Tvären - ett 1960-talsexperiment på traditionens grund

Kategori: Arkitekturhistoria

Så här tänkte sig utställarna att man skulle bo i Tvären 1965. Fotograf/Illustratör: Ingela Broström

Att vara årsbarn med 1960-talet är att vara född in i det moderna. I min barndom hade vi allt: tv, tvättmaskin, tetrapak och en oavbrutet ljusnande framtid. Den ständigt ökande standarden skapade en lysande småhusmarknad. Typhusen blev fler och fler, »modernare« och mer varierade.


1960-talets favorithus var den låga enplansvillan utan källare. Den yttre formen varierade, från det tidiga 60-talets materialblandning med tegel och puts eller tegel och trä - helst med en strimma glasbetong vid ytterdörren - till det sena årtiondets vita mexisten. Storleken berodde helt på hur mycket man hade råd med, men det är lätt att konstatera att allt fler bodde allt större. Genomgångsrummets och bäddsoffans tid var slutgiltigt förbi. Prisnivån steg. De bostadspolitiskt medvetna kritiserade det exklusiva byggandets »ogenomtänkta villadrömmar i kvartsmiljonklassen«. I stället sökte man efter ett alternativ som skulle göra det möjligt för var och en att skaffa sig ett välfungerande enfamiljshus som ändå höll sig inom ramen för de statliga bostadslånen. Svaret blev Tvären.

Tvären var ett statligt experiment; ett typhus i en och en halv våning med källare som lanserades på försök vid jubileumsutställningen i Örebro 1965. Huset »utarbetades« - som det hette på dåtidens statliga sakprosa - av Statens institut för byggnadsforskning och Konsumentinstitutet i samråd med Bostadsstyrelsen. Arkitekt var Hilding Lögdberg. Namnet fick hustypen efter de tvärställda, bärande väggar som avgränsade mittpartiets entré- och hygienutrymmen.

Våningsplanen var förskjutna, med köket en halvtrappa upp. Balansgången mellan standardisering och individualism klarade man genom att erbjuda åtta olika planlösningar där kärnan i huset hela tiden var densamma. Med sin branta takresning, sin faluröda träpanel och sina spröjsade fönster avvek Tvären helt från 1960-talets amerikanska villastil, något som väckte ett visst uppseende hos samtiden. Dagens Nyheter konstaterade med förvåning att huset mest av allt liknade 1920-talsvillorna i Enskede; en stil som knappast betraktades som hårdvaluta 1965.

I mångt och mycket representerar alltså Tvären en återgång till 1920- och 30-talens egnahemsbyggande, inte bara i estetiskt utan också i ideologiskt avseende. De statliga subventionerna skulle ge största möjliga utdelning för pengarna, punkt slut! Ingen onödig lyx.

Möjligen var det på grund av att marknaden tyckte annorlunda som Tvären aldrig blev någon succé, eller var det för att tiden ännu inte var mogen för den trivsamma nostalgi som huset utstrålar? Hur som helst byggdes bara ett litet antal Tvärenhus.
Ett sådant område byggdes i Sätra i Gävle 1968. När man ser det önskar man att det hade funnits fler. Tvären är kanske inget typiskt 1960-talshus, men det är definitivt ett exempel på god och omsorgsfull vardagsarkitektur.

Utgiven i nummer:
1/2001
Författare
Ingela Broström

Byggnadsantikvarie och ordförande i Svenska föreningen för byggnadsvård

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas