Lusthus i takt med modet

Kategori: Bebyggelsehistoria

Vid Virbo, en karolinsk gård i norra Kalmar län, står denna ålderdomliga trädgårdspaviljong från 1730-talet. Fotograf/Illustratör: Hans Mårtensson

I alla tider har lusthuset fungerat som ett »andrum« för både själ och öga.

Undanskymt invid fastigheten Skogshyddan, vid Ulriksdal i Stockholm, fann vi detta lusthus i vacker snickarglädjestil med falsat plåttak, och lanternin. Fotograf/Illustratör: Hans Mårtensson

Lusthusens form och funktion följer trädgårdens stilutveckling. Först möter vi dem som lätta spaljé- eller bersåkonstruktioner i 1600-talets geometriska lustträdgårdar. Inklädda med skir grönska, fungerade de som skydd mot starkt solsken.

Från 1700-talet finns skildringar av mer nyttobetonade trädgårdar; som när Linné på sin skånska resa besöker några stora gårdar i trakten av Helsingborg.

Lusthuset bestod helt och hållet av avenbok, vilken var klippt till väggar, utom endast taket som var av trä, detta gav en skön prospekt på en kulle, där det var anlagt. --- Man såg här lusthus igenom spaljé täckte med pumpor, som boro sin stora frukt bättre än på något annat ställe.

Swedenborgs malmgård på Söder är ett annat exempel. Så som man levde sitt jordiska liv skulle det också fortsätta efter döden, vilket är en vacker tanke. Han kallade därför sin trädgård för »paradis« och odlade till nöje och nytta, för både öga och lekamen. Här fanns flera lusthus varav ett är flyttat till Skansen.

Med de Ostindiska handelskompanierna kom inte bara lyxiga handelsvaror utan även långväga exotiska impulser som påverkade både trädgårdar och lusthus. Den engelska parken var en reaktion mot de franska rätvinkliga lustträdgårdarna. Nu skulle trädgården vara med konst förädlad natur och lusthusen utformades med kinesisk eller turkisk dekor. Varianter byggdes som minnestempel, eremitagegrottor eller exotiska samekåtor och otaheti-hyddor; på Tahiti var bostaden en enkel hydda... Allt detta var egentligen romantiska kulisser med parken som stor teaterscen. På vandring längs slingrande gångar skulle man uppleva olika känslostämningar som glädje, eftertänksamhet, sorg och överraskningar. Några fint bevarade lusthus i kinesisk stil finns på Godegård och Värnanäs - och så förstås Kina lustslott.

Under 1700-talets senare del uppstod en vurm för italiensk klassicism. Helst skulle man göra en grand tour genom Europa, varvid Rom och Pompeji borde besökas. Lusthus och tempel från denna tid är enkla och raka i sin utformning med kolonner, pilastrar och andra klassiska arkitekturelement. Att ändra en stor byggnad var svårt, men lusthusen kunde snabbt anpassas till aktuella modestilar; små skrytbyggen som än idag väcker beundran...

Med ökat välstånd provades nya arkitekturtrender med allt tätare intervaller. Den nyrika borgarklassen vurmade för lövsågerier och snickarglädje, vilket återspeglas i alla bevarade lusthus, badhus och serveringspaviljonger från 1800-talets senare del. I sekelskiftets tidiga villa- och koloniträdgårdsområden blev lusthuset på sätt och vis var mans egendom, ibland med en folkligt charmig utformning.

Under ett år har jag fotograferat lusthus i hela landet. Materialet är nu sammanställt till en bok med tvåhundra bilder. Många välbevarade lusthus finns kvar på ursprunglig plats eller är flyttade till friluftsmuseer. Några är nybyggda, ofta med gamla fönster- och dörrsnickerier. Särskilt trevligt känns det när lusthuset fortfarande står i den trädgårdsmiljö där det en gång byggdes, som t. ex. Krusenstiernska trädgården i Kalmar eller Rothoffska kolonin i Landskrona.

Utgiven i nummer:
1/1999
Författare
Hans Mårtensson

Inredningsarkitekt och har givit ut en rad böcker om hus och hem.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in