Bebyggelsehistoria

I allmogemålarens spår

Längs norrlandskusten ligger en rad fiskelägen med små kapell. Invändigt döljer dessa oansenliga byggnader ofta välbevarade målningar ända från 1600­talet. En del av dem är signerade Roland Johansson Öberg, en oskolad begåvning från Ulvön. Maj-Britt Andersson har följt hans spår i kapell, kyrkor och gårdar runt södra Norrland.

40 år av förändringar

På 1970-talet började man göra omfattande inventeringar för att samla in kunskap om det byggda kulturarvet. Foton från den tiden har blivit historiskt källmaterial som visar hur bebyggelsen förändrats de senaste decennierna. Carina Carlsson berättar om en västsvensk studie som väcker frågor för framtiden.

Från bondbyar till storjordbruk

Laga skifte beskrivs ofta som den reform som satt störst avtryck i det svenska jordbrukslandskapet. Men det finns mycket mer som bidragit till att dagens bondgårdar ser ut som de gör. Ulrich Lange guidar genom tre århundradens idéer, ideal och experimentlusta.

Hälsning från förr

Maskinerna har tystnat och hjulen som tillverkades här snurrar inte längre. Men utrustningen finns kvar och berättar om hur tekniken förändrade ett småländskt vagnshjulmakeri i början av förra seklet. Följ med Per och Siri Zackrisson på en annorlunda upptäcktsfärd.

Stenen berättar stadens historia

Minst tolv gånger på mindre än 200 år härjades Göteborg av stora bränder, innan husens träfasader i allt större utsträckning ersattes av sten. Den stenen berättar inte bara husens, utan även stadens historia. Genom närstudier av tre kända byggnader tar Erik Sturkell, Ulrich Lange och Thomas Eliasson oss med på en utflykt till 1800-talets Göteborg och dess omgivningar.

Sugen på att bli med station?

Har du drömt om att få äga en gammal järnvägsstation, ett godsmagasin eller en avlägset belägen banvaktsstuga? Nu har du ett gyllene tillfälle! 150 järn­vägsbyggnader kommer att rivas eller säljas och till en låg penning kan du bli ägare till en av dem. Peter Sörensen berättar mer.

Kulturvård på italienska

Det var våren 1999 och han skulle bara ta en sväng med motorcykeln. Tio mil från sin gård utanför Pescara blev han stående, som förtrollad. Daniele Kihlgren hade kommit till bergsstaden Santo Stefano di Sessanio, 1254 meter över havet. Hit kom han för att stanna. Maj-Britt Andersson berättar om en viljestark företagare som gör storverk för kulturarvet, och därtill tjänar pengar.

Invånarnas kamp för sitt sjukhus

Backe i Ångermanland har ett välbevarat sjukhus från 1964. Från att ha varit länslasarett med akutmottagning och BB har det nu nedmonterats så att nu inte ens ambulansen finns kvar. Men invånarna har inte givit upp kampen. Sjukhuset har fått ett stort symbolvärde för bygden.

Brytpunkt Kiruna

Kiruna, som har en rik och värdefull kulturmiljö, står inför en stor omvandling. Det har blivit lönsamt att bryta järnmalm igen och staden ligger i vägen för brytningen. Frågan är bara hur förändringen ska gå till? Kan man till exempel flytta byggnadsminnen? Frågorna är många, och de har ännu inga svar.

Lilla London lever!

Äkta stadsliv! Urbant, kontinentalt, myllrande och stökigt – i över 100 år. I Göteborg är fyra långa gator genom elva kvarter stenstad ramen för Sveriges mest levande stadsmiljö. Hur är det möjligt och hur kan det leva vidare? Anna Reuter Metelius berättar Långgatskvarterens historia och låter dem som bär upp stadslivet själva komma till tals.

Nya Masthugget i nya färger?

Nya Masthugget i Göteborg är ett bostadsområde med över tusen lägenheter byggt i slutet av 1960- talet sedan den äldre bebyggelsen på Stigbergets sluttning rivits. Nu planeras en ommålning av fasaderna, något som även påverkar stadsbilden då området syns från många håll i Göteborg. Sanja Peter resonerar här kring frågan om hur vi bedömer och tar tillvara senare tiders bebyggelse.

Arkitektens smak - och allmänhetens

Bostadsområden byggda i traditionell stil med småstaden som förebild värderas sällan högt av arkitekter. Däremot uppskattas de av allmänheten. Det visar arkitekten Catharina Sternudd i avhandlingen Bilder av småstaden - om estetisk värdering av en stadstyp, som lades fram i våras vid Lunds universitet.

Hembygdsrörelsen får hjälp till självhjälp

Innan detta år är slut har Gästriklands samtliga hembygdsföreningar med egna byggnader fått ett underhålls- och åtgärdsprogram att använda i sin fastighetsförvaltning. martin åhrén berättar här hur Länsmuseet Gävleborg har arbetat för att stötta en hembygdsrörelse som har stor brist på pengar men många av bondesamhällets byggnader att förvalta.

Vänga kvarn - historia och kafé i lockande kombination

Vänga kvarn, som ligger vid Säveån en mil norr om Borås, uppfördes 1860. Den är ett exempel på hur en kvarn både kan bevaras och utvecklas tack vare ägarens förmåga och intresse av att berätta om kvarnnäringens historia. Den gamla kvarnen, som också inrymmer ett kafé, är idag en attraktion och drar till sig mellan 20 000 och 30 000 besökare per år.

Motorhotellets påträngande charm

Med bilismen kom vanligt folk ut på vägarna i en omfattning och med en reslängd som aldrig förr. De befintliga faciliteterna räckte inte till. Det behövdes nya och pigga entreprenörer som tog sig an uppgiften. En del av detta har redan hunnit rivas men några byggnader står kvar längs vägarna. Här berättar Thomas Carlquist historien om Brännebrona Gästis och ger oss samtidigt några utblickar på vägen.

Vansbro nästa!

Med tusentals mil av räls knöt järnvägen samman Sverige. Under 40 år byggdes också 6000 järnvägsbyggnader! Jakob Hammarskjöld, Gunilla Linde Bjur och fotografen Krister Engström ger oss några smakprov från en resa i tid och rum.

En färg för hand och sinne

Linoljefärg inte bara syns – den känns och den doftar också. Lika handfast som den skyddar och framhäver det underliggande materialet, lika undflyende leker den med våra sinnen. Gertrud Olsson skriver om en färg som tar oss tillbaka i historien, samtidigt som den bär på hoppet om en bättre och mer hållbar framtid.

Bagarstugor blev bostäder

I norra Sverige är bagarstugan ett självklart inslag på många gårdar. I mitten av förra seklet byggdes många om till bostäder, ofta hårdhänt och långt ifrån dagens lantlivsromantiska ideal. Men material och hantverk var ofta utmärkta och det finns all anledning att behandla dessa efterkrigstidens ombyggnader med respekt, skriver Gustav Bergström.

Ett annorlunda kulturarv

En nedlagd industri berättar en annan historia om människors vardag och samhällets utveckling än ett gammalt hus eller kyrka. Här sitter historien inte så mycket i väggarna som i spåren efter produktionen. För att bevara industriarvet krävs en kunskap och nyfikenhet som alltför ofta saknas, menar industriantikvarie Ida Dicksson.

Stenens resa genom tiden

Stenmurarna i en medeltida kyrka består av runt tretusen huggna granitblock, som vart och ett väger mer än hundra kilo. Hur hamnade de där? Per Arne Ivarsson tar oss med på en kort men hisnande resa från jordens födelse till medeltidens gudomliga geometri.

Lata dagar i masonittältet

Efter andra världskriget blev camping ett folknöje. Med två lagstadgade semesterveckor och ett litet tält var det plöts­ ligt möjligt att röra sig utanför kvarteret och se nya platser. De flesta tältade, få hade råd med husvagn men här och var upp­ stod andra lösningar. Lars-Eric Jönsson beskriver ett av vår tids mindre kända kulturminnen.

Äng och hage återskapas

När Kolbjörn Wærns farfar köpte Skärbo i Dalsland i början av förra seklet låg den i ett öppet ängs- och haglandskap omgivet av storskog. Men sedan dess har skogen invaderat både åker och äng. Räddningen kom i form av en naturreservatsbildning, med målet att skydda och återställa kulturlandskapet runt gården.

Idrottsplatserna – tuff match för byggnadsvården

Bland idrottens otaliga miljöer finns byggnadshistoriska skatter som är anlagda för en annan tid. Nu står de inför förändringar. Det blir en tuff match för byggnadsvården att få med kulturvärdena när så mycket annat står på spel. Johannes Kruusi vill väcka engagemang för idrottens miljöer och tar oss med till Gävleborgs län.

Bergtagen av Baba

I Makedonien finns stora jordbrukslandskap med traditionell karaktär. men liksom i övriga Europa förändras de snabbt. Victoria Momeva Altiparmakovska tar oss här med till den hotade bebyg- gelsen på bergssluttningarna i Pelister – är utveckling av turismen enda räddningen?

Shoppingstaden

Varuhandeln lade redan för tusen år sedan grunden för våra städer. En stor del av stadslivets kvaliteter har sedan dess varit det stora varuutbudet. Med bilismen etablerades externa köpcentrum, som det senaste decenniet har ansetts hota stadslivet. Olga Schlyter berättar här om hur ett köpcentrum nu omvandlas med stadslivet som förebild.

Årsringar ger svar

De som byggde gården lämnade inga ritningar eller annan dokumentation efter sig. Några hus finns på storskifteskartan från 1826. Men är det samma hus som står här nu? För att få svar anlitades dendrokronologen Bertil Israels. Tack vare hans åldersbestämning av timret kunde flera frågor om släktgårdens historia besvaras.

Gröna Skönstaholm in i framtiden

På 1950-talet kunde man konsten att skapa flerbostadsområden där det kändes både tryggt och inspirerande att vistas. Idag förfaller eller förtätas många av dessa miljöer, ofta på grund av okunskap, men utanför Stockholm finns ett lysande undantag. Bibbi Leine och Åsa Setterby Modéus berättar om restaureringen av Skönstaholms fina grönstrukturer.

Modernt kulturarv i vittrande betong

Om det ursprungliga materialet saknas och hantverkskunnandet är glömt - hur ska då det moderna industrisamhällets betongkonstruktioner restaureras? Frågan ställs av Sven Olof Ahlberg och Ing-Marie Nilsson-Tarkkanen, som arbetar med restaureringen av Stripa gruva i Bergslagen. Nu har vi ett gyllene tillfälle att utveckla nya metoder i samarbete mellan tekniker och antikvarier, menar de.

Kina river sin historia

Beijing vill visa upp ett nytt och modernt ansikte till OS 2008 och jämnar nu de gamla hutongkvarteren med marken. Jonna Söderberg, som bott i Kina i flera år, berättar här om vad som går förlorat när skyskraporna tar över. Det handlar inte bara om kulturhistoria, skriver hon. Här fanns sociala värden som skapats genom århundradena. En livsstil går också förlorad.

Ebbamåla bruk - Årets byggnadsvårdare 2007

1993 upptäckte Anna-Karin och Anders Randver Ebbamåla bruk och kände genast: Det här ska bli vår plats! Idag, efter 14 års hårt arbete, har de förvandlat den förfallna och övergivna industrimiljön i Olofströms kommun till ett högklassigt industriminne. Det vill Svenska byggnadsvårdsföreningen uppmärksamma, och utser dem till Årets byggnadsvårdare 2007.

Egnahem, kiosk, en stängd affär

Vad är intressant med Lindfors?
Lindfors. Ett alldeles vanligt litet samhälle i Värmland där tågen slutade stanna redan 1969 och affären slog igen för gott 2000. Finns här verkligen något intressant för den som är intresserad av bebyggelsehistoria? Det beror på hur man ser det, menar Johan Stenson, som nu blivit länsombud i Värmland. Här berättar han om hur 1900-talets samhällsutveckling format Lindfors - och många andra små samhällen på den svenska landsbygden.

En hotad sommaridyll

Marielund – ett idylliskt sommarhusområde utanför Uppsala – står inför dubbla hot. Dels kan kommunen trots allt besluta sig för att bygga flera hundra nya bostäder alldeles intill, dels kan dåligt anpassade ny- och ombyggnader sudda ut områdets karaktär. Maria Görts, som inventerat området och pratat med de boende undrar vad som egentligen slår hårdast mot kulturvärdena?

Sköna hem i Hälsingland

Design och heminredning är populärt, vi vill ha skönhet i våra hem. I Sverige har vi heminredningar som är på väg att bli upptagna på unescos Världsarvslista – Hälsingegårdarna med sina fantastiska interiörer. Maj- Britt Andersson berättar här om hälsingemålaren Jonas Hertman som på 1700-talet skapade skönhet åt folket.

1930- och 40-talens småhusbebyggelse - ett arv att förvalta

Om vi inte i tid uppmärksammar kvaliteterna i småhusbebyggelsen från 1930- och 40-talen kan många hus gå förlorade. Gentemot kommande generationer har vi ett ansvar att bevara det som är typiskt för sin tid. Här utgör funkisbebyggelsen ett viktigt inslag. Speciellt angeläget känns det att värna om småhusbebyggelsen från denna period.

Vattholma – ett återbrukat bruk

För femtio år sedan var Vattholma bruk i Uppland så nedgånget att många ville jämna det med marken. Istället valde man att rädda den gamla bruksmiljön och resultatet blev ett attraktivt och väl fungerande bostadsområde. Ett exempel på stadsplanering som många borde låta sig inspireras av, menar Kristina Berglund.

 

I stadens svallvågor

Från att ha varit förbehållet de mest välbärgade blev sommarstället en angelägenhet för de flesta svenskar.

I dag väljer allt fler att bo i fritidshuset året om – ett faktum som ställer stora krav på såväl husägare som kommuner och stadsplanerare, skriver Tomas Nyström.

 

Säkundärköket - en matlagares mardröm

Få kökslösningar har blivit så kritiserade som 1930-talets sekundärkök. Trånga, mörka, varma och fuktiga – men praktiska för bostadsplanerare och byggmästare. Gustav Bergström berättar om när svenska husmödrar drabbades av de första kök som gick att tillverka industriellt

Kulturarv i norr

Ur kyrkplikt och långa resvägar föddes behovet av kyrkstäder, där människor kunde bo i samband med kyrkobesöken. En gång fanns över 70 kyrkstäder i Sverige, men många fick förfalla tills de revs. Jennie Sjöholm tar oss med till några av dem som överlevt.

Länsfängelset i Gävle. Från rivningshotat till kulturhus

På många platser i landet förfaller och hotas kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Om det vittnar inte minst Gula listan och dagliga telefonsamtal till Byggnadsvårdsföreningens kansli. I en serie artiklar kommer Byggnadskultur ge exempel på hus som istället för att rivas har bevarats och utvecklats – ofta tack vare ett starkt ideellt engagemang. Först ut är Anna Lindgren och cellfängelset i Gävle.

Ingen kaffedoft över Uppsala

Kungsängen är en stadsdel i Uppsala som nu förvandlas, på gott och ont. Bebyggelsen började uppföras i mitten av 1800-talet och varierar mellan bostäder och industrier, trähus och stenhus. Isa Lindqvist berättar här om två aktuella exempel på byggnader i farozonen.

Rivningshot över disponentens villa i Knivsta

Disponentvillan är en kulturbyggnad och en grön lunga mitt i den del av Knivsta som nu detaljplaneras för ny bostadsbebyggelse. En intressegrupp bildades 2005 för villans bevarande, och ett stort arbete har lagts ner för att förhindra rivningen. Ändå tycks det nu vara fritt fram för grävskoporna.

Städerna från Jesu tid

Syrien är ett fascinerande land, inte minst för byggnadsvårdaren. Kulturen är gammal, här uppfanns alfabetet, och stadsplanerna är i vissa fall från Jesu tid. överallt finns gamla byggnader och lämningar. Charlotta Hanner Nordstrand och Jon Erik Nordstrand har träffat företrädare för byggnadsvården som berättar om utmaningen att bevara allt det gamla – och samtidigt leva ett modernt liv.

Gammal är äldst

Vad ser du när du vandrar i Gamla stan i Stockholm? Det beror förstås på vem du är. Tittar du i skyltfönstren eller lyfter du blicken? Om du tillhör den senare gruppen börjar du säkert ställa frågor. Varför ser det ut så här? Vems initialer står över den gamla porten? Varför heter mörka gränder Solgränd eller Kråkgränd? Kanske vill du veta något om värdshuset Solen eller vem Kråka var som höll till i början av gränden?

Från Slussens trafikmaskin kommer du in på Järntorget och ser dig omkring. En oregelbunden plats. Varför oregelbunden? Varför namnet Järntorget? Jo, här möttes allmänningsgatorna östan och västan mur i vinkel nedanför åsen. Här låg stadens medeltida våghus. Stångjärnet från Bergslagen kom till Kornhamn och vägdes här inför utrikes transport från Skeppsbron. Järnvågen låg kvarhär till 1662.Torget är ännu idag vitalt med en blandning av kommers, kontor och bostäder.

Titta på husen som ramar in torget! Skalan är 1600-talets medan dekorationerna är från sent 1800-tal. Fastighetsverket håller nu till i gamla Riksbankshuset som byggdes framför våghuset. Detta mästerverk av Nicodemus Tessin d ä stod färdigt 1680. Det dominerar torget.

Lyft för Nossebro att blicka bakåt

Hus med fasader av mexitegel och eternit, skyltfönster med teaksnickerier och tidstypiska entréer med höganäsklinker är en vanlig syn i Nossebro. Denna karaktär vill kommunen värna om och marknadsföra i projektet »Retro Nossebro«. A M Alströmer är projektledare och berättar här om lyftet för Nossebro.

Skollovskolonin - filantropi, folkliv, och barnsemester

Idag vet få barn vad det betyder att åka på kollo. Ändå finns det ett stort antal fungerande skollovs- kolonier, som år efter år tar emot semestersugna barn. Vad är det här för slags miljöer? Hur uppstod de? Lina Gillefalk berättar mer om koloniernas historia och funderar över frågor om bevarande och fortsatt användning.

Hus på landet?

Arbetsnamnet för det här numret av Byggnadskultur var Landsbygdens bebyggelse. För att det skulle låta bättre gav vi det namnet Hus på landet. Så säger vi som bor i stan. Det är då man kan ha hus på landet - fritidshus alltså. Bor man på landet har man inte hus på landet, då har man bara hus.

Olikheten som skapar karaktär

Större tomter i Norrbotten, mindre i Skåne. Låga hus i Skåne, högre i Kronoberg. Olikheterna finns och skapar karaktär, men tendensen är att bebyggelsen i Sverige är på väg att bli allt mer likartad. De regionala skillnaderna blir allt mindre och miljön utarmas på sikt.

Daniel Nilsson har för Riksantikvarieämbetets räkning provat en metod för att studera regionala skillnader när det gäller karaktär och bebyggelsemönster.

Nolkvarn - en miljö med oviss framtid

Nolkvarn är en fantastisk kvarn-, såg- och snickerianläggning strax norr om Hova i Gullspångs kommun. Nolkvarn får här illustrera vad som händer med den bebyggelse som inte längre används och vilka problem som uppstår när avveckling inte följs av förnyelse och utveckling.I ett västsvenskt perspektiv saknar Nolkvarns samlade industri- och gårdsmiljö motstycke.

Inte bättre förr - kort livslängd på husen

Förr byggde man gediget, med bra material och med omsorg, tror vi. Husen skulle ju stå i generationer. Nej, det är bara en myt, menar Göran Ulväng, som hittat mycket röta, läckande tak och rasad puts i syneprotokoll från 1600-talet och framåt. De flesta byggnaderna förr krävde ett omfattande underhåll - och hade en kort livslängd.

Ett garage, en uppfart, en världssuccé

Garaget – byggnaden där vi parkerar bilen och förvarar våra verktyg, trädgårdsredskap och annan bråte. Det byggs om och till, till tonårsrum, gillestugor och för fler bilar, allt efter behov och ibland över hela uppfarten. Landskapsarkitekten Emma Larsson var med om restaureringen av ett enkelt men ändå unikt garage.

Teknikens tempel

Bensinstationer förknippas gärna med folkhemmets ljuva 1950-tal, men bakom idyllen döljer sig en strikt organiserad verksamhet med rötter i kolonialtiden. Följ med Olle Wilson på en fartfylld resa från de första pumparna till dagens bensinstationer! Författaren till den uppskattade boken »Full tank« ger oss bakgrunden till den byggnadstyp som blivit symbol för bilismen.

Bergslagsskimmer

Idén att bygga hus av slagg hämtades utomlands men utvecklades i två metoder i Bergslagen under 1700-talet. Tekniken skulle spara virke, som i stället användes till metallframställningen.

Tromp l’oeil i Västerbotten

I västerbottniska Vindeln står ett trähus och anstränger sig allt vad det kan för att se ut som ett stenpalats. Åströmska gården är ett lagskyddat byggnadsminne som ska bevaras för kommande generationer. Antikvarie Annika Lindberg är en av dem som följt arbetet hela vägen.

Bonden & framtiden

Moderna superladugårdar eller lantraskor på lösdrift? Jätteskördar eller närodlat och ekologiskt? Framtidsvisionerna för svenskt lantbruk pekar åt skilda håll men frågorna som ska lösas är desamma, skriver Anders Wästfelt: Hur ska jordbruket föda en allt större befolkning och samtidigt rädda klimatet?

Nytt liv i gamla skal

Efter tekokrisen på 1970-talet var Borås identitet som industristad mer eller mindre utplånad. Mycket revs, både industrier och arbetarbostäder, men när den djupaste krisen var över väcktes tanken att hitta nya användningsområden för det som fanns kvar. I dag sjuder det av liv i Borås gamla industrier. Stadsantikvarie Fredrik Hjelm berättar hur det gick till.

Detaljeringsgrad avgör i rättsprövning

Plan- och bygglagen infördes 1987 och därmed blev det lagskydd som byggnadsvårdssektorn kämpat för verklighet. 26 år och en förnyad PBL senare gick Maria Ros sista året på bebyggelseantikvariskt program i Göteborg och undrade vad som faktiskt skyddas av lagen – och vad som faller utanför

Hällnäs station

Nu har Trafikverket snart avvecklat alla de fastigheter man inte behöver för sin kärnverksamhet. Många gedigna järnvägsbyggnader har rivits, men här och där har lokala krafter tagit saken i egna händer. Anders Nordström skriver om initiativet i Hällnäs.

Vem bryr sig om Visby ringmur?

Hur mår Visby ringmur? Inte kan väl ett sådant monument vara utsatt för hot? Ansvaret för ringmuren har pendlat fram och tillbaka under decennier utan tydliga ansvarsförhållanden. Idag finns ingen konkret plan för att säkerställa murens långsiktiga underhåll.

Savannah – USA:s bäst bevarade stad

Savannahs stadskärna är fylld av gamla vackra byggnader. På europeiskt vis är den tillgänglig för gående och huvudgatan är en livlig butiksgata. Hela centrumområdet är skyddat som Historic District, ett av de största i USA. Eva Dahlström Rittsél och Johan Rittsél berättar här om Savannah och hur den blev en av USA:s bäst bevarade äldre städer.

Hjo - staden som håller formen

Många kommunpolitiker och exploatörer letar efter projekt som ska "sätta staden på kartan". Det handlar ofta om nya och spektakulära byggnader. I Hjo valde man kanske den mest kontroversiella vägen av alla – man tog tillvara och utvecklade det man hade! Här följer vi med Per-Göran Ylander på en vandring i Hjo, från detalj till helhet – en blick in i stadens själ.

När Falun blev rött igen

I mitten av 1970-talet hade den stora rivningsvågen i Falun nått sin kulmen. Den äldre bebyggelsen fick en chans att överleva och nya hus började byggas mer i harmoni med stadens karaktär. 26 år senare blev Falun världsarv. Örjan Hamrin var med på hela resan och berättar här om vändpunkten – Byggnadsvårdsåret 1975.

Andelsfrysen - nu fungerar den igen

En oansenlig byggnad, ett enkelt, grått andelsfryshus i Skåne Tranås, har fått nytt liv. När kylan slutade fungera efter 50 års drift hjälpte Länsstyrelsen till med byte av maskin och kompressor. Gemensamhetsfrysen, en så gott som utdöd verksamhet, kan nu leva vidare - i alla fall på denna plats. Idag är alla facken uthyrda.

Henrik Borg och Suzanne Pluntke berättar frysens historia.

Skifteshandlingar berättar

De handlingar som upprättades vid laga skiftet som genomfördes i Sverige 1828-1928 kan ge många värdefulla bidrag till den som samlar ledtrådar till en byggnads historia. Anders Franzén, antikvarie vid länsmuseet i Jönköping, berättar här vad dessa handlingar kan berätta. Inte minst kan de ge en värdefull översikt av byggnadsskicket i trakten.

Smedjan som står kvar vid vägen

Hur kommer det sig att så många bysmedjor är bevarade? Jo, smederna följde med sin tid när jordbruket mekaniserades och Sverige blev industrialiserat. Tillverkning ersattes av reparation, bysmedjan blev smidesverkstad när smeden anpassade sig till den nya tiden. Paul Hansson har besökt skånska smedjor och verkstäder och fascinerats av ett seglivat hantverk.

Hotet mot landsbygdens bebyggelse

Tre kvarnar - tre scenarier för framtiden

Tre kvarnar i Västergötland - Nolkvarn, Trollabo kvarn och Vänga kvarn - representerar i denna artikel tre tänkbara scenarier för den framtid som en stor del av landsbygdens bebyggelse går till mötes. 

Lena Bergman, länsombud i Västra Götaland, arbetade 2005-2006 i ett kombinerat kulturmiljö- och landsbygdsutvecklingsprojekt. Resultatet blev dels en nulägesrapport om den agrara småindustrin i Västra Götalands län, dels ett nystartat nätverk för kunskapsutbyte lokala aktörer emellan. Utifrån erfarenheterna från detta arbete resonerar hon här kring några problem och möjligheter som finns för landsbygdens bebyggelse.

Flygets hus Mässen som räddades

Det svenska försvaret har en mängd kulturhistoriskt intressanta anläggningar. De senaste decenniernas omstrukturering och nedrustning har lämnat många byggnader i farozonen. Men när försvaret rustar ner – då rustar de frivilliga upp! Tommy Drotz och Anders Ek berättar här hur man fick liv och stil på den sista gamla mässen i Malmslätt.

Urspårat kulturarv?

Järnvägens kulturmiljöer är under omvandling. När SJ bolagiserades fick Banverket ta över förvaltningen av de järnvägsbyggnader som inte ansågs ha kommersiellt värde. Samtidigt uppmanades de av regeringen att skyndsamt »avveckla« de byggnader som inte längre behövdes för järnvägsdriften. Rasmus Axelsson berättar här om ett kulturarv som spårat ur.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in