en arkitekt utföra en ritning enligt önskan, men med tanke på den valda fabrikens konstruktionsmetoder. På ett sådant vis kan man, för en ringa kostnad, få en sportstugetyp, som passar en själv och ej alla andra. Min sportstuga skall vara min. Den skall höra samman med min egen personlighets utveckling. Skaffar man sig en av de vanliga kollektiva typerna, som givetvis ej i längden kan passa, så motarbetar man sig själv och sätter i gång splittringen inom sig. De kollektiva stugtyperna måste göras mindre fasta i konstruktionen, så att de lättare kunna ändras till individens krav.«

Spoléns ord kan sägas vara de principer som dagens tillverkare av monteringsfärdiga hus lever efter, kundanpassning där villan kan bli en del i självförverkligandet, alla kan med lite hjälp bli sin egen arkitekt.

Småland, huskatalogernas landskap är ett projekt som syftar till att lyfta fram det monteringsfärdiga huset som hustyp och den småländska husindustrien. Utgångspunkten är huskatalogen som kommersiell förmedlare av en vara. Projektet, som är ett samarbete mellan Jönköpings läns museum, Kalmar läns museum och Smålands museum, ska resultera i en bok som kommer att ges ut på Byggförlaget samt en vandringsutställning. Har du en katalog du vill skänka eller vill du komma med synpunkter, kontakta richard

Utgiven i nummer:
4/2002
Författare
Richard Edlund

Antikvarie vid Kalmar läns museum

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in