Småhusområdet - dröm eller mardröm?

Kategori: Arkitekturhistoria

Trots goda ambitioner från varje husägare ger området ett splittrat intryck. Fotograf/Illustratör: Viveca Berntsson

Eller : Hur tänker en stadsarkitekt ?
Ditt drömhus blir inte ett drömhus om det bidrar till att göra småhusområdet till en mardröm. Det kommer inte ens du själv att tycka innerst inne, även om du har stridit för dina idéer. Alltför ofta har jag hört ärliga husägare i efterhand erkänna att det där, det blev nog inte så bra, jag borde ha tagit reda på mer och lyssnat mer innan jag satte igång.

Kanske rätt hus, men på fel plats. Ett souterränghus hade gjort sprängmassorna onödiga.Fotograf/Illustratör: Viveca Berntsson
Även en carport kan vara trogen ett äldre hus och bli ett positivt tillskott till miljön. Fotograf/Illustratör: Viveca Berntsson

Vilken omsorg vi lade ned på varje ansökan om bygglov för småhus på 1960- och 70-talen. Jag minns hur jag som ung arkitekt på stadsarkitektkontoret i Karlskrona sattes att rita planer och fasaduppställningar på villagator för att kunna placera in det tilltänkta huset och eventuella uthus. Därefter tog vi, oftast på plats, en diskussion med den sökande för att bedöma om byggnaderna passade in eller om något skulle ändras. Kanske skulle garaget flyttas för att inte störa grannhuset eller för att spara ett viktigt träd. Eller också behövde taklutningen öka något för att skapa harmoni. Byggnadernas läge i både plan och höjd kunde exakt bestämmas med hänsyn till gaturummet och området som helhet. En tillbyggnad några år senare kunde lätt ritas in och bedömas. Även färgsättningen kunde fogas in i sitt sammanhang. Och nog gav det resultat.

Fler vardagens hjältar efterlyses

Tiden och resurserna räcker numera oftast inte till för en sådan omsorg. I ledaren i förra Byggnadskultur framhöll Ingela Broström vikten och värdet av att vårda sitt hus. Hon menade att det är tur att alla dessa vardagens hjältar finns som satsar egen tid, kraft och pengar på sina kulturhistoriskt värdefulla hus.

Det finns de som vårdar även sina mer nya och oansenliga hus väl, hus som tillsammans utgör en stor del av vår vardagsarkitektur, hus som i morgon kan bli kulturhistoriskt värdefulla. Men jag skulle vilja se fler vardagens hjältar i våra småhusområden, hjältar som innan de bygger nytt eller ändrar ser till att öka sin kunskap. Ta hjälp av sakkunniga på stadsarkitektkontoren. De har ju kunskaper om den stad, den bygd och det område som du ska förändra i.

Nog är det sunt förnuft att utnyttja kunskapen; du har ju faktiskt betalat för den via skattesedeln. Ett småhus är kanske den största investeringen du gör i livet och då bör du ta råd av fler än småhus- eller friggebodsförsäljaren. Byggnadsnämnden och stadsarkitektkontoret ska dessutom enligt lagen göra avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen, det vill säga mellan området i sin helhet och det du vill bygga.


Dröm eller mardröm - mina käpphästar

Vad är då viktigast att tänka på för att resultatet ska bli den goda kompromiss som passar både husägaren och omgivningen? För en kompromiss måste det ofta bli. En sådan ses ofta som något sämre än det man tänkt sig från början. Jag ser istället för mig den goda kompromissen som nåtts i en process där husägarens behov och drömmar utvecklas genom kunskap om omgivningarna, om byggnadshistorien och om den form- och färgtradition som finns i trakten. Här följer mina käpphästar, de som jag finner allra viktigast för att lyckas.

För en tidig dialog

Detta är det allra viktigaste. Samtalet är den bästa planeringsmetoden i alla sammanhang, även för småhusområden. Samtalet är en handling som ofta leder en längre än man tänkt sig från början. Det finns kunniga tjänstemän, hembygds- och bevarandeföreningar, arkitektkontor med flera att vända sig till.

Ofta finns det skrifter som ger godaråd och inspiration för just den platsen. Ett småhus kan med fördel se olika ut i Skåne och i Småland, på Gotland och i Hälsingland. Och ett småhusområde kan ha olika karaktär beroende på om det ligger inne i staden, vid skogen eller vid havet. Även topografin och växtligheten har betydelse.

Ändå ser många småhusområden väldigt anonyma ut, bebyggda med kataloghus som tillverkas långt hemifrån. Men vem vill egentligen bo i en anonym småhusmatta? Det går utmärkt att ställa krav på förändring av sådana hus och det finns också anpassade hus för olika landsändar. Man kan också anlita en arkitekt som bollplank om man inte väljer ett arkitektritat hus.

Tänk så här

Ju mer fjärran det du vill göra är från det som bedöms lämpligt av stadsarkitektkontoret, desto mer lärorik och spännande blir din kunskapsfärd för att nå fram till något som passar in men som ändå ger utlopp för det du vill. Av erfarenhet vet jag att det går att förena om bägge parter är nyfikna och lyhörda och visar respekt för varandras synpunkter.

Ge tid till eftertanke

Skynda långsamt, det lönar sig absolut att inte hasta. Det visar stadsbyggnadshistorien med all önskvärdhet. Att vara omsorgsfull från början påskyndar också oftast byggprocessen i sin helhet.

Eftersträva en god helhetsverkan

Trädgårdsstaden ses ofta som den goda förebilden för ett småhusområde med allt positivt det kan innebära, bland annat i form av höjda fastighetsvärden. Jag menar att det i mycket beror på att husen har fått underordna sig gatan och helheten vad avser placering, höjdläge och utformning. Ditt hus vinner på att du anpassar det till omgivningen.
Även en carport kan vara trogen ett äldre hus och bli ett positivt tillskott till miljön. Fotograf/Illustratör: Viveca Berntsson

Bygg rätt hus på rätt plats

Alltför ofta ser man för stora hus inklämda på små tomter, dubbelgarage som upptar halva tomten och uthus som inte stämmer överens med huvudbyggnaden. Även tomten med samtliga sina byggnader och sin vegetation måste ges en god helhetsverkan.

Ta en tur längs din gata och se dig omkring, Studera slutenhet och öppenhet och fundera på hur din tomt ser ut. En tillbyggnad, ett uthus, en mur eller häck kan förhöja upplevelsen. Gör en enkel modell eller ett fotomontage och studera hur det blir innan du bygger till något. Använd inte skohorn, anpassa det du ska göra till tomtstorlek och terräng. Anpassa inte i första hand terrängen till huset, byt då hellre hustyp.

Placera huset rätt i höjdläge

Det här är avgjort en av mina viktigaste käpphästar. Se dig själv omkring på alla onaturligt uppbyggda jordhyllor med småhus ovanpå. De bidrar verkligen till mardrömmen. Vi slarvar alltför ofta med husens placering i höjdläge. Detta gäller även garage och uthus. Var noga och be om sakkunnig hjälp.

Välj rätt material, form och färg på taket

Takets form och vinkel, material och färg har stor betydelse för huset och även för området som helhet. Stora variationer ger ett splittrat och oroligt intryck. Se dig omkring och välj ett tak som harmonierar med omgivningen, taken håller ihop ett område. Tänk på detta även när det gäller ditt uthus- och ditt altantak.

Välj en lämplig färgsättning

Ofta är nog detta svårast att diskutera - drömmen om den lila eller chockrosa drömvillan kan vara stark. Men lyd mitt råd och tillfredställ din dröm genom att köpa något annat i lyxigt lila eller rosa i stället. Du kommer inte att ångra dig. För även om du inte behöver bygglov när du ska välja färg på ditt hus (om det inte ändras väsentligt) så finns ändå kravet att byggnaderna ska ha en yttre form och färg som är estetiskt tilltalande, lämplig för byggnaderna som sådana och som ger en god helhetsverkan.

Färgsättningen är oerhört viktig för helheten. De traditionella svenska färgerna fungerar oftast: falurött, herrgårdsgult, grått och vitt. Du kan ändå sätta din personliga prägel på ditt hus genom en läcker färg på ytterdörren och kring fönstren. Ta reda på vilken tradition som råder där du bor. Och se dig omkring på grannhusen.

Se allt på din tomt som en enhet

Låt inte tillbyggnader, takkupor, garage, uthus, altaner med mera falla ur ramen. Ha som mål att de olika byggnadernas placering, deras volymer, takformer, färger och material tillsammans ska skapa ditt paradis på jorden. Och det uppnår du inte om du inte noga funderar på allt, från helhet till detalj. Fundera på kontakten mellan ute och inne, på relationen till och avgränsningen mot gata och grannhus, på halvprivat och privat mark.

Gör en inbjudande entré och tänk även på att stora delar av dygnet är mörkt. Var framförallt trogen ditt hus. Byt inte gamla fönster mot en helt ny sort. Köp inte en färdig friggebod i helt annan stil. Låt inte garaget breda ut sig ohämmat.

Ditt drömhus kan bidra till drömmen

Det är faktiskt inte så svårt och märkvärdigt att göra rätt. Och det är en avgjort roligare process än att strida. Det går att göra rätt på många olika sätt. Naturligtvis vill du förverkliga dig själv och dina drömmar på din egen tomt och med dina egna pengar. Det kan du också, och samtidigt ändå bygga med hänsyn och varsamhet. Om du följer ovanstående enkla käpphästar eller råd ökar din frihet. Det går att inom dessa ramar skapa variation, eget uttryck och även det nydanande och djärva. Men detta sista kräver en större yrkesskicklighet.

Vi har fått ett arkitektoniskt handlingsprogram i Sverige; betydelsen av estetiska värden, god arkitektur och goda bebyggelsemiljöer för oss alla har uppmärksammats. Det man tillför ska enligt arkitekturpropositionen utgöra positiva tillskott till miljön. Låt din tomt och dina hus bli positiva tillskott till ditt område.


FAKTA

Vad har man att rätta sig efter?

Alla byggnader ska enligt plan- och bygglagen placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. De ska också ha en yttre form och färg som är estetiskt tilltalande, lämplig för byggnaderna som sådana och som ger en god helhetsverkan. Även tomterna ska anordnas med hänsyn till omgivningen.

Ändring av en byggnad ska utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas tillvara. Byggnader som är särskilt värdefulla från dessa synpunkter eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär får inte förvanskas. Man bör observera att dessa krav gäller oavsett om de åtgärder man tänkt göra kräver bygglov eller inte.

För småhusområden görs detaljplaner som bland annat redovisar byggnadens högsta tillåtna höjd och byggnadsarea. De nyare planerna har dessutom ofta detaljerade bestämmelser när det gäller husens utformning och placering. Det kan till exempel gälla krav på souterränghus på sluttningstomter eller att uthus ska placeras i den norra tomtgränsen och att de inte får vara bredare än tre meter. Det kan också finnas varsamhetsbestämmelser för att precisera kraven vid ändring av en byggnad, till exempel vilket fasadmaterial som får användas, och skyddsbestämmelser för särskilt värdefulla byggnader, till exempel att fönstren inte får bytas.
Generellt krävs bygglov för att uppföra byggnader och göra tillbyggnader. I områden med detaljplan får man dock utan bygglov vidta vissa åtgärder för en- och tvåbostadshus. Bland annat får man färga om sitt hus om byggnadens karaktär inte förändras väsentligt. Man får även göra skyddade uteplatser med mur eller plank på maximalt 1,8 meters höjd, som mest tre meter ut från huset och med ett skärmtak över som inte är större än 12 kvadratmeter. Skärmtak får även göras över altaner, balkonger eller entréer. Men det krävs bygglov om man vill glasa in uteplatsen.

Alla vet väl att den så kallade friggeboden är bygglovbefriad även om den strider mot planen. Man får uppföra högst två så kallade komplementbyggnader i omedelbar närhet av bostadshuset om de sammantaget inte är större än 10 kvadratmeter och inte högre än tre meter. Ligger småhuset utanför detaljplan eller om det inte ingår i så kallad samlad bebyggelse får man även utan lov göra mindre tillbyggnader och uppföra komplementbyggnader, murar eller plank.

Gör man någon av dessa åtgärder närmare tomtgränsen än 4,5 meter måste grannen godkänna åtgärden. Annars krävs bygglov. För särskilt värdefull miljö kan kommunen skärpa bygglovkraven, till exempel när det gäller att färga om en- och tvåbostadshus och komplementbyggnader. Man ska därför alltid noga ta reda på vad som gäller för den egna tomten.

Utgiven i nummer:
4/2002
Författare
Viveca Berntsson

F.d. stadsarkitekt och har arbetat många år med fysisk samhällsplanering på Boverket.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas