PBL 2011 - samma papperstiger med nya ränder

Kategori: Arkitekturhistoria

Den 2 maj i år trädde den nya Plan- och Bygglagen i kraft. Med lagen förändras bygglovprocessen på många sätt, men för byggnadsvårdens del innebär den inga stora förbättringar. Egentligen var det inget fel på den gamla lagen, om den bara hade tillämpats... Ändringarna som nu har genomförts får troligen små konsekvenser, några positiva andra negativa. På det stora hela är det samma papperstiger som lever vidare.

Det är mycket som ändras med nya PBL och vad som är viktigast beror på vem man är. Det alla lär märka är en omkastad kapitelindelning. Antikvariens gamla käpphästar om varsamhet och förbud mot förvanskning, som fanns i den gamla lagtextens 3 kap §§10, 12 och 13, återfinns nu som 8 kap §17–18, 13 och 14. En liten ändring finns här och det är att det så kallade förvanskningsförbudet inte bara gäller den byggnad som ändras. Förbudet innebär att byggnader som är särskilt värdefulla från historisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt inte får förvanskas. Nytt från och med nu är att förändringens art också skall bedömas i relation till bebyggelseområdet byggnaden ingår i. Även byggnader som ingår i särskilt värdefulla miljöer omfattas med andra ord av förvanskningsförbudet. Det gäller även för planläggning enligt 2 kap §6.

Lovpliktens omfattning är i stort som tidigare, den av många kulturmiljövårdare önskade lovplikten för jordbrukets ekonomibyggnader genomfördes inte. Byte av färg, fasadbeklädnad eller taktäckning är lovpliktigt, men bara inom detaljplan. Dessutom är småhus undantagna, om inte åtgärden väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär.

Höjda avgifter, kortare handläggning

De som söker bygglov kommer att märka av höjda avgifter, men också att handläggningstiden begränsas, besked ska ges inom tio veckor. De höjda avgifterna beror på att byggnadsnämndernas tillsyn ska ökas, bland annat ska byggarbetsplatserna besökas minst en gång under byggtiden. Prövningen av bygglov utökas också och jämfört med tidigare ska mer kompletta handlingar lämnas in i samband med bygglovsansökan. Det ger en öppning för kommunens tjänstemän att begära in antikvariska förundersökningar, antingen i tidigt skede eller i samband med det tekniska samråd som nu ersätter byggsamrådet. Mot bakgrund av de goda erfarenheter som finns av antikvariska förundersökningar är det obegripligt att regeringen backade för att ta med kulturvärdena som en obligatorisk punkt när de fastställde dagordningen för det tekniska samrådet, se Plan- och Bygglagen 10 kap. §19.

För byggnadsvården är det positivt att i de fall en byggnadsnämnd utser en sakkunnig kontrollant ska denne vara certifierad. Byggnadsnämnderna får alltså inte längre själva utse sakkunnig kontrollant. Å andra sidan är det bara i få kommuner som det ställs krav på sakkunnig kontrollant för kulturvärden. Med de ökade kraven på byggherren, kontrollansvariga och sakkunniga, liksom med byggnadsnämndens ökade tillsyn hade det varit önskvärt om man i PBL också hade lagstadgat ett krav om sakkunnig kompetens för de kommunala handläggarna.

Ändringar i Boverkets regelverk – lika viktiga för byggnadsvården

Förutom lagbestämmelsen styrs byggandet också av Boverket allmänna råd och föreskrifter. Till hösten planerar verket att ändra i Boverkets Byggregler (BBR) vilket kan få stora konsekvenser för byggnadsvården. Förslaget har varit ute på remiss och den för byggnadsvården viktiga nyheten är att man nu vill lyfta in Boverkets Ändringsråd (BÄR) i regelsamlingen och dessutom skärpa reglerna om energihushållning. Tidigare tillämpades ofta BBR på befintliga byggnader, trots att reglerna bara gällde nyproduktion. Därför är det positivt att BÄR nu får samma status som BBR.

Det negativa är att nybyggnadskraven, och särskilt de om energihushållning, är starka och alltid står först under varje rubrik. Ombyggnad, ändring, varsamhet och kulturvärden hanteras som undantag och står längst ner. Kanske hade tillämpningen av de båda regelverken blivit bättre bara genom att byta namn till Boverkets Nybyggnadsregler och Boverkets Ombyggnadsregler.

»Prövningen av bygglov utökas också och jämfört med tidigare ska mer kompletta handlingar lämnas in i samband med bygglovsansökan. Det ger en öppning för kommunens tjänstemän att begära in antikvariska förundersökningar.«

Tillsynen och tillämpningen flyttas till stor del från lagen och förordningen, till Länsstyrelsernas och Boverkets instruktioner och regleringsbrev. En snabb titt i dessa visar att det är andra frågor än kulturvärden som är högprioriterade. I länsstyrelsernas regleringsbrev står under Hållbar samhällsplanering och boende och Fysisk samhällsplanering och bebyggelseutveckling »När det gäller tillämpningen av plan- och bygglagen ska länsstyrelserna vid behov lämna förslag till hur denna kan förbättras. Redovisningen ska lämnas till Boverket senast den 31 januari 2012.« ett exempel på vad som särskilt ska belysas är »hur olika energi- och klimatpolitiska mål samordnas i länet och vilket genomslag det får i den fysiska planeringen«.

I Boverkets regleringsbrev står under Hållbart byggande och förvaltning (s. 4) »Insatserna ska särskilt inriktas på effektiv energianvändning, god inomhusmiljö och tillgänglighet.« I Mål och återrapporteringskrav (s. 3) står under punkt 6 »När det gäller tillämpningen av plan- och bygglagen ska Boverket även dra slutsatser utifrån länsstyrelsernas redovisning och lämna förslag till hur tillämpningen kan förbättras.« Detta kan bli intressant läsning.

Författare
Paul Hansson

Certifierad byggnadsantikvarie på NIRAS och har lång erfarenhet av kulturmiljö- och byggnadsvårdsfrågor i samhällsplanering och bygglagstiftning.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in