Var börjar pieteten - och var upphör vandalismen?

Kategori: Arkitekturhistoria

Överst till höger: Lönö herrgård vid Bråvikens strand är ännu ett exempel på en omfattande förändring av en herrgård. Så här såg gården ut 1910 före Clasons ombyggnad. Fotograf/Illustratör: Arkitekturmuseet

En av de svenska arkitekter som ägnade sig åt omfattande restaureringar vid sekelskiftet var Isak Gustaf Clason.
Han genomförde mer än 50 restaureringar av herrgårdar och detta innebar ibland att huvudbyggnaden totalt ändrade utseende för att motsvara Clasons idealbild av den svenska herrgården.

Det ombyggda Lönö. Fotograf/Illustratör: Arkitekturmuseet
Skiss till ombyggnad av gårdsfasaden på Björnsnäs 1897. Säteritak, lanternin och småspröjsade fönster är typiska detaljer i Clasons restaurering. Fotograf/Illustratör: Arkitekturmuseets arkiv.

Isak Gustaf Clason kom att bli en inflytelserik opinionsbildare inom svensk arkitektur, så även i restaureringsfrågor. Från år 1890 verkade han som professor vid Kungl. Tekniska Högskolan och i hans undervisning ingick övningar i att restaurera herrgårdar. Från 1905 var Clason anställd som 1: e intendent i Överintendentsämbetet med ansvar bland annat för restaureringsfrågor. Till sin hjälp i dessa frågor anställde han Sigurd Curman som då mer konsekvent introducerade de nya antikvariska restaureringsidealen i Sverige.

Clason genomförde mer än femtio restaureringsprojekt för svenska herrgårdar. I en självbiografisk artikel skrev han att dessa herrgårdsrestaureringar varit hans främsta specialitet. Herrgårdsägarnas önskan var i allmänhet att göra ett gammalt opraktiskt, ibland vackert hus, till ett bekvämt och representativt hem med bibehållet och gärna ökat symbolvärde. Det är tydligt att Clasons inflytande och förtroende varit stort vid projektens utformning. Flertalet genomförda herrgårdsrestaureringar bär tydlig prägel av Clasons hand och projekten har många gemensamma nämnare. En konsekvent restaureringsmetod har legat till grund för genomförandet och målet har varit att skapa en enhetlig, värdig och vacker herrgårdsmiljö. Svensk form och tradition, materialäkthet och saklighet var viktiga begrepp i Clasons arbeten, såväl vid restaureringar som vid nybyggnader.


Första steget i en herrgårdsrestaurering var att värdera anläggningens delar. Clason letade efter herrgårdsanläggningens svaga punkter där en förändring kunde lyfta helheten. Det gällde både estetiska som praktiska svagheter. Såväl fasader och rumsdekor som kök, badrum och värmesystem omfattades av restaureringsarbetet. Clasons åtgärdsprogram sträckte sig ofta långt utanför själva herrgårdsbyggnaden till gårdsplan, flyglar och trädgård för att förstärka helhetsintrycket av anläggningen.

En genomgripande restaurering genomfördes på herrgården Björnsnäs nära Norrköping år 1897. Byggnaden, som var uppförd omkring år 1860, dömdes ut som smaklös och omodern. Clason utförde flera skisser till omgestaltning av fasaden. Den gamla fantasifulla byggnadsvolymen tonades ner genom ett högt säteritak som fick dominera över tornen. Putsdekoren togs bort och fönstren gjordes småspröjsade så att fasadytan framstod enkel och värdig. Herrgårdskaraktären förstärktes med en lanternin på taket.

En omfattande trädgårdsanläggning anlades av trädgårdsexperten Rudolf Abelin (1864-1961) som sedan blev Clasons ständige samarbetspartner.

Ett annat exempel på en restaurering av Clason är Haneberg i Södermanland utförd 1911-12. Ett välbevarat stenhus från 1600-talet med såväl säteritak som lanternin krävde ingen förändring. Här gällde istället att återföra flyglarna till ett äldre utseende i enlighet med huvudbyggnaden samt att ge gårdsplanen en vacker plantering. För att inrymma det stora rumsprogrammet förbands flyglar och huvudbyggnad med hjälp av tillbyggnader. Dessutom försågs vindsplanet med kupor och inreddes till sovrum, badrum och gästrum som låg avskilda från sällskapsrummen.

Interiören hade aldrig färdigställts och huset nyinreddes till stor del vid restaureringen. Snickeriarbetena var viktiga och de ägnades stor omsorg. En gammal dörr från Haneberg användes som förebild för de nytillverkade dörrarna i ek eller målad furu. Hallen kläddes helt i ekpanel vissa delar med skurna ornament. Det var utmärkande för Clasons långsiktiga restaureringsinsats att tillskotten utfördes med minst samma livslängd och kvalitet som bevarade delar hade. I en av tillbyggnaderna inrymdes en loggia. Dess stora fönsterdörrar, tunnvalv och kalkstensgolv gav en sval utomhuskaraktär med sydeuropeisk prägel. Både hallen och loggian hade vid sin tillkomst en modern internationell karaktär i kontrast till exteriören och traditionella boaseringar i salong och bibliotek.

Ett tredje exempel är Stegeborg i Östergötland restaurerat 1915-18. Det stora murade huset byggt omkring år 1800 fick stramare putsdekor, småspröjsade fönster och en ny trädgårdsanläggning. Interiören omgestaltades genom att en valvslagen ekonomivåning inreddes till bostadsrum. Clason använde gärna vitkalkade valv i kombination med mörka ekpaneler i hall, matsal och herrum och här fanns utmärkta förutsättningar. Hallen på Stegeborg gjordes varm och ombonad med hjälp av vindfång och öppen spis och möblerades med bekväma korgmöbler. Denna karaktär i hallen kan härledas till samtida engelsk arkitektur som inspirerade Clason. Matsalen inreddes med höga paneler, inbyggda vitrinskåp och i taket skulpterades rik dekor i stuck. Takdekoren borde, enligt Clason, utföras som hantverk på platsen och inte med färdiggjutna gipsornament. En välutrustad och modern köksavdelning ordnades med ett stort ljust serveringsrum intill matsalen. Kök och andra ekonomiutrymmen försågs med omfattande fast inredning.

Dessa exempel visar på de vanligaste åtgärderna och de oftast återkommande lösningarna i Clasons herrgårdsrestaureringar. En tydlig metodik, men också stil, framträder vid analys av projekten. Denna stil fick ett flertal efterföljare. Sammantaget har ett stort antal herrgårdar genomgått en restaurering påverkad av Clason. Hans herrgårdsarkitektur har fått stor spridning och bildar ett sentida lager i svensk herrgårdstradition.

Jag ser Clasons restaureringsverksamhet som ett aktuellt studieobjekt i vår tid när en väletablerad antikvarisk restaureringsideologi börjar att ifrågasättas, ofta med krav på tydligare arkitektonisk helhetsverkan i nyrestaurerade hus och miljöer. Därmed är vi inne i en ny brytningstid som har likheter med den tid Clason arbetade i. Vi kan lära något av Clasons strävan efter att skapa helhetsupplevelser i förut splittrade miljöer och även av hans sätt att medvetet använda nytt internationellt formspråk vid sidan av gammal svensk tradition. Samtidigt reses frågan om hur djärva grepp vi kan tillåta eller som Clason själv uttryckte saken:
Hvar börjar pieteten, och hvar upphör vandalismen?

 

 

 

Utgiven i nummer:
1/1997.
Författare
Mats Fredriksson

Arkitekt SAR verksam i Norrköping och doktorand på KTH.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in