Vänga kvarn - historia och kafé i lockande kombination

Kategori: Bebyggelsehistoria

Vänga kvarn har byggts till flera gånger för att möta de nya krav som har ställts i samband med jordbrukets ständiga förändringar. Varje tillbyggnad berättar en egen historia.

Vänga kvarn, som ligger vid Säveån en mil norr om Borås, uppfördes 1860. Den är ett exempel på hur en kvarn både kan bevaras och utvecklas tack vare ägarens förmåga och intresse av att berätta om kvarnnäringens historia. Den gamla kvarnen, som också inrymmer ett kafé, är idag en attraktion och drar till sig mellan 20 000 och 30 000 besökare per år.

I kafélokalen står fikaborden mellan kvarnens äldre maskiner. De finns kvar på ursprungliga plats och David Svensson har omsorgsfullt skyltat dem med beskrivningar av vad de har använts till.

Vänga kvarn drivs av mjölnaren David Svensson. Han tog över kvarnen efter sin far och har varit mjölnare hela sitt liv. David har följt kvarnnäringens utveckling och avveckling på nära håll.

Att just hans kvarn fortfarande är i drift beror bland annat på att han och hans far tidigt hade förmågan att anpassa verksamheten efter de förändrade villkor som hela tiden varit kvarnnäringens verklighet.

Vänga kvarn bär en tydlig prägel av denna anpassning till nya krav. Successivt har den ena tillbyggnaden efter den andra skett och varje tillbyggnad berättar en egen historia.

Men David Svensson har också varit offensiv och förutseende. Redan 1979 - långt innan kravmärkt var ett begrepp - började han att köpa in och mala ekologiskt odlad säd. Detta ekologiska mjöl sålde han i kvarnen och det gör han fortfarande.

- Idag blir det cirka 20 ton brödsäd per år, berättar han. Men på 1980-talet malde jag 50-60 ton.
Dessutom rensar David Svensson 8-10 ton utsäde och mal 40-50 ton fodersäd per år.

Han märkte tidigt att de som kom till Vänga kvarn inte bara var intresserade av hans ekologiska mjöl. De ville gärna att han skulle berätta om kvarnens historia, visa hur kvarnen fungerar, berätta om sädesslagen, olika mjölsorter och deras skilda bakegenskaper. Fler och fler kom till kvarnen på studiebesök. Intresset var stort från både gamla och unga och många brukade ha med sig en egen fikakorg.

- Det var så idén att starta ett kafé väcktes, säger han. Många tyckte att jag och min fru var tokiga när vi byggde ett kafé i kvarnen. Men 1989 invigdes kaféet i alla fall. Och det satte fart på mjölförsäljningen.

I kafélokalen delar gästerna ytorna med kvarnens äldre maskiner. Dessa står kvar på sin ursprungliga plats och är omsorgsfullt skyltade med beskrivningar av vad de har använts till.

Redan i början av 1990-talet startades musikkvällar i och utanför kvarnen. Dessa pågår fortfarande. Publiken köper fika, men något inträde har aldrig tagits ut. Istället får besökarna skänka valfri summa till Radiohjälpen. Hittills har närmare 500_000 kronor samlats in.

- Evenemangen drar mycket folk, säger David Svensson. De står nog för 30-40 procent av antalet besökare.

Att kaféet och kvarnen är varandras förutsättning är han helt övertygad om. När det blev för arbetsamt att både driva kafé och vara mjölnare togs beslutet att arrendera ut kaféet istället.

Nu är det en tidsfråga innan det även blir för tungt för den allt äldre David Svensson att orka med själva kvarnen. I sin ambition att säkra verksamheten inför framtiden pågår just nu förhandlingar med Vänga hembygdsförening om ett övertagande av hela anläggningen. Detta är dock inte klart ännu.

Att veta att kvarnen får en långsiktig förvaltning är viktigt för honom. Men slutar i kvarnen gör han inte än på ett tag.
- Jag kör nog kvarnen så länge jag orkar och tycker det är roligt.

Utgiven i nummer:
2/2007
Författare
Lena Bergman

Industriantikvarie och webbredaktör i den västsvenska regionala museiförvaltningen Västarvet.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas