Zettervalls villor och boställen

Kategori: Arkitekturhistoria

Villa Oretorp, norra och södra fasaden. Helgo Zettervall, september 1870. Akvarell i privat ägo. Byggnaden är byggnadsminne sedan 1981.

Arkitekten Helgo Zettervall är kanske mest känd för sin restaurering av domkyrkorna i Lund och Uppsala. Mindre kända är hans villor och boställshus. Om dessa har nu en liten bok utgivits, skriven av de tre arkitekterna Hans Sandström, Arne Tollbom och Per-Anders Johansson. Den sistnämnde skriver här om Helgo Zettervalls arbeten.

Villa Thuna i Lund, Fasad och planritning ur Tidskrift för Byggnadskonst och Ingenjörsvetenskap 1870. Byggnaden revs 1948.

Under studietiden på Konsthögskolans Arkitekturskola, som 1981-82 valde att fördjupa studierna till 1800-talets intensiva byggande i Skåne - kom vi, arkitekterna Hans Sandström, Arne Tollbom och Per Anders Johansson, i nära kontakt med Helgo Zettervalls byggnader. Hans restaurering av domkyrkan i Lund är väl känd och så även hans institutionsbyggnader, kyrkor och slott.

Mindre kända var för oss hans bostadshus, för att inte säga helt okända hans villor och boställen. Det är denna kategori okända byggnader som skriften Villor och boställen av Helgo Zettervall behandlar. I skriften presenteras dessa byggnader.

Helgo Zettervall föddes 1831 i Lidköping, staden vid Vänern. Denna stad härjades 1849 av en eldsvåda som lade halva staden i ruiner. För Helgo Zettervall kom detta att innebära inkörsporten till den svenska byggnadskonsten. Han kom att bli anställd som elev, avancerade sedan till medhjälpare och till ansvarig konduktör till en av de ditresta arkitekter som engagerats för återuppbyggnaden av den eldhärjade staden. Som medhjälpare kom han att bl.a. övervaka återuppbyggnaden av den eldhärjade kyrkan. Detta var ett arbete som han slutförde på egen hand som konduktör. Arbetet som konduktör, arkitekt och byggledare, upprätthöll han sommartid i Västergötland under studieåren på Konstakademien i Stockholm. Arbeten som t.ex. gamla Landsbiblioteket i Skara och Ryholm vid sjön Viken som Göta kanalleden passerar genom kan räknas dit.

I slutet av året 1860 lämnade den 28-årige utbildade akademiarkitekten Stockholm för att tillträda tjänsten som domkyrkoarkitekt i Lund. De första åren av detta 20-åriga arbete fick han utkämpa mot den gamle domkyrkoarktitekten professor Brunius, något som kom att betyda mycket för Zettervall. Det var ett av hans 243 uppdrag som man kan utläsa av Helgo Zettervalls "Hufvud Conto".

1881 återvände han till Stockholm för att tillträda tjänsten som högste chef för det statliga byggnadsväsendet. Tjänsten som överintendent kom han att inneha i sexton år till sin pensionering 1897.

Av de många uppdragen kan man utläsa att Zettervall inte specialiserade sig på någon byggnadstyp, historisk stil eller något formspråk. Han åtog sig, som en mycket skicklig arkitekt, att utföra de beställningar han fick. Det var nya kyrkor, bostadshus, slott, villor, boställen på landet, lasarett, skolbyggnader och restaureringsuppdrag. De tio sista åren av sitt liv fick han utstå hård kritik som restaureringsarkitekt och för att ha ritat osvenska byggnader. Detta trots att samtiden rosade honom när arbetena genomfördes, Helgo Zettervall dog 1907.

Några villor och boställen

För den till Skåne nyinflyttade arkitekten var domkyrkorådet uppdragsgivare. Detta bestod av personer som hade inflytande över utvecklingen av det expanderande Skåne. Det dröjde inte länge förrän den unge arkitekten ingav förtroende och blev "arkitekt för Skåne och Blekinge" med beteckningen av konsthistoriken Anders Åhman. Som exempel på tidiga viktiga uppdrag kan nämnas Läroverket i Helsingborg och ombyggnaden av rådhuset i Malmö. För borgerskapet fick han i uppdrag att rita större bostadshus och villor i städerna och för den växande landsortsbefolkningen kyrkor. För de jordägande, som drev lantbruk med god ekonomisk avkastning, var uppdragen att rita nya slott eller att restaurera dem. I samband med slottsuppdragen kunde uppdragen även gälla att rita boställen för de anställda på egendomarna.

I skriften har vi valt att endast redovisa uppdrag i Skåne och Blekinge. Källorna redovisar 44 uppdrag som kan tillhöra vårt urval "villor och boställen". I skriften presenteras 20 av dessa uppdrag. Det är byggnader som vi har kunnat identifiera och för vilka material i form av bilder eller ritningar har återfunnits.

Urvalet kan indelas i tre kategorier. Det är de asymmetriska villorna, de aristokratiska bostadshusen och boställena, som utgår ifrån arbetets symboler.

De asymmetriska villorna med sin fria planlösning kan ses som symboler för en flykt från representativa plikter till obunden och naturlig tillvaro med rötter i rosseauansk naturromantik. De är motpoler till det traditionella bostadsidealet med dess franskinspirerade planlösning. Klassicismens rumssviter ersätts av en fri komposition, som omfattar, torn, verandor och blomsterrum. Det är den första kategorin i skriften. Hit hör exempelvis Törns villa i Karlshamn, Villa Thuna i Lund och Oretorp i Skåne.

Den andra kategorin är ett mer traditionellt arkitekturideal med representanter som Frykmans hus i Karlshamn och huvudbyggnaden Råbyholm utanför Lund. Dessa lugnare byggnader kan sägas uttrycka ett aristokratiskt bostadsideal. De ansluter till den traditionella högreståndsbostadens formspråk och planorganisation.

Skriftens tredje kategori är boställshus. De bildar en egen grupp genom sin anspråkslöshet och tydliga anknytning till arbetet. Materialet har hämtats nära byggplatsen. Formen är besläktad med de små byskolorna eller fabriksbyggnaderna. Goda exempel på detta är järnvägspersonalens boställe i Eslöv, inspektorns hus i Kronovall och skogvaktarens stuga i Maltesholm.

Urvalet visar att dessa Helgo Zettervalls byggnader präglas av sin tids mångskiftande strömningar, bredden i hans kunnande och viljan att forma en stark och verkningsfull arkitektur.

Bevarade byggnader

Av urvalet kom minst 20 byggnader till uppförande. Idag finns ett 10-tal kvar. Förändringar har hunnit ske i flera omgångar under de 120 år som gått. Det gäller både hela byggnader men framför allt rumsinteriörer som varit utsatta för oförstående ända fram till vår tid. Den stämningsskapande infattning, som för 1800-talet var arkitekturens själva essens, har betraktats som inget annat än underhållskrävande dekoration. Men vi får inte glömma att man under denna period flitigt experimenterade med nya tekniker och material. Uppfattningen att Zettervall genomförde en dålig restaurering av Uppsala domkyrka får i viss utsträckning skyllas på betongens dåliga kvalitet.

Två av urvalets villor och boställen är byggnadsminnen. Det är Villa Oretorp som saknar lite av 1800-talets essens och Zettervalls egen villa i Lund som är relativt välbevarad. Framtiden för de kvarvarande byggnaderna är svår att bedöma. Ett tragiskt exempel är boställshuset för järnvägsarbetare som kom att rivas strax innan vi besökte Eslöv i samband med vår inventering. Den Gleerupska sommarvillan, nu belägen i de centrala delarna av Lund, har varit hotad av rivning i flera år.

Utgiven i nummer:
3/1995
Författare
Per-Anders Johansson

Källor och litteratur:
"Hufvud Conto" sammanställde Zettervall under sin tid som pensionerad arkitekt och överintendent. Originalet ingår i Zettervallsamlingen på Kungliga biblioteket i Stockholm. Utgiven av Konsthögskolans Arkitekturskola 1983.

"Helgo Zettervalls självbiografiska anteckningar" ("Något om mig sjeIf), Utgiven av KB 1981.

Breven till Zettervall finns bevarade i Zettervall samlingen, KB.

"Fotoalbum till 65- årsdagen" två pärmar med fotografier av Helgo Zettervalls alla byggnader, sammanställt sönerna Folke och Sune Zettervall. Konsthögskolans Arkitekturskola

Helgo Zettervalls ritningar finns idag bevarade på Arkitekturmuseet i Stockholm.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in