Lilla London lever!

Kategori: Bebyggelsehistoria

Andra Långgatan har alltid haft funktionen av ett komersiellt huvudstråk mellan stadens centrala delar och områdena i väster. Gatuvy från Masthuggstorget 1901.

Äkta stadsliv! Urbant, kontinentalt, myllrande och stökigt – i över 100 år. I Göteborg är fyra långa gator genom elva kvarter stenstad ramen för Sveriges mest levande stadsmiljö. Hur är det möjligt och hur kan det leva vidare? Anna Reuter Metelius berättar Långgatskvarterens historia och låter dem som bär upp stadslivet själva komma till tals.

Torsten och Anders driver en av områdets få kvarvarande verkstäder på Tredje Långgatan. Båtverkstaden lever under ständigt hot om uppsägning. Stadsbyggnadskontoret arbetar med en detaljplan för bostadsbebyggelse på fastigheten.
Gentrifiering pågår!

Vi befinner oss mellan Järntorget och Masthuggstorget i centrala Göteborgs västra delar. Där bildar fyra parallella Långgator, med Första Långgatan närmast Göta Älv, och två tvärgator ett rutnät med elva kringbyggda stenstadskvarter. Uppförd kring sekelskiftet 1900 och därefter tecknar den blandade bebyggelsen bilden av ett litet samhälle med bostadshus, butiker, verkstäder och institutionsbyggnader, t ex en före detta brandstation och ett polishus. Här finns ett sällsynt rikt utbud: antikvitetsaffärer, skivbutiker, restauranger, kaféer, gallerier, porrklubbar, tatuerare.

Högt och lågt, nytt och gammalt
Jag har just vikt in på Andra Långgatan från Värmlandsgatan då en medelålders man med blå mohikanfrisyr och neongul mustasch fångar min uppmärksamhet genom skyltfönstret på Café Publik.
– Långgatorna är min utgångspunkt i stan, säger Hubert, boende i Lunden i östra Göteborg. Har jag något ärende i stan så börjar jag alltid med att cykla in hit och så utgår jag härifrån. I Lunden sover jag. Här lever jag!

Huberts beskrivning av Långgatskvarteren liknar många andras som jag pratar med. Det är mångfalden och livet som attraherar. Blandningen av högt och lågt, nytt och gammalt, respekterat och udda. En stadsmiljö som inte är tillrättalagd och av många betraktad som osvensk.

I bevarandeprogrammet för Göteborg beskrivs det såhär: "Området kring Långgatorna har en mycket karaktäristisk blandning av bostadshus, allmänna byggnader och verksamhetslokaler av skiftande slag. Här finns också stora variationer i bebyggelsens skala och utseende. Höga stenhus med eleganta bostadslägenheter och låga enkla verkstadsbyggnader förekommer t ex inom samma kvarter. Det är den enda miljön av sitt slag inom Göteborg".

Livet mellan husen
Livet mellan husen nämns inte och inte heller en annan avgörande egenskap för områdets karaktär, byggnadernas varierande ålder och skick. Här finns relativt nybyggda hus, påkostat restaurerade, sedvanligt underhållna men även slitna gamla hus, vilket har en viktig koppling till stadslivet i området.

Stadsbyggnadsteoretikern Jane Jacobs för i sin bok "The Death and Life of Great American Cities" ett resonemang som kan sammanfattas: gamla idéer i nya hus – nya idéer i gamla. Enligt Jacobs har städerna "ett så starkt behov av gamla hus att det antagligen är omöjligt för livaktiga ga- tor och stadsdelar att växa utan dem (...) Stadsdelen måste bestå av en blandning av hus som varierar i ålder och skick; en försvarlig del av dem ska vara gamla". Med gamla byggnader menar hon inte de som är påkostat restaurerade och speciella utan vanliga, lite slitna som kan erbjuda billiga lokaler till oetablerade verksamheter. Just sådana hus och lokaler har Långgatorna gott om.

"Dynamiskt och kaotiskt"
Byggnadernas skick har även känslomässig betydelse. Hubert säger att den "trashiga" miljön i Långgatskvarteren gör att människorna träder fram och får betydelse. Henrik stannar till med sin cykel. Han anser att området har stor betydelse för staden.
– Göteborgs sanna själ finns här. Det är dynamiskt och kaotiskt. Det känns inte som om någon har kommit uppifrån och sagt hur det ska se ut.

Ann-Sofie som har frisörsalongen Kolla Kolla instämmer:
– Skönt att det får vara som det är. Det sköter sig självt här. Varje individ som kommer hit tillsätter lite i taget. Att blandningen av det udda och det respekterade fungerar så bra gör mycket för stämningen på gatan.

Samtalen visar hur människor som verkar i området bidrar till att forma det, både i tanken och genom att sätta sin prägel på det.

Betydelsen av en verkstad
Ett exempel på det senare är snickarna Torsten och Anders. De driver sedan många år tillbakaen båtverkstad, belägen bakom en oansenlig gul skjulvägg bredvid det polishuset på Tredje Långgatan. Där har Torsten precis utvecklat två båtmo- deller som är på väg ut på marknaden. Han utför även reparationsarbeten på träbåtar. Anders till- verkar snickeridetaljer till stadens kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

Verksamheten är inte särskilt utåtriktad men bidrar ändå till stadslivets speciella karaktär. Under de tillfällen då portarna till båtverkstaden står öppna kan förbipasserande skymta en oväntad och spännande värld där innanför. För att inte tala om det spektakel det innebär varje gång en vacker träbåt rullas ut på gatan – en sällsam upplevelse i en centralt belägen stenstadsmiljö! Anders framhåller fördelarna med verkstadens centrala läge:
– Jag gillar att kunna lägga plankorna bak på cykeln och trampa iväg till bygget några kvarter bort. Under min uppväxt på Söder i Stockholm fanns det verkstäder lite varstans i området. De gav oss barn en fantastisk möjlighet att ta del av en spännande vuxenvärld, något som tråkigt nog nästan helt har försvunnit under loppet av en generation.

Hamnkvarter och internationellt affärsstråk
Måsarnas skrin över området minner om att vi befinner oss i gamla hamnkvarter. Masthugget har liksom stadsdelarna Haga, Stigberget och Ma- jorna av tradition befolkats av sjömän och hamnarbetare med sina familjer. I slutet av 1800-talet och runt sekelskiftet 1900 revs den äldre, brokiga trähusbebyggelsen i nuvarande Långgatsområdet och ersattes med en tät kvartersbebyggelse i ett regelbundet rutnät. Utbyggnaden skedde enligt en karta för gatureglering inom förstäderna Majorna och Masthugget från 1876, vilken än idag är tydligt avläsbar i bebyggelsen. Andra Långgatan, som genom tiderna har fått utgöra sinnebilden för området, utvecklades till ett livligt och kommersiellt huvudstråk mellan staden och de västra förstäderna.

I en artikel i Göteborgs-Tidningen 1916 ges en målande beskrivning av gatan: "Mellan de två raderna grå stenhus från Järntorget till Masthuggstorget böljar Andra Långgatan fram. Lika rik som den är på höjningar och sänkningar är den på underliga, mer eller mindre trevliga figurer och typer. Tack vare denna växlande ström har den fått sitt sorgliga rykte som stadens oroliga hörn... Sjömän, varvs- och hamnarbetare. Affärslivet står högt i flor. För masthuggs- och majbor betyder Andra Långgatan "stan". Allt vad en människa behöver från födseln till döden finns i dess välförsedda affärer, både dopklänning, psalmbok, vigselring och likkista."

Andra Långgatan omvandlades successivt un- der 1900-talets mitt från att domineras av bagerier och livsmedelsaffärer till sjömännens och hamnarbetarnas mytomspunna gata med tatuerare, sexklubbar, kaféer och ölsjapp.

Porrens och de ökända krogarnas stadsdel
Under 1960-talet blev området alltmer stökigt. Masthugget var spritlangningens och de ökända krogarnas stadsdel. Situationen förvärrades under 1970- och 80-talen. Göteborgs-Posten (GP) skrev 1986: "Ingen vågar polisanmäla den nästan helt öppna illegala verksamheten i form av bland annat narkotikaförsäljning och spritförsäljning som pågår av rädsla för repressalier". I en annan artikel från samma år med rubriken "Nu härskar porren på Andra Långgatan" kan man läsa om ett förslag från fastighetsägaren om rivning som en åtgärd mot porrverksamheten. GP 1993: "Vad är det här? Harlem i New York?"

Ett annat dominerande inslag vid den här tiden var antikhandlarna. Många av dem hade flyttat till Långgatsområdet från Haga då den stadsdelen "sanerades" i början av 1980-talet. Följden blev att Långgatorna i mitten av 1980-talet och ca tio år framåt hade den största koncentrationen av antikaffärer i Norden. Under 1970- och 80-talen etablerade sig även Andra Långgatan starkt som Göteborgs "röda" gata med Vpk:s kansli samt vänstertidning och tryckeri. 1976 revs sekelskiftesbebyggelsen i stadsdelens västra del för att lämna plats åt femvånings betong- hus med kringbyggda gårdar.

Omvandling, statushöjning
Från mitten av 1990-talet inleddes en omvandling och statushöjning av Långgatsområdet, en så kallad gentrifieringsprocess. Tack vare utbudet av relativt billiga lokaler i ett centralt läge blev området något av en företagskuvös för det unga kreativa Göteborg. Kontorskollektiv, populära kaféer och restauranger samt hippa kläd-, bok- och skivbutiker började poppa upp lite här och var på framför allt Andra Långgatan.

Vid den här tiden skaffade sig frilanskollektivet Knockout Reportage en kontorslokal på Andra Långgatan 20. Journalisterna Siri och Christer har följt områdets omvandling från ruffiga slumkvarter till vad det är idag:
– På den tiden hade Långgatorna ett dåligt rykte. Våra vänner frågade oss om vi vågade gå hem genom området om kvällarna. Under de senaste åren har man kunnat se att verksamheterna har ändrat karaktär – det som tidigare var loppisar är idag tjusiga antikaffärer.

Ett kreativt kluster
Daniel, delägare i Café Publik, kom till området år 2000. Då fanns flera stora bostadskollektiv på Första och Tredje Långgatan – en given kundkrets för hans då ganska annorlunda kafé. Publik blev del i ett kreativt kluster tillsammans med den legendariska skivbutiken Blenda och ett antal smålokaler inne på bakgården, där omkring 15 olika företag växt till sig under åren.

Idag är kollektiven borta och många dyra hyresrätter har tillkommit. Och Publik har omvandlats från billigt kafé till restaurang med rättigheter.

Torsten, båtsnickaren, ger sin bild av omvandlingen. Den en gång relativt billiga lokalen gav honom möjlighet att etablera sin båtverkstad. Verksamheten höll under en period igång tre heltidstjänster. Idag gör ett ökat exploateringstryck i det attraktiva området att verkstaden lever under ständigt hot om uppsägning. Även Ann-Sofie på Kolla Kolla uttrycker en oro:
– Att göra om Andra Långgatan till gågata som i Haga, med upprustning etc skulle ta bort det som är här. Låt den bara vara! Vi tar hand om den alla vi som finns här!

Jag tar en kaffe hos Kalle, delägare i restaurang Stearin på Tredje Långgatan. Han liknar Långgatskvarteren vid hur Skånegatan på Söder i Stockholm tedde sig förr.
– Men detta kommer aldrig att bli dagens Skånegatan. Det är coolt att bo i Långgatsområdet men Stockholmsklientelet finns inte här. Vilket är dåligt för våra plånböcker. Men bra på lång sikt eftersom områdets karaktär lever kvar.

Joakim Forsemalm, etnolog, har sin teori om varför Långgatskvarteren inte hunnit bli mer fancy. Porrbutikerna blir en nyckelaktör i form av hyresdämpare:
– De blir till en förutsättning för de andra butikerna i området som är beroende av en lägre hyra för sina verksamheter, oberoende musik-, kläd-, bokaffärer, antikaffärer osv.

I ett resereportage om Göteborg i New York Times 2007 lyfts Långgatorna fram som Göteborgs mest genuina stadsmiljö:
- "The Long Streets (...) represent a bottomup scene of the classic mixed-use variety. Coffee shops, galleries, artist studios, recording labs and sex shops all site side by side, sharing the same precious urban oxygen".

Utmaningar och möjligheter
Långgatskvarterens speciella karaktär handlar om en varierad bebyggelse med hus av olika ålder och skick. Ett betydande inslag är äldre, ett rikt och blandat utbud, till del även kontroversiellt, som förenat med ett attraktivt centralt läge skapar rätt förutsättningar för ett ovanligt intressant stadsliv.

Den höga densiteten gör att verksamheterna ligger tätt, sida vid sida och stöttar varandra. Den statusförändring som området genomgår är en naturlig del av en stads utveckling och har även utgjort en betydande del av Långgatsområdets historia. Utmaningen ligger i att förvalta de positiva kvaliteterna i denna långsamt framvuxna blandstadsresurs i en långsiktigt hållbar stadsbyggnad. Möjligheterna finns i just nu pågående detaljplanearbeten där ett medvetet stadsbyggnadskontor kan låta Långgatsområdet bli ett positivt exempel på hur man kan hantera stadsutveckling med bibehållet rikt stadsliv.

En dynamisk potential
Kanske kan man dra lärdom av 2000-talets så gott som helt monofunktionella tillägg i korsning- en Fjärde Långgatan/Värmlandsgatan. Kvarteret upplevs som icke kommunicerande och dött i sammanhanget. Ironiskt nog upplevs miljonprogramsbebyggelsen längs med Andra Långgatans västligaste del som ofantligt mycket mer stadsvänlig med sina många utåtriktade lokaler i bottenvåningens arkader.

Kanske kan man också låta sig inspireras av den gamla stadsplanen från 1860-talet med småskalig fastighetsindelning och tätt med utåtriktade verksamhetslokaler i bottenvåningarna? En vikig förutsättning för blandstaden är att bibehålla det småskaliga ägandet, det gynnar individualiteten, och att förändringar i form av varsamma ombyggnader och tillägg tillåts. Rivnings- och skyddsbestämmelser kan öka medvetenheten och ta hand om områdets byggda kulturvärden. Förenade med användningsbestämmelser som anger verksamhet/hantverk/småindustri kan områdets verksamheter, som Torstens båtsnickeri, stödjas.

Förankring och omvandling är inte varandras motsatser utan skapar möjligheter för en dynamisk utveckling. Jag ser fram emot att följa en fortsatt långsam utveckling av området, där även bevarande ses som en resurs!

Utgiven i nummer:
2/2009
Författare
Anna Reuter Metelius

Anna Reuter Metelius bor i Göteborg och är bebyggelseantikvarie på White. 

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas