Bebyggelsehistoria

Bostäder för arbetskraft i Södertälje

Bostadsutvecklingen i Södertälje under efterkrigstiden är tätt kopplad till de stora företagen. Scanias behov av arbetskraft under rekordåren var enormt. Hela bostadsområden byggdes med tanke på de nyrekryterade arbetarna. Idag är kanske den stora frågan för Södertälje snarare hur man ska få de välavlönade forskarna på Astra och Scania att bosätta sig i kommunen. Projekt Nästa hållplats Södertälje har studerat förändringen och sett nya kulturmiljöer växa fram.

Enfamiljshuset i Sverige efter 1950

Mot slutet av 50-talet började det traditionella egnahemmet ersättas av en ny typ av enfamiljshus, anpassade till nya tekniska lösningar och en mer rationell produktion. Folkvillan och tjänstemannavillan blev ett alternativ för allt större grupper. Det är hantverket, det äkta materialet och omsorgen om detaljerna som är det karaktäristiska hos 50- och 60-talens enfamiljshus, skriver Leif Jonsson. De villor som byggts under 70- och 80-talen står sig dåligt i jämförelse med denna äldre villageneration, anser han.

Fot-Esters hus räddades från rivning

Går det att att renovera en äldre fastighet i dåligt skick till en rimlig kostnad och samtidigt bevara husets ursprungliga kvaliteter? Ja - till en kostnad av knappt två tredjedelar av vad motsvarande hus skulle kosta nybyggt. Det visar erfarenheterna från ett restaureringsprojekt i Säter. Lars-Olov Holmqvist berättar.

Hur tar vi hand om miljonprogrammet?

Byggnadsvården står inför nya utmaningar. Hur ska det sena 1900-talets bebyggelse värderas? Bör husen bevaras och rustas varsamt - eller är det förnyelse som gäller? Örjan Molander berättar här om erfarenheterna från ett miljonprogramområde i Kalmar.

Järnvägens hotade hus

Banverket ska under de närmaste åren avveckla mer än 1 000 byggnader som tillhört järnvägen men som idag inte fyller någon funktion. Flera har redan rivits och ännu fler har beviljats rivningslov. Rasmus Axelsson vill väcka debatt om utarmningen av ett viktigt kulturarv.

Plåtslagarglädje i Flen blev ett av Sveriges mest omtyckta hus

Huset är allt för Anders Linered just nu, både bostad och arbete. Hit flyttade han med fru Ann Mari och tvillingarna, som just skulle börja gymnasiet. De sålde villan i Haninge i Stockholms förorter och köpte detta renoveringsobjekt i Flen. Det mest akuta var att åtgärda den fuktiga grunden och att komma igång med restaureringen av en av de fyra lägenheterna som de valde till bostad. I år, fem år senare, fyller huset hundra år och kan möta framtiden som Sörmlands mest omtyckta hus, på tolfte plats i förra årets »Tyck om hus«-kampanj.

Typhusen som försvann

Typritningar har en gammal tradition i Sverige. De är nästan jämnåriga med det omtänksamma byråkratiska system som skapades under Karl XI. I stället för ett kaos av ogenomtänkta individuella beslut ville man sätta en gemensam hänsyn till det allmänna bästa. Militären, som spelade en central roll i detta system, fick redan 1687 genom Erik Dahlberg mönsterritningar för kompaniofficerarnas boställen- smala längor under låga tak. Nya mönsterritningar utfärdades 1730 och 1732 för det högre befälet. 1752 upprättade överintendenten Carl Hårleman ytterligare ritningar som byggde på två rumsföljder med central hjärtvägg, en plantyp som fortfarande dominerar småhusproduktionen.

Vem tillhör ett sjönära läge?

Ett klokt nyttjande av kajer och vattenområden kan bidra till att ge före detta sjöfartsområden en egen karaktär och identitet. Här finns all anledning till långsiktigt planerande och arkitektoniska visioner, där man även vågar sträcka sig lite över kajkanten! skriver Hans-Lennart Ohlsson.

Hantverket åter efter parentes i tusenårig historia

Vi som lever nu har ett gemensamt: Vår byggkunskap är förbunden med ett industriellt byggande som inleddes på 30- och 40-talen och exploderade med 60- och 70-talens nya teknik och material samt 80-talets klimatiseringsexperiment. Den tusenåriga material- och hantverksteknik som föregått oss är åter på väg att vinna insteg - nu talar mycket för att vi levt inom en parentes i hantverkshistorien och att vi är på väg mot parentesens avslutning! Hantverk och traditionella sunda material har varit byggnadsvårdens område hittills, nu har hela byggindustrin börjat visa intresse.

Den föränderliga ladugården

En svensk ladugård ser väl ut som den alltid har gjort?  Ja, kanske vid ett hastigt ögonkast, men tittar man noga har den förändrats enormt. ulrich lange har studerat hur den anpassats till samhällets ständiga krav på förändring och skriver nu ladugårdens historia inom ramen för ett aktuellt forskningsprojekt. Här berättar han vad som hänt i ladugården på Ulatofta i Östra Sallerups socken i Skåne de senaste hundra åren.

Ett eget hem på fri grund

Arbetarklassens bostadssituation var en brännande social fråga vid sekelskiftet. Samhället tog initiativ till egnahemsrörelsens bildande och gick in med subventioner för ett ökat bostadsbyggande. Trots högt ställda ideal lyckades man inte lösa »de mindre bemedlades» bostadsnöd - de hamnade ofta i spekulationsbyggda kåkstäder av primitivt slag.

Fyrarna - ett industriellt kulturarv

Fyrarna längs våra kuster är levande industriminnen. De flesta är ännu aktiva men bara ett fåtal är bemannade. Fyrplatserna är delar av industrisamhället och fyrväsendets utbyggnad speglar sjöfartsutvecklingen i allmänhet. Automatiseringen av fyrarna avfolkade fyrplatserna, men husen står kvar som minnen från en svunnen tid.

Hässelby missionskyrka restaurerad

I Hässelby, en av Stockholms västra förorter, invigde missionsförsamlingen år 1926 en träkyrka mitt bland de många handelsträdgårdarna och de tusentals växthusen och drivbänkarna. Nu är denna kyrka restaurerad. För andra har det gått sämre. Med allt färre aktiva medlemmar och upplösta församlingar riskerar också historiskt värdefulla kyrkobyggnader att byggas om till bingohallar, bilverkstäder eller jämnas med marken. Av Berndt Sehlstedt.

Kataloghusens tid

Villakatalogerna har betytt mycket för bebyggelseutvecklingen under de senaste 80 åren, på gott och ont. Ofta sedda över axeln av arkitekter och och konstvetare har de ändå blivit stilbildare för de villaförorter och småhusområden som vuxit upp i folkhemmets beskydd under hela det moderna skedet. Britt-Marie Börjesgård kan berätta historien.

Minnen från välfärdssamhället

En av de tankar som starkast präglade 1900-talet var att samhället skulle ta sitt ansvar för medborgarnas välfärd. I Norrbotten har man nyligen valt att byggnadsminnesförklara två byggnader som var och en på sitt sätt speglar denna ambition.

På Hisingen har varvet fått lämna spår

Norra Älvstranden på Hisingen: rader av stapelbäddar, skogar av kranar, ljuden från maskinhallar och plåtslagerier, en aldrig blank vattenspegel och tusentals människor i rörelse. Det krävs gott minne eller god fantasi för att se det framför sig. Men det går. Bevarade konturer och detaljer låter oss ana historien om Sveriges största varv. Av Kristoffer Henrysson.

Tänndalens Turisthotell

I Tänndalen i Härjedalen finns ett slumrande minne från den tid då turismen skapade nya resmål. Med bussars hjälp fann här stora skaror semestrande skidåkare ospårade marker och vilade ut på det nybyggda turisthotellet. Återupptäckandets glädje anas bakom denna artikel av Johan Loock, som har sett ett stycke oförfalskat 1960-tal.

Vems historia ska vi berätta?

Mentalsjukhuset Marieberg i Kristinehamn hotas av rivning. Sjukhusområdet är unikt för Sverige, det är bara här som alla de ursprungliga byggnaderna från 1887 finns kvar. De berättar en omistlig del av vår historia som inte får glömmas bort, menar Ingela Broström, som deltagit i ett seminarium om bevarandet av mentalvårdens byggnader.

Erfarenheter från ett kulturmord - den svenska stadsomvandlingen

Nästan häften av de svenska städernas äldsta bostäder revs mellan 1960 och 1970. Det var en katastrof utan motstycke för svensk byggnadsvård. Vad kan vi nu lära oss av dessa misstag och hur kan vi undvika liknande kulturmord i framtiden?
Den frågan ställdes av Kulturdepartementet och regeringen gav Bengt 0. H. Johansson i uppdrag att utreda den. Här redogör han för sin undersökning och sina slutsatser.

Huset under luppen - Att söka en byggnads historia

Att lära känna ett hus är ett detektivarbete. Ombyggnader, lagningar, nytillskott har rört om bland pusselbitarna i husets historia, vilket gör det svårt att få ett helhetsgrepp om huset. Per Rydberg hjälper oss att tolka olika företeelser som kan ha avsatt sina spår både på husets yttre och inre.

Den nya staden växer fram

Den nya staden växer fram 1920-talets arkitektur utvecklades i två riktningar. Dels mot ett stort raffinemang med exklusiva och påkostade monumentala byggnader, dels mot en förbättrad vardagsmiljö i städerna med trivsamma flerfamiljshus och villaområden. Eva Eriksson sammanfattar här ett spännande arkitekturhistoriskt decennium.

Ett sunt liv nära naturen

Havsbaden i Ängelholm är ett av landets första stadsplanerade sommarsamhällen. Där kunde man leva ett "naturligt och äkta" liv i hus med drag av svenska bondstugor. Paul Hansson berättar här de havsnära villornas historia - och om kustremsans förvandling från värdelös jordremsa till hett eftertraktad tomtmark.

Gamla Havanna - internationellt byggnadsminne

I Gamla Havanna på Kuba finns ett mexikanskt, ett afrikanskt och ett arabiskt hus som restaureras med bidrag från respektive länders regeringar. Nu har kubanerna ställt ett hus centralt i den historiska stadsdelen till de nordiska ländernas förfogande. Brita Kihlborg berättar.

I Norraladalen får ladorna stå kvar

Varken bönder eller antikvarier vill ha lador som håller på att rasa ihop, men är det någon mening med att rusta upp lador som ingen använder? I Norrala är ladorna en viktig del i det kulturlandskap som Norralahjulet snurrar kring och som gett hela bygden ett lyft.

Korsbyggnader i Ångermanland

Den korsformiga husplanen tycks överallt annars, där den över huvud taget iakttagits, ha betraktats som udda, sent tillkommen eller otypisk. Hustypen tycks ha funnits på många håll i landet, men enligt Ann Renström har den i Ångermanland varit dominerande och karakteristisk. Här berättar hon om husen och sin inventering.

Tingshusen - en väg till kulturhistorien

Tingshusen är en av samhällets viktigaste byggnadsgrupper, men kanske mindre uppmärksammad än kyrkor och skolor. Den rikstäckande inventering som nu genomförs tecknar bilden av en rik, mångfasetterad och mycket spännande samling byggnader. De kan berätta om arkitekturens och samhällets förändringar från 1700-talet till vår tid.

Vad händer med Estlands herrgårdar?

Sedan några år pågår en långsam restaurering och upprustning av Estlands slott och herresäten. De få som finns kvar idag är i ett mycket förfallet tillstånd. Hans Lepp, 1:e intendent på Husgerådskammaren vid Stockholms slott, har besökt några av dem och berättar om deras öden och framtidsutsikter.

Forsviks industriminnen

I programmet för årsmötet i Hjo 11-13 maj 1990 ingick ett besök vid Forsviks industriminnen, där en omfattande renovering av bruksmiljön påbörjades 1983. Inför renoveringen hade Eva Selling uppdraget att inventera bruksområdet och ge synpunkter på bevarandet. Artikeln är ett sammandrag av hennes rapport.

I spåren av Stockholmsutställningen 1897

Storslagna utställningar av det slag vi i år har sett i Sevilla är inget nytt påfund. i Paris hölls redan 1798 en industriutställning, vars syfte var att uppmuntra industriell kvalitet och handel. Denna utställning fick snabbt en mängd efterföljare och ganska snart började den arkitektoniska gestaltningen av utställningarna tillmätas en allt större betydelse.

När blir ett hus gammalt?

De klassiska frågorna om man ska restaurera och återställa en byggnad till ursprungligt skick, konservera den eller bygga om den för moderna behov går inte att besvara enkelt. Idealen växlar i olika tider och i olika länder. Arkitekt och tekn. dr Kerstin Barup gör här en exposé över restaureringens långa vetenskapliga tradition och synar särskilt en byggnad, Blekingstugan, som flyttades till Kulturen i Lund vid sekelskiftet.

Den ryska träbyggnadskulturen - en svanesång?

I Ryssland byggde man hus i timmer långt in i mitten av 1900-talet. Men därefter har många traditionella ryska timmerhus rivits, lämnats att förfalla eller utsatts för tvivelaktiga restaureringar. Den offentliga sektorn i Ryssland har nästan inga pengar, organisationen kring träbyggnadsarvet har krympt, och där människorna fortfarande finns kvar har de inga resurser att göra några insatser. Vad vi ser är en accelererande vanvård, där byggnader som bara för några år sedan var i hyggligt skick hastigt förfaller. Andreas Heymowski rapporterar från Sankt Petersburg.

Ett östtyskt Tessinslott !

När Peter den store återvände till Moskva efter segern vid Poltava 1709 hade han två av Karl XII:s närmaste män som koryféer i sitt triumftåg. Den ene var kungens minister Karl Piper, som dog i fångenskapen sju år senare, den andre hans främste fältmarskalk Karl Gustav Rehnskiöld, som blev frisläppt 1718 och dog fyra år senare. Rehnskiöld hade fört befälet vid Poltava och tre år tidigare vid Frauenstadt i nuvarande Polen besegrat en dubbelt så stor sachsisk här.

HSB byggde med standard och stil

Billigt, men också vackert och bekvämt - med duschrum, tvättstuga och barnomsorg i huset. På 20-talet byggde HSB husen som förbättrade den svenska bostadsstandarden väsentligt. Ingela Broström berättar här om HSB:s tidiga verksamhet i Stockholm.

Jordbrukets byggnader

Den ekonomiska framgången inom jordbruket mot slutet av 1800-talet manifesterades i ett byggande av sällan skådat slag, skriver artikelförfattaren. Det vi idag ser av landsbygdens byggnader har huvudsakligen tillkommit under en femtioårsperiod mellan 1880 och 1930.

Lantbrukets byggnadskultur - för vem, till vad?

Inom lantbruket har man av tradition byggt i egen regi med minimum av ritningar. Förebilderna fanns i den befintliga bebyggelsen. Stilbildande var också de många typritningar som distribuerades genom lantbrukets olika rådgivningsorgan. Man hade känsla för hela miljöer. Detta har senare tappats bort när man började propagera för industrins ideal inom lantbruket.

Möte med Medelpadsgårdar

När Medelpads bönder under 1800-talets två första tredjedelar byggde nya och större boningshus skedde det med en delvis annan utgångspunkt än på många andra håll. Redan under 1700-talet fanns det bönder i Medelpad som hellre byggde brett än långt, ett byggnadsskick som skulle anammas av allt fler bönder och förstärkas i de många enskilda byggnader som timrades både högre och bredare. Den kubiska korsbyggningen blev ett karaktärsdrag för Medelpads byggnadskonst.

Småland, huskatalogernas landskap

I boken Min sportstuga från 1936 ger arkitekten Ernst Spolén okonventionella exempel på modernt fritidsboende men även många handfasta råd till dem som drömmer om en egen stuga. Alternativet att låta någon från trakten uppföra en stuga av lösvirke avråder han ifrån med följande ord: »Denna metod blir ofta dyr. Lantborna vilja gärna tjäna på stadsbon, när han kommer ut till landet. Detta kan ju dock vara olika. Som regel blir det i alla fall dyrt«.

Tre trästäder i samverkan

Eksjö, Hjo och Nora är tre städer med rik trähusbebyggelse. Alla tre har erhållit utmärkelser av Europa Nostra för sin välbevarade stadsmiljö. Kommunerna ligger i olika regioner och har olika historia men binds samman av intresset för att bevara och utnyttja trästaden som en resurs för besöksnäringen.

Vallonbruken - kulturhistoriska titthål

Ur järnbruken föddes vårt välstånd. Bruksmiljöerna finns delvis kvar, även om järnframställningen har upphört för länge sedan. Här bor människor som hittat andra utkomster och nu förvaltar sitt arv - det svenska brukssamhället, som blivit en viktig kulturbärare.

Försvarsbyggnader som kulturhistoria

Borgar, befästningar, slott kyrkor, soldattorp och kaserner har alla spelat en historisk roll. Runt dessa har städer och samhällen vuxit upp. Årets tema för Kulturhusens Dag den 14 september är försvarsbyggnader genom tiderna.
Här berättar Eva Selling om svenska gränsland och den uråldriga gränsen mellan Småland och Halland, Skåne och Blekinge.

Inom hank och stör

Gärdesgårdar och andra hägnader har i alla tider hört ihop med djurhållning av något slag. Ursprungligen för att skydda åker och äng från betesdjuren. Givetvis kunde man ha hägnader som skydd mot vilda djur och som gränsmarkeringar också.

Tallinn - Rapport från en trästad

"De större restaureringarna i Tallinns medeltida stadskärna har utförts av polska restaureringsfirmor. Tyvärr har polackernas yrkeskunnande inte utnyttjats av esterna som nu står inför stora uppgifter att själva förvalta sitt byggnadsarv. Men detta innebär också en positiv utmaning."

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in