Skifteshandlingar berättar

Kategori: Bebyggelsehistoria

Uppmätningsritning av mangårdsbyggnaden på Backatorp, Vittsjö socken. genom att jämföra lantmätarens beskrivning från 1882 med den etnologiska dokumentationen från 1930-talet kan man försöka identifiera vilka rum som skifteshandlingen avset.

De handlingar som upprättades vid laga skiftet som genomfördes i Sverige 1828-1928 kan ge många värdefulla bidrag till den som samlar ledtrådar till en byggnads historia. Anders Franzén, antikvarie vid länsmuseet i Jönköping, berättar här vad dessa handlingar kan berätta. Inte minst kan de ge en värdefull översikt av byggnadsskicket i trakten.

Kartan visar delar av byn Kärshult med byggnaderna tydligt markerade utefter vägen. Gården hade, på ägofigurerna 42, 48 och 49, en vedbod, en bodbyggnad, ett svinhus och en ladugårdslänga.

För den som vill veta mer om sitt hus historia finns flera vägar att gå. Närmast till hand ligger ofta att betrakta och analysera huset i sig. Utöver detta kan man söka i olika arkiv och med lite tur få ytterligare pusselbitar när husets historia ska kartläggas.

Ett användbart källmaterial för många ägare av hus på landsbygden är det som skapades i samband med laga skifte. Det innehåller bland annat kartor och byggnadsbeskrivningar i varierande omfattning och med dess hjälp kan man få veta mer om gårdens eller traktens äldre byggnadsskick.

Laga skifte och utflyttning

Laga skifte var, något förenklat, en reform som genomfördes i nästan hela landet åren 1828-1928. Syftet var att samla varje gårds ägor i så få jordlotter som möjligt samt att dela upp hittills samfälld mark. För att genomföra detta arbete upprättades bland annat en karta i skala 1:4000 över det område som skulle skiftas. En förutsättning var att varje gårds byggnader också skulle ligga på någon av de erhållna, nya lotterna. Detta innebar ofta att bykärnans bebyggelse måste spridas ut och många gårdar fick flytta ut till mer perifera lägen.

De som erhöll "utflyttningsskyldighet" vid skiftet skulle kompenseras ekonomiskt av dem som erhöll "kvarborätt". Regelverket stadgade att om flera gårdar kunde anses lika lämpliga att flytta ut, skulle de med mest påkostade byggnader och anläggningar i första hand få kvarborätt. För att klarlägga beskaffenheten på gårdarnas hus beskrevs ofta alla byggnader i en by. Med detta som utgångspunkt kunde man därefter fastställa utflyttningsskyldigheten.

För att ekonomiskt reglera kostnadsersättningarna för dessa flyttningar gjordes också en uppskattning av flyttkostnaderna. Detta för att man därefter skulle kunna fördela kostnaderna mellan delägarna av det område som skiftades.

För byggnadshistorikern kan dessa tre källtyper - kartorna, byggnadsbeskrivningarna och flyttkostnadsberäkningarna - vara av intresse.

Exemplet Ormanäs, Jönköpings län

Historiens vingslag blir särskilt påtagliga när man påträffar sitt eget hus beskrivet i dessa skifteshandlingar. För att visa vad man kan få reda på skall jag ge några exempel. Det första avser en gård i byn Ormanäs (Bellö socken) öster om Eksjö i Småland. När byn skulle genomgå laga skifte 1897 beskrevs alla sex gårdarna av lantmätaren Yngve Ostwald. Beskrivningarna tog fasta på egenskaper, som påverkade både byggnadernas standard och förutsättningar att flyttas, exempelvis
• mått
• stommaterial
• takmaterial
• eventuell fasadpanel
• eventuell utvändig målning
• rumsindelning
• eldstäder
• eventuell tapetsering
• skick

Det exempel som vi skall betrakta närmare var en gård som ägdes av Nils Peter Jonsson. Där beskrevs ett boningshus, två bodbyggnader, en ladugård, en vagnbod, en snickareverkstad och ett brygghus. Fotona på föregående sida visar ett par av byggnaderna så som de såg ut vid länsmuseets byggnadsinventering år 1982. Bildtexterna redovisar skifteshandlingarnas beskrivning av byggnaderna drygt 80 år tidigare. I just det här fallet är skillnaderna inte särskilt stora.

Exemplet Backatorp, Skåne län

Ett annat exempel är hämtat från Göingebygden i norra Skåne. Gården Backatorp genomgick laga skifte 1882 och flertalet byggnader beskrevs - bland annat den i dag bevarade mangårdsbyggnaden av sydgötisk typ, som troligen härrör från 1700-talets första hälft. Denna beskrivning är den första dokumentationen av byggnaden, vilken följdes på 1930-talet av etnologiska dokumentationer av Folklivsarkivet i Lund och kommunala kulturhistoriska inventeringar i sen tid. Genom denna svit av beskrivningar kan man få en uppfattning hur byggnaden förändrats under ca 125 år.
En fråga är exempelvis benämningen på mangårdsbyggnadens olika rum. Den etnologiska uppmätningsritningen från 1930-talet använder helt andra termer än lantmätarens beskrivning från 1882. På samma sätt används helt andra benämningar av gårdens nuvarande ägare.

Exemplet Kärshult, Jönköpings län

År 1908-12 genomgick byarna Kärshult och Västra Ingaryd sydväst om Värnamo gemensamt laga skifte. Skifteslaget omfattade ca fem delägare och endast en fick utflyttningsskyldighet. Genom den begränsade utflyttningen och att bebyggelsen knappast förändrats under 1900-talet speglar skifteskartan och byggnadsbeskrivningarna i hög grad även dagens förhållanden.
Beskrivningarna av Kärshult och Västra Ingaryd följer i allt väsentligt den standard som var bruklig. Ovanligt är däremot att även torpbebyggelsen är skildrad i handlingarna.

Skifteshandlingar i allmänhet

De ovan beskrivna exemplen är tämligen typiska för många skifteshandlingar. Man får reda på byggnadernas grundstruktur, men många detaljer förbises. I regel ges inga uppgifter om dörrar, fönster och invändig inredning (förutom eldstäder). Dateringar av byggnader förekommer ytterst sparsamt. Variationen i beskrivningarnas innehåll beror på att det länge saknades ett standardformulär. Ett sådant kom 1868, men det följdes i varierande omfattning.

Olika lantmätare fäste alltså avsikt vid olika egenskaper hos byggnaderna. Lantmätaren S M Bergström, som var verksam i Värnamo, beskrev exempelvis ofta fönster och dörrars beskaffenhet, vilket annars som sagt är ovanligt. När lantmätaren J W Modée skiftade byn Singeshult i Vrå socken (Kronobergs län) 1867 kategoriserade han byns eldstäder särskilt noggrant: "2 spislar, en Pottugn, 2 Tegelugnar samt en
Jernkakelugn tillika med Bakugn".

Ledtrådar till historien

Även om man inte påträffar exakt den byggnad man är intresserad av i skifteshandlingarna är inte letandet förgäves. Ofta kan man med ledning av beskrivningar av andra byggnader i exempelvis samma socken ana hur byggnadsskicket i allmänhet tedde sig vid en bestämd tidpunkt. Härigenom kan man ändå få ledtrådar till den aktuella byggnadens historia.

Vissa byggnadskategorier finns sällan beskrivna i skifteshandlingarna. Eftersom skiftet i första hand berörde de besuttna jordägarna saknas i regel beskrivningar av torp och backstugor. Det var inte heller bara hus som vägdes in i värderingen och beskrevs, utan ibland även andra anläggningar. Det kunde gälla exempelvis brunnar, trädgårdar och kornhässjor i landets norra delar.

Som nämnts kan den enskilda byggnadsägaren ibland få värdefull information genom skifteshandlingarnas kartor och beskrivningar. Men källmaterialets stora värde är att det kan ge en översikt av byggnadsskicket i ett valt område under en vald period. Genom en systematisk analys av detta massmaterial kan man få ett generellt grepp om bebyggelsen och delvis undvika frågan om de i dag bevarade byggnadernas ibland ifrågasatta representativitet. Givetvis är de bevarade byggnaderna däremot av avgörande betydelse för att fördjupa informationen och få de detaljkunskaper, som saknas i skifteshandlingarna.

F A K T A
Var finns handlingar från laga skiftet?
Alla handlingar som skapades i samband med laga skifte sparades. Originalhandlingarna arkiverades på respektive lantmäteris regionkontor i residensstäderna. En kopia lämnades till byn och en kopia arkiverades på centralmyndigheten i Stockholm, som på 1970-talet utlokaliserades till Gävle.
Genom ett särskilt projekt pågår skanning av alla handlingar, så att de blir tillgängliga via Internet. Målet är att man skall kunna söka bland alla kartor på nätet. Man kan också läsa alla skannade handlingar digitalt på Lantmäteriets regionkontor. Ansvaret för originalhandlingarna har i dag övergått till landsarkiven och centralmyndighetens kartor kommer att arkiveras på Riksarkivet.
Lantmäteriets hemsida finns på www.lantmateriet.se. Under rubriken Historiska kartor kan man välja serie, d v s lantmäterikartor, och därefter län, socken och by.

Utgiven i nummer:
2/2007
Författare
Anders Franzén

Antikvarie vid Jönköpings läns museum och doktorand vid Institutionen för Kulturvård, Göteborgs universitet, och Nordiska museets forskarskola.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in