Ebbamåla bruk - Årets byggnadsvårdare 2007

Kategori: Bebyggelsehistoria

Årets byggnadsvårdare 2007 på Ebbamåla. Nästa projekt på bruket är att restaurera trädgården, som förr ansågs vara en av de vackraste. Foto: Eva Kvarnström

1993 upptäckte Anna-Karin och Anders Randver Ebbamåla bruk och kände genast: Det här ska bli vår plats! Idag, efter 14 års hårt arbete, har de förvandlat den förfallna och övergivna industrimiljön i Olofströms kommun till ett högklassigt industriminne. Det vill Svenska byggnadsvårdsföreningen uppmärksamma, och utser dem till Årets byggnadsvårdare 2007.

Ebbamåla bruk hade stått tomt sedan 1966, då verksamheten slog igen för gott. De 15 byggnaderna med ursprungsår från 1880 till 1927 - gjuteri, smedja, mekanisk verkstad, arbetarkasern, ingenjörsvilla, vinkast och hönshus bland annat - hade mer eller mindre börjat återtas av naturen. Det hade bara gått 25 år sedan bruket stängde men gjuteriet som var sämst däran hade hunnit bli till hälften raserat och var överväxt av sly.

- Vi letade efter en plats i Blekinge, så orörd som möjligt, berättar Anna-Karin Randver. Vi ville inte ha något som redan renoverats fel enligt vår åsikt. Vi hade restaurerat ett hus tidigare, och förstod nog vad vi gav oss in på. Så vi vågade köpa.

Under brukets glansdagar från slutet av 1800-talet och framåt tillverkades här hushållsprodukter som spisar, plättjärn och spottkoppar. Sen kom maskiner till stärkelseindustrin och vattenturbiner till kraftverken. En speciellt framgångsrik produkt var träullshyveln, som exporterade till hela världen. Från slutet av 20-talet tillverkade Ebbamåla pressverktyg till Volvo Olofström.

1966 var det alltså över. Men märkligt nog tömdes inte industribyggnaderna på sin maskinpark. Den blev helt enkelt stående kvar. Här fanns till exempel en av Sveriges äldsta svarvar. Det gällde bara för brukets nya ägare att få igång den igen...

Sveriges industriella kulturarv är högt prioriterat, och det visade sig att hjälp gick att få. Det första stora arbetet blev att renovera maskinparken, vilket skedde i ett EU-mål 2-projekt tillsammans med Svenska Metallarbetareförbundet, kommunen, länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. Remdrift, verktyg och maskiner kunde alltså snart tas i bruk igen. Nu gjuts och smids det precis som förr under sommarens "järnnätter", evenemang som lockar massor av intresserade besökare. Sedan rustades byggnad för byggnad, ibland med visst stöd av Länsstyrelsen eller av Riksantikvarieämbetet - magasinet, smedjan, skjulet, koksboden och senast arbetarkasernen.

- Den svåraste utumaningen var arbetarkasernens anpassning till en ny funktion som vandrarhem. Brandskyddsbestämmelserna för vandrarhem är inte anpassade till ett litet gammalt byggnadsminnesförklarat timmerhus på landet utan snarare till stora hotell, höghus i storstan, säger Anders Randver.

- De lokala hantverkarna har varit fantastiska. Murarna kunde mura kryssförband och utanpåliggande fog utan problem i tio graders kyla. De visste hur man tog handtaget från en zinkspann från Lyckeby bruk och gjorde fogsleven av. En man från byn mindes det långa röda staketet han gått förbi varje dag på väg till folkskolan. Han byggde upp det igen som det hade sett ut med virke från vår egen skog.
Mottot har varit att laga och reparera och ta tillvara gammalt kunnande, material och tradition.

- Här på landet finns en imponerande kunskap i byggnadsvård, traditionellt byggnadssnickeri med yxa och "buasåg", kunskap i stenhuggeri, rördragning, taktäckning och underhåll med tjära och linolja, säger Anders.

Anders och Anna-Karin Randver har gjort Ebbamåla bruk till ett synnerligen levande industriminne och de håller berättelsen levande - om arbetarna och entreprenörerna, om maskinerna, vattenkraften och turbinerna. De arrangerar visningar, tar emot studiebesök och ordnar kurser i bl a handformning, gjutning, varmsmide och tvåhands flugfiske i Mörrumsån. Här finns också kafé och fabriksbod.

Ebbamåla bruk byggnadsminnesförklarades 1996 och tilldelades samma år priset Årets industriminne i Sverige.

Utgiven i nummer:
2/2007
Författare
Eva Kvarnström

Redaktör för Byggnadskultur

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in