Bebyggelsehistoria

Kulturarv i norr

Ur kyrkplikt och långa resvägar föddes behovet av kyrkstäder, där människor kunde bo i samband med kyrkobesöken. En gång fanns över 70 kyrkstäder i Sverige, men många fick förfalla tills de revs. Jennie Sjöholm tar oss med till några av dem som överlevt.

Länsfängelset i Gävle. Från rivningshotat till kulturhus

På många platser i landet förfaller och hotas kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Om det vittnar inte minst Gula listan och dagliga telefonsamtal till Byggnadsvårdsföreningens kansli. I en serie artiklar kommer Byggnadskultur ge exempel på hus som istället för att rivas har bevarats och utvecklats – ofta tack vare ett starkt ideellt engagemang. Först ut är Anna Lindgren och cellfängelset i Gävle.

Ingen kaffedoft över Uppsala

Kungsängen är en stadsdel i Uppsala som nu förvandlas, på gott och ont. Bebyggelsen började uppföras i mitten av 1800-talet och varierar mellan bostäder och industrier, trähus och stenhus. Isa Lindqvist berättar här om två aktuella exempel på byggnader i farozonen.

Rivningshot över disponentens villa i Knivsta

Disponentvillan är en kulturbyggnad och en grön lunga mitt i den del av Knivsta som nu detaljplaneras för ny bostadsbebyggelse. En intressegrupp bildades 2005 för villans bevarande, och ett stort arbete har lagts ner för att förhindra rivningen. Ändå tycks det nu vara fritt fram för grävskoporna.

Städerna från Jesu tid

Syrien är ett fascinerande land, inte minst för byggnadsvårdaren. Kulturen är gammal, här uppfanns alfabetet, och stadsplanerna är i vissa fall från Jesu tid. överallt finns gamla byggnader och lämningar. Charlotta Hanner Nordstrand och Jon Erik Nordstrand har träffat företrädare för byggnadsvården som berättar om utmaningen att bevara allt det gamla – och samtidigt leva ett modernt liv.

Gammal är äldst

Vad ser du när du vandrar i Gamla stan i Stockholm? Det beror förstås på vem du är. Tittar du i skyltfönstren eller lyfter du blicken? Om du tillhör den senare gruppen börjar du säkert ställa frågor. Varför ser det ut så här? Vems initialer står över den gamla porten? Varför heter mörka gränder Solgränd eller Kråkgränd? Kanske vill du veta något om värdshuset Solen eller vem Kråka var som höll till i början av gränden?

Från Slussens trafikmaskin kommer du in på Järntorget och ser dig omkring. En oregelbunden plats. Varför oregelbunden? Varför namnet Järntorget? Jo, här möttes allmänningsgatorna östan och västan mur i vinkel nedanför åsen. Här låg stadens medeltida våghus. Stångjärnet från Bergslagen kom till Kornhamn och vägdes här inför utrikes transport från Skeppsbron. Järnvågen låg kvarhär till 1662.Torget är ännu idag vitalt med en blandning av kommers, kontor och bostäder.

Titta på husen som ramar in torget! Skalan är 1600-talets medan dekorationerna är från sent 1800-tal. Fastighetsverket håller nu till i gamla Riksbankshuset som byggdes framför våghuset. Detta mästerverk av Nicodemus Tessin d ä stod färdigt 1680. Det dominerar torget.

Lyft för Nossebro att blicka bakåt

Hus med fasader av mexitegel och eternit, skyltfönster med teaksnickerier och tidstypiska entréer med höganäsklinker är en vanlig syn i Nossebro. Denna karaktär vill kommunen värna om och marknadsföra i projektet »Retro Nossebro«. A M Alströmer är projektledare och berättar här om lyftet för Nossebro.

Skollovskolonin - filantropi, folkliv, och barnsemester

Idag vet få barn vad det betyder att åka på kollo. Ändå finns det ett stort antal fungerande skollovs- kolonier, som år efter år tar emot semestersugna barn. Vad är det här för slags miljöer? Hur uppstod de? Lina Gillefalk berättar mer om koloniernas historia och funderar över frågor om bevarande och fortsatt användning.

Hus på landet?

Arbetsnamnet för det här numret av Byggnadskultur var Landsbygdens bebyggelse. För att det skulle låta bättre gav vi det namnet Hus på landet. Så säger vi som bor i stan. Det är då man kan ha hus på landet - fritidshus alltså. Bor man på landet har man inte hus på landet, då har man bara hus.

Detaljeringsgrad avgör i rättsprövning

Plan- och bygglagen infördes 1987 och därmed blev det lagskydd som byggnadsvårdssektorn kämpat för verklighet. 26 år och en förnyad PBL senare gick Maria Ros sista året på bebyggelseantikvariskt program i Göteborg och undrade vad som faktiskt skyddas av lagen – och vad som faller utanför

Hällnäs station

Nu har Trafikverket snart avvecklat alla de fastigheter man inte behöver för sin kärnverksamhet. Många gedigna järnvägsbyggnader har rivits, men här och där har lokala krafter tagit saken i egna händer. Anders Nordström skriver om initiativet i Hällnäs.

Vem bryr sig om Visby ringmur?

Hur mår Visby ringmur? Inte kan väl ett sådant monument vara utsatt för hot? Ansvaret för ringmuren har pendlat fram och tillbaka under decennier utan tydliga ansvarsförhållanden. Idag finns ingen konkret plan för att säkerställa murens långsiktiga underhåll.

Savannah – USA:s bäst bevarade stad

Savannahs stadskärna är fylld av gamla vackra byggnader. På europeiskt vis är den tillgänglig för gående och huvudgatan är en livlig butiksgata. Hela centrumområdet är skyddat som Historic District, ett av de största i USA. Eva Dahlström Rittsél och Johan Rittsél berättar här om Savannah och hur den blev en av USA:s bäst bevarade äldre städer.

Hjo - staden som håller formen

Många kommunpolitiker och exploatörer letar efter projekt som ska "sätta staden på kartan". Det handlar ofta om nya och spektakulära byggnader. I Hjo valde man kanske den mest kontroversiella vägen av alla – man tog tillvara och utvecklade det man hade! Här följer vi med Per-Göran Ylander på en vandring i Hjo, från detalj till helhet – en blick in i stadens själ.

När Falun blev rött igen

I mitten av 1970-talet hade den stora rivningsvågen i Falun nått sin kulmen. Den äldre bebyggelsen fick en chans att överleva och nya hus började byggas mer i harmoni med stadens karaktär. 26 år senare blev Falun världsarv. Örjan Hamrin var med på hela resan och berättar här om vändpunkten – Byggnadsvårdsåret 1975.

Andelsfrysen - nu fungerar den igen

En oansenlig byggnad, ett enkelt, grått andelsfryshus i Skåne Tranås, har fått nytt liv. När kylan slutade fungera efter 50 års drift hjälpte Länsstyrelsen till med byte av maskin och kompressor. Gemensamhetsfrysen, en så gott som utdöd verksamhet, kan nu leva vidare - i alla fall på denna plats. Idag är alla facken uthyrda.

Henrik Borg och Suzanne Pluntke berättar frysens historia.

Stenen berättar stadens historia

Minst tolv gånger på mindre än 200 år härjades Göteborg av stora bränder, innan husens träfasader i allt större utsträckning ersattes av sten. Den stenen berättar inte bara husens, utan även stadens historia. Genom närstudier av tre kända byggnader tar Erik Sturkell, Ulrich Lange och Thomas Eliasson oss med på en utflykt till 1800-talets Göteborg och dess omgivningar.

Sugen på att bli med station?

Har du drömt om att få äga en gammal järnvägsstation, ett godsmagasin eller en avlägset belägen banvaktsstuga? Nu har du ett gyllene tillfälle! 150 järn­vägsbyggnader kommer att rivas eller säljas och till en låg penning kan du bli ägare till en av dem. Peter Sörensen berättar mer.

Kulturvård på italienska

Det var våren 1999 och han skulle bara ta en sväng med motorcykeln. Tio mil från sin gård utanför Pescara blev han stående, som förtrollad. Daniele Kihlgren hade kommit till bergsstaden Santo Stefano di Sessanio, 1254 meter över havet. Hit kom han för att stanna. Maj-Britt Andersson berättar om en viljestark företagare som gör storverk för kulturarvet, och därtill tjänar pengar.

Invånarnas kamp för sitt sjukhus

Backe i Ångermanland har ett välbevarat sjukhus från 1964. Från att ha varit länslasarett med akutmottagning och BB har det nu nedmonterats så att nu inte ens ambulansen finns kvar. Men invånarna har inte givit upp kampen. Sjukhuset har fått ett stort symbolvärde för bygden.

Brytpunkt Kiruna

Kiruna, som har en rik och värdefull kulturmiljö, står inför en stor omvandling. Det har blivit lönsamt att bryta järnmalm igen och staden ligger i vägen för brytningen. Frågan är bara hur förändringen ska gå till? Kan man till exempel flytta byggnadsminnen? Frågorna är många, och de har ännu inga svar.

Lilla London lever!

Äkta stadsliv! Urbant, kontinentalt, myllrande och stökigt – i över 100 år. I Göteborg är fyra långa gator genom elva kvarter stenstad ramen för Sveriges mest levande stadsmiljö. Hur är det möjligt och hur kan det leva vidare? Anna Reuter Metelius berättar Långgatskvarterens historia och låter dem som bär upp stadslivet själva komma till tals.

Nya Masthugget i nya färger?

Nya Masthugget i Göteborg är ett bostadsområde med över tusen lägenheter byggt i slutet av 1960- talet sedan den äldre bebyggelsen på Stigbergets sluttning rivits. Nu planeras en ommålning av fasaderna, något som även påverkar stadsbilden då området syns från många håll i Göteborg. Sanja Peter resonerar här kring frågan om hur vi bedömer och tar tillvara senare tiders bebyggelse.

Arkitektens smak - och allmänhetens

Bostadsområden byggda i traditionell stil med småstaden som förebild värderas sällan högt av arkitekter. Däremot uppskattas de av allmänheten. Det visar arkitekten Catharina Sternudd i avhandlingen Bilder av småstaden - om estetisk värdering av en stadstyp, som lades fram i våras vid Lunds universitet.

Hembygdsrörelsen får hjälp till självhjälp

Innan detta år är slut har Gästriklands samtliga hembygdsföreningar med egna byggnader fått ett underhålls- och åtgärdsprogram att använda i sin fastighetsförvaltning. martin åhrén berättar här hur Länsmuseet Gävleborg har arbetat för att stötta en hembygdsrörelse som har stor brist på pengar men många av bondesamhällets byggnader att förvalta.

Stenens resa genom tiden

Stenmurarna i en medeltida kyrka består av runt tretusen huggna granitblock, som vart och ett väger mer än hundra kilo. Hur hamnade de där? Per Arne Ivarsson tar oss med på en kort men hisnande resa från jordens födelse till medeltidens gudomliga geometri.

Lata dagar i masonittältet

Efter andra världskriget blev camping ett folknöje. Med två lagstadgade semesterveckor och ett litet tält var det plöts­ ligt möjligt att röra sig utanför kvarteret och se nya platser. De flesta tältade, få hade råd med husvagn men här och var upp­ stod andra lösningar. Lars-Eric Jönsson beskriver ett av vår tids mindre kända kulturminnen.

Äng och hage återskapas

När Kolbjörn Wærns farfar köpte Skärbo i Dalsland i början av förra seklet låg den i ett öppet ängs- och haglandskap omgivet av storskog. Men sedan dess har skogen invaderat både åker och äng. Räddningen kom i form av en naturreservatsbildning, med målet att skydda och återställa kulturlandskapet runt gården.

Idrottsplatserna – tuff match för byggnadsvården

Bland idrottens otaliga miljöer finns byggnadshistoriska skatter som är anlagda för en annan tid. Nu står de inför förändringar. Det blir en tuff match för byggnadsvården att få med kulturvärdena när så mycket annat står på spel. Johannes Kruusi vill väcka engagemang för idrottens miljöer och tar oss med till Gävleborgs län.

Bergtagen av Baba

I Makedonien finns stora jordbrukslandskap med traditionell karaktär. men liksom i övriga Europa förändras de snabbt. Victoria Momeva Altiparmakovska tar oss här med till den hotade bebyg- gelsen på bergssluttningarna i Pelister – är utveckling av turismen enda räddningen?

Shoppingstaden

Varuhandeln lade redan för tusen år sedan grunden för våra städer. En stor del av stadslivets kvaliteter har sedan dess varit det stora varuutbudet. Med bilismen etablerades externa köpcentrum, som det senaste decenniet har ansetts hota stadslivet. Olga Schlyter berättar här om hur ett köpcentrum nu omvandlas med stadslivet som förebild.

Årsringar ger svar

De som byggde gården lämnade inga ritningar eller annan dokumentation efter sig. Några hus finns på storskifteskartan från 1826. Men är det samma hus som står här nu? För att få svar anlitades dendrokronologen Bertil Israels. Tack vare hans åldersbestämning av timret kunde flera frågor om släktgårdens historia besvaras.

Gröna Skönstaholm in i framtiden

På 1950-talet kunde man konsten att skapa flerbostadsområden där det kändes både tryggt och inspirerande att vistas. Idag förfaller eller förtätas många av dessa miljöer, ofta på grund av okunskap, men utanför Stockholm finns ett lysande undantag. Bibbi Leine och Åsa Setterby Modéus berättar om restaureringen av Skönstaholms fina grönstrukturer.

Modernt kulturarv i vittrande betong

Om det ursprungliga materialet saknas och hantverkskunnandet är glömt - hur ska då det moderna industrisamhällets betongkonstruktioner restaureras? Frågan ställs av Sven Olof Ahlberg och Ing-Marie Nilsson-Tarkkanen, som arbetar med restaureringen av Stripa gruva i Bergslagen. Nu har vi ett gyllene tillfälle att utveckla nya metoder i samarbete mellan tekniker och antikvarier, menar de.

Kina river sin historia

Beijing vill visa upp ett nytt och modernt ansikte till OS 2008 och jämnar nu de gamla hutongkvarteren med marken. Jonna Söderberg, som bott i Kina i flera år, berättar här om vad som går förlorat när skyskraporna tar över. Det handlar inte bara om kulturhistoria, skriver hon. Här fanns sociala värden som skapats genom århundradena. En livsstil går också förlorad.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in